Nokias namnsystem är helvirrigt

N står fortfarande för multimedia och E för företag, medan X verkar stå för underhållning och C för övriga modeller. Siffran är ett slags mått på hur avancerad modellen är.

Nästan omedelbart infinner sig förstås problemen med detta system. Siffran noll går bort, och Nokia brukar inte heller använda siffran fyra då den betyder otur i Asien. Systemet räcker med andra ord till sisådär 32 modeller, vilket Nokia brukar hinna med att lansera på mindre än ett år.

Nokia kontrar med att man låtit sig inspireras av bilindustrin, där man ju som bekant får en annan bil om man köper 2011 års modell av Volvo V70 än om man köper en 2005:a. Det låter ju rimligt, tills Nokia lanserar två mobilmodeller med ett par månaders mellanrum som bägge heter C6. Modellerna har helt olika version av operativsystemet Symbian och den ena har utskjutbart qwerty-tangentbord medan den andra är en ren pekskärmsmobil. Designen är också helt olika, ja den enda egentliga likheten är att bägge vänder sig till konsumenter och ligger i ungefär samma prisklass.

Köper man en Volvo V70 vet man i alla fall ungefär vilken bil det rör sig om, oavsett årsmodell. Nokias system är som om V70 även skulle finnas som folkabuss. För att förklara vilken modell det handlar om lägger man till små suffix, som när man lanserade tre olika C1:or, C1-00, C1-01 och C1-02, samtidigt. Varför då inte ge dem tresiffriga namn från början? Nu kallar man C6 för C6, kunderna blir förvirrade och återförsäljarna blir bedrövade.

Den enda information siffran egentligen ger är i vilken prisklass telefonen befinner sig. Nokias nya system är inte ett namnsystem, det är en prislapp.