
Sony Ericsson X10 Mini Pro testad
Sony Ericsson Xperia X10 Mini Pro har ett överraskande litet format. Charmig och praktiskt. Ändå är det här en riktigt smart mobil med fullt tangentbord - och Googles Android-system.
Formatet
Priset
Systemet
Sony Ericssons anpassningar
När Sony Ericsson för någon månad sedan började sälja telefonen X10 Mini så insåg man snabbt att det skulle bli en succé. Det superlilla formatet i kombination med många smarta funktioner – det är lätt att gilla en sådan telefon.
Kanske är det en smula förvirrande med alla X10-telefoner som Sony Ericsson nu pumpar ut. Först kom det rejält stora X10. För någon månad sedan började man sälja superlilla "X10 Mini", och nu kommer alltså ytterligare en X10-telefon: X10 Mini Pro. Den är på många sätt identisk med systermodellen "X10 Mini". Skillnaden är tangentbordet, som man kan dra ut från X10 Mini Pro. Ändå har den här telefonen bara blivit en enda futtig millimeter tjockare än X10 mini. Några millimeter högre har den blivit också. Men formatet är fortfarande rysligt litet.
Medan de flesta smarta mobiler härmar Iphone-formatet: stort och platt, så går Sony Ericsson med den här telefonen definitivt åt andra hållet.
För det första känns den här telefonen inte alls stor i fickan. Den liknar nästan ingen annan telefon på marknaden just nu (förutom X10 Mini). Och när alla trender bara driver mot pekskärmsmobiler så tycks en sak glömmas bort: att fysiska knappar alltid är enklare att skriva på än på skärmtangentbord.
Det lilla formatet är en av de saker man snabbt charmas av med den här telefonen. Den är handvänlig och fickvänlig. Dessutom har den en skön gummerad baksida. Hela telefonen känns behagligt gedigen, även konstruktionen med det utdragbara tangentbordet känns stabil och hållbar.
Har allt - på pappret
När det gäller grundförutsättningarna kan man säga att "allt man kan önska" finns instoppat i den här telefonen. Ser man till listan över funktioner så finns bland annat GPS för kartor och navigering. Det finns musikspelare, FM-radio och vanlig hörlurskontakt (enkla in-ear-lurar följer med). Det finns 5-megapixelkamera med fotolampa och autofokus. Det finns bra webbläsare, facebook-klient och internetuppkoppling via både turbo-3G och wlan.
Så på pappret ser det onekligen bra ut. Hur är det då i praktiken?
Googles Android-system som sitter i den här telefonen är en av grundstenarna som gör det här till en förträfflig telefon i praktiken, inte bara på pappret. Men det är inte bara Android-systemet som är lyckat. Det som Sony Ericsson gjort är att man bättre än någonsin tidigare fått ihop det till en bra helhetslösning.
Skärmen på 2,55 tum är rätt liten för att vara en pekskärms-mobil med Googles Android-system. Därför har Sony Ericsson valt en lite annorlunda lösning för telefonens startskärm. I hörnet på skärmen ligger ikoner för de mest använda funktionerna: meddelanden, knappsats, telefonbok och musikspelare. Vill man ha andra snabbknapps-funktioner än dessa är det bara att byta i telefonens inställningar.
Facebook-widget
Widgets är populärt för Android-telefoner. Man kan ha väderprognoser, nyheter, vännernas facebook-status med mera på startskärmarna. En lustig egenhet med Sony Ericssons mini-version av Android är att man bara får plats med en widget per startskärm. Däremot kan man ha hur många startskärmar man vill, och växla mellan dem genom att bläddra med fingret på skärmen.
Sony Ericsson har också sitt eget program Timescape, som finns även som widget för startskärmen. Timescape samlar bland annat inkomna sms, missade samtal och vännernas statusuppdateringar på Facebook och Twitter. Man bläddrar sig fram bland alt i tidsordning.
Internet i fickan blir ju onekligen allt viktigare för många av oss. Oavsett om det handlar om mejl, facebook eller MSN-chatt så är textinmatningen central. De flesta Android-telefoner har hittills haft ett litet tangentbord på skärmen, för inmatningen av text. Samma lösning som på Apple Iphone.
Sony Ericsson har i stället valt en annan lösning. Eftersom denna lilla telefon har en rätt så liten skärm så blir ett skärm-tangentbord väl litet. Med telefonen hopfälld kommer det i stället upp en knappsats med siffror, och användaren kan mata in text på skärmen som på gamla knapp-telefoner, med eller utan T9. Det är lätt att växla T9-språk, vilket också är en fördel för många.
Vanligen drar man dock ut tangentbordet så snart man ska mata in text. Och under de veckor jag provat telefonen har jag aldrig haft problem med det.
Suveräna knappar
Tangentbordet blir förstås ganska så litet, men det viktiga med knappar på ett mobiltangentbord är snarare tryckkänslan och att knapparna sitter lagom separerade så att man inte riskerar att trycka fel. Här har Sony Ericsson lyckats suveränt bra. Tangentbordet har bra känsla i responsen när man skriver, och väl separerade knappar. Att tangentbordet är rätt litet gör därför ingenting alls.
Dessutom finns å, ä och ö som separata knappar på den version av telefonen som säljs här. Det är verkligen glädjande och mycket enklare än att (som på vissa telefoner) behöva hålla inne en funktionsknapp för att kunna skriva å, ä och ö.
Däremot har förstås Sony Ericsson behövt offra några andra tecken på sitt svenska tangentbord, och jag märker efter ett tag att jag för att få fram kommatecknet måste plocka upp symbol-listan på skärmen. (De andra knapparna som offrats i svenska versionen av telefonen är frågetecken och apostrof, som båda nu kräver att man håller nere funktionsknappen.) Hur som helst: tangentbordet är utan tvivel en riktigt positiv överraskning på denna minimobil.
Formatet innebär att skärmen på den här telefonen är mindre än på de flesta andra pekskärmstelefoner. Men det är ju ganska självklart. Vad som är mer väsentligt är att skärmen har bra färger och ger en skarp bild. Svagheten är som så ofta med mobilskärmar läsbarheten i direkt solljus.
När man pekar sig fram i menyer på skärmen är responsen extremt snabb. Det har visat sig i våra tester att små pekskärmar ofta är klart snabbare än stora, och den här telefonen är inget undantag. X10 Mini Pro är ruggigt snabb i skärm-responsen. Det märks också när jag testar den med programmet "input benchmark", där telefonen får något bättre resultat än både HTC:s senaste Android-telefoner och Googles egen Nexus One. Även andra benchmark-program visar snabbheten i systemet: Neocore mäter 40 bilder per sekund med 3D-grafik, medan programmet fps2d ger 75 bilder per sekund i 2d. Som jämförelse får storebror X10 29,5 och 33 fps, medan HTC Desire får 26,5 och 58 fps.
Det här är alltså en snabb telefon, det visar både benchmark-testerna och upplevelsen från ett par veckors användning.
Hyggliga bilder
Kameran är sällan en styrka hos telefoner med Googles mobilsystem Android. Där brukar snarare mobilsystemet Symbian vara bäst. Men med den större telefonen Sony Ericsson X10 har vi faktiskt fått den första Android-mobilen med lite bättre kamera. Tyvärr lyckas inte den här telefonens kamera riktigt komma upp i den bildkvalitet som man får med storebror X10. Framför allt finns det ganska små inställningsmöjligheter. Men utomhusbilder blir överraskande bra.
Det är i varje lätt att växla mellan att ha fotolampan på/av och mellan de fyra olika motivprogrammen (bland annat makroläge för närbilder och välbehövliga sport för att fånga skärpan på exempelvis barn som rör sig). När jag provar kameran sent på midsommarafton i ett ganska mörkt rum har den lite klena lampan svårt att lysa upp motiven bra, men det är ett ganska vanligt problem med mobilkameror.
Vad som faktiskt är bra med kameran är att färgerna blir mycket bra på bilderna och den klarar även överraskande bra lite svåra situationer, som begränsat motljus.
Över huvud taget känns fotokvaliteten klart över genomsnittet på mobiler idag, om än klart under toppklass. Dessutom fortsätter Sony Ericsson traditionen med en separat kameraknapp, så att det i alla fall bara tar två sekunder att få igång kameran, i jämförelse med många andra nyare telefoner där man måste in i menyerna för att starta kameran (vilket ju som vi alla vet ofta får till följd att det där riktigt bra fotoläget inte längre är kvar när man väl fått igång kameran).
X10 Mini Pro har även inbyggd musikspelare och fm-radio. Radiomottagningen känns helt ok, och musikspelaren kan synkas via Sony Ericssons PC Companion, elelr genom att man bara drar musiken till minneskortet när man ansluter telefonen till datorn.
Mediaspelaren är lite speciell jämfört med andra Android-telefoner, och faktiskt inte särskilt imponerande. Funktionerna är få. Man kan leta upp en artist i artistlistan och spela låtarna. Sedan skapas automatiska spellistor för mest spelade låtar etc. Själv laddade jag i stället ner Spotify från Android Market och körde musiken därifrån.
Möjligheten att installera program från Android Market är förstås den största styrkan med X10 Mini Pro. Där finns över 30000 program, många riktigt bra, för allt ifrån nytta, anteckningar, ljudinspelning, officeprogram till nöjesprogram som Spotify, bildbehandningsprogram och videospalere. Redan från start ligger en del bra Android-program, som Facebook, Youtube och Google Maps förinstallerade. Det som imponerar på mig är hur bra Android-program anpassar sig till den lilla skärmen. Här har uppenbarligen Android-teamet på Google tänkt helt rätt. Samma program som fungerar på stora högupplösta skärmar fungerar finfint även på denna lilla skärm, och anpassar sig utmärkt till skärmen.
Bra batteritid
En måttligt stor skärm i kombination med ett hyggligt batteri gör att X10 Mini Pro inte är en av de nya telefoner som måste laddas dagligen. Under testperioden kunde jag ofta glömma ladda den en natt och den klarade sig även dag två utan problem, vilket börjar kännas alltmer ovanligt på den här typen av funktionsspäckade telefoner. Batteritiden är också bättre än på lillebrors-modellen X10 mini.
Batteritiden förbättras också genom smart batterihantering, där telefonen exempelvis stänger av wlan när det inte använts på ett tag. När det gäller batteri utmärker sig X10 Mini Pro positivt jämfört med andra Android-telefoner.
Android-systemet borgar för många möjligheter. Den här luren är en höjdare, och att den går att få tag på för måttliga 3000 kronor utan abonnemang gör inte saken sämre.
Testbild
Färgåtergivningen är mycket bra, och även svårigheter med partiellt motljus klarar telefonen bra.
Betyg:
Telefoni och data 9
Multimedia 9
System och program 10
Användarupplevelse 9
Material och kvalitet 8
Totalbetyg 90 procent
Läs fler artiklar från augusti 2010 här.










