Annons

Lunar Lander fast tvärtom

Speltest: Cavernaut

Beroendeframkallande men också frustrerande grottnavigering.

Publicerad Uppdaterad

Att flyga rymdskepp i en grotta har varit en grej sedan åtminstone Caverns of Mars för 35 år sedan. Senast i raden är Cavernaut, som dessutom lånar från den ännu äldre klassikern Lunar Lander.

Du ska alltså styra ditt rymdskepp ut ur en djup djup grotta, och det gör du genom att gasa (tryck på skärmen) och svänga (luta mobilen åt sidan, ett styrsätt som jag normalt är måttligt förtjust i men som här fungerar riktigt bra). Varje gång du gasar går det åt bränsle, och för att få mer bränsle måste du hitta de landningsplattformar som förekommer med regelbundna intervall i grottan. Rymdskeppet tar skada av att du kör in i väggen, och kan haverera totalt om det får för mycket skada.

På vägen samlar du upp så kallade luminumkristaller samt diverse power-ups, såsom sköldar, traktorstråle (som gör att du kan suga åt dig saker du hittar på lite håll utan att behöva köra över dem) och den oerhört värdefulla indikatorn som visar åt vilket håll nästa bensinstation ligger. Ingenting är mer frustrerande än att du får slut på soppa för att du råkat flyga förbi nästa tankstation.

På tal om frustrerande: om du lyckas haverera ditt rymdskepp börjar spelet om från början, oavsett hur långt du hann komma, och banan slumpgenereras, så du kan egentligen inte bli bättre på att hitta i grottan. Alla power-ups du har hittat försvinner också när du kraschar, det enda som är kvar är antalet insamlade luminumkristaller. Dessa kan du använda för att köpa uppgraderingar till ditt skepp såsom större bränsletank eller mer sköldar. Jag vågar påstå att du inte kan klara spelet utan dessa uppgraderingar. Valutan tickar i alla fall in i tillräcklig takt för att det inte ska kännas som om det går evigheter mellan uppgraderingarna.

Här ska tilläggas att spelet är helt freemiumfritt. Du kan inte köpa uppgraderingar för reda pengar, de 20 kronor spelet kostar är allt du kommer att betala för det, och det innehåller ingen reklam. Spelet saknar egentliga instruktioner vilket också kan vara frustrerande, som när du äntligen lyckats ta dig till nivå tre för första gången och försöker plocka upp ett nytt intressant föremål, bara för att upptäcka att det var en mina som omedelbart spränger dig i luften.

Både musik och grafik är riktigt snygga och suggestiva i sin minimalism som inte faller tillbaka på 8-bitarsgrafik.

Men jag tycker nog att spelet är lite för elakt för att bli en riktig fullpoängare. Totalt har det fem nivåer med stegrande svårighetsgrad (och jag har lyckats ta mig ungefär halvvägs). Det tar uppskattningsvis trekvart att flyga genom alla nivåerna, och när du väl har uppgraderat ditt skepp är den första nivån rätt simpel, även om det är ett bra ställe att jaga power-ups utan att oroa dig för mycket över soppatorsk. Det hade helt enkelt blivit ett bättre spel om det erbjöd något slags funktion för att inte behöva börja om från början varje gång. Å andra sidan kanske man hade spelat klart spelet för fort då?

Jag vill fortfarande hala fram mobilen och slösa ytterligare en halvtimme på att komma lite längre, men förr eller senare kommer spelet att bli mer irriterande än roligt. Då har jag i alla fall lätt fått ut värdet för de 20 kronorna och mer därtill.