Stort test av Sony Ericsson Vivaz

Det första som slår mig när jag tar ut Sony Erivsson Vivaz ur förpackningen är hur liten och nätt den känns. Satio, Sony Ericssons första mobil med denna version av systemet Symbian var en stor och tung best. Nokia har gjort små telefoner med samma system, men den här känns ännu smidigare och elegantare. Det beror inte bara på storlek och vikt i sig, utan även utformningen. De rundade formerna, Sony Ericsson kallar sin nya designlinje för Human Curvature, gör att telefonen ligger skönt i handflatan och känns mindre än vad den är. Kan man bara komma över att den liknar en förpackning för skavsårsplåster från Compeed, och att den glansiga plasten är extremt fingeravtrycksbenägen, är telefonen riktigt charmigt designad.

Studerar man telefonens kanter finner man en del intressanta detaljer. På ena sidan har vi förutom volym- och zoomknapp inte mindre än två kameraknappar, en för video och en för stillbilder. På andra sidan hittar vi telefonens uttag för kontakter, som är endast två till antalet. Dels ett 3,5 mm-uttag för headset, och dels ett Micro usb-uttag för laddning och synkning. Sony Ericsson har nu alltså helt övergett sin gamla specialkontakt för de nya branschstandarderna. Det innebär bland annat att sladden mellan laddare och telefon tjänstgör dubbelt som synksladd till dator, vilket spar in på kablaget. 3,5 mm-uttaget gör att man kan använda sina favoritlurar till mobilen. Att kontakten sitter på telefonens sida kan ställa till med problem. De medföljande lurarna har en vinklad kontakt men har man hörlurar med rak kontakt riskerar den att få sig en knäck när man tar telefonen ur fickan. Det jag saknar mest på telefonens utsida är en skärmlåsknapp. Man låser pekskärmen med två tryck på av-på-knappen, och väcker den med ett tryck på någon av knapparna och ett på skärmen, och jag är ofta inte tillräckligt snabb med att trycka på skärmen utan får upprepa proceduren.

Så här långt skulle man kunna anta att Vivaz är tänkt att vara en trevlig telefon i mellanprisklassen. Men tittar man närmare på specifikationerna upptäcker man att telefonen är fullt jämförbar med Sony Ericssons toppmodell Satio till funktionerna. Liksom Satio har den gps och inbyggt wlan. Den har litet mindre arbetsminne (litet för litet faktiskt, en gång händer det att minnet är fullt och jag måste stänga ner program), men snabbare processor. Kameran saknar xenonblixt och har ”bara” 8 megapixel, men kan i gengäld filma med HD-upplösning. Och priset är en tusenlapp lägre än för Satio.

HD-videoinspelning med mobilkameran är nog den funktion Sony Ericsson lyfter fram främst i marknadsföringen. Samsung Omnia HD var nästan ett år före Sony Ericsson med denna funktion, men Vivaz är en betydligt mindre och lättare telefon.

Jag brukar vara rätt kallsinnig till mobilkameror, men när jag provar att filma blir jag faktiskt riktigt imponerad. Är ljuset bra får videoklippet närmast ojämförligt bättre kvalitet än när man filmar med en vanlig mobilkamera med 5 megapixel. Kameran har kontinuerlig fokus, vilket innebär att den klarar av fokusera om automatiskt när du flyttar kameran från omgivningen till närbild. Det går inte supersnabbt, men det blir bra mycket bättre än vanliga mobilkameror som ofta har fast fokus i videoläge. Dessutom gör det att du kan filma i verklig närbild med skarp bild. Fler pixlar ger som bekant inte alltid bättre bild, men bildsensorn i Vivaz är riktigt vass.

Det märks även när man tar stillbilder. Med 8 megapixel tillhör stillbildskameran inte det absoluta toppskiktet av mobilkameror, men jag blir även här imponerad av bildresultatet. En trevlig detalj är att stillbildsknappen har ett tydligt mellanläge för autofokusering innan man trycker knappen i botten för att ta bilder.

Bland kamerans svagheter märks att den är långsam och har det svårt med dåligt ljus eller för kraftiga kontraster mellan ljus och mörker. Egenskaper som den delar med de flesta mobilkameror. Fotolampan gör viss nytta, särskilt om man filmar, men kan inte jämföras med riktig Xenon-blixt för stillbilder.

Det testexemplar jag fått har vid videofilmning svårt att plocka upp ljud som inte kommer från alldeles nära telefonens mikrofon. När man filmar blir det folk som rör på läpparna utan att det låter något. Enligt Sony Ericsson ska det inte vara så, men de kunde inte svara på om det var ett problem med mitt förproduktionsexemplar eller om det är ett fel som kommer att finnas när telefonerna börjar säljas och rättas i efterhand. Lyckligtvis finns dock redan en lösning på problemet med i förpackningen. Ansluter du headsetet till telefonen tas ljudet upp från headsetmikrofonen i stället, och den är betydligt bättre på att föra vidare omgivningens ljud. På skoj provar vi att ansluta en riktig proffsmikrofon till 3,5 mm-jacket, och det fungerar också bra.

Innanför huven på Vivaz hittar vi en smartphone med pekskärmsystemet Symbian Series 60, 5th Edition. Det är också telefonens största svaghet, för pekversionen av Symbian är nog ett av de svagare pekskärmssystem som finns på marknaden i dag. Symbian har funnits länge, och systemet har byggts ut, funktioner har spikats på tills det hela blivit en ganska oöverskådlig röra. Försök till exempel ändra inställningarna för utgående e-postserver, eller ändra prioritetsordningen för om telefonen i första hand ska ansluta till wlan eller mobilnätet för data. Det går, men det är varken lätt eller logiskt.

Pekversionen av Symbian Series 60 lägger till sina egna brister. Till exempel utför man ibland en funktion genom att klicka på den, andra gånger markerar man den bara och måste klicka en gång till. Telefonen har ett trevligt skärmtangentbord med qwerty och åäö som kommer upp i liggande läge när man behöver mata in text. Men bara ibland. Ska man till exempel mata in lösenord till wlan måste man använda virtuella sifferknappar, oklart varför.

Kalender och e-post är två svagheter i pek-symbian. Kalendern är i stort sett oförändrad från versionen utan pekskärm, och utnyttjar inte alls vinsten med den större skärmen. E-postprogrammet har dåligt stöd för html-kodad post. Den största svagheten tycker jag dock är webbläsaren.

Att surfa med mobilen är ju ett av huvudskälen till att ha en pekskärmsmobil. Men med 640 x 360 pixlar på en skärm som trots allt inte är jättestor blir all text så liten att det blir svårt att läsa och länkarna så små att de blir hopplöst att klicka på dem. Zooma kan man göra genom att dubbelklicka på skärmen, men då får man å andra sidan se så liten del av sidan att det blir som att titta på en datorskärm genom en toarulle. Dessutom tar det tid att zooma, så surfandet saktas ner betänkligt om man tar till det. Det blir också mycket skrollande med fingrarna på skärmen, och eftersom telefonen saknar så kallad kinetisk skrollning där det går snabbare om du rör fingrarna fort går det rätt segt.

Symbian är ett rätt långsamt system. Det märks framför allt på att detta är en av de snabbaste telefoner med Symbian som gjort, och ändå reagerar man ibland på att det går långsamt, till exempel vid den automatiska skärmvändningen från stående till liggande läge. Som helhet får man ändå säga att det här är en riktigt snabb telefon.

Och det går att vänja sig vid och bli kompis med pek-Symbian. Anpassningen till fingerstyrning fungerar bra. Det följer med en penna, men jag använder den aldrig. Sony Ericsson har lagt på ett eget skal som startskärm till telefonen. Det är rätt bra. Det är fem skärmar man kan växla mellan genom att dra med fingret. Det verkar vara avsikten att man ska kunna välja mellan och ladda ner fler skärmar, men än så länge finns bara de fem som finns på telefonen. Mest användbar är skärmen för genvägar till favoritkontakter och fotoalbumet som du kan bläddra i direkt från startskärmen. Här finns också en Twitterskärm som leder dig direkt in i telefonens Twitter-app. Någon motsvarande skärm för Facebook-appen, vilket hade känts mer klockrent, finns inte.

Twitter och Facebook ja, integration med sociala medier är ju ett av nyckelorden just nu. Bägge finns som mobila appar, och alltså inte bara mobila webbsidor. De är rätt väl utförda, men Facebook-appen använder märkligt nog inte mobilens standardtangentbord utan har ett eget skärmtangentbord, och du kan glömma att det går att skriva åäö med det.

Annars blir jag mest imponerad av integrationen med bildtjänster på nätet. Efter att ha tagit en bild kan man direkt trycka på skicka knappen för att lägga upp den på till exempel Blogger eller Facebook. Det som imponerar mig är att du enkelt kan lägga till din favorittjänst, så att du har en direkt genväg till den från kameran. Riktigt fiffigt!

Det finns hyfsat mycket program att ladda ner till Symbian Series 60. Men en hel del av de bästa är gjorda av Nokia, och de fungerar bara till Nokiatelefoner, och inte till Vivaz. Rätt snålt av Nokia kan man tycka. Om de menar allvar med att Symbian ska vara open source borde de inte försöka låsa fast användarna till Nokiatelefoner.

Mycket känns Nokia med systemet i Vivaz, men musikspelaren och synkprogrammen till datorn är Sony Ericssons egna. Sony Ericssons PC-suite används bland annat för att göra backup på innehållet, och MediaGo är ett riktigt bra program för att rippa och föra över musik till telefonen, hantera poddsändningar och liknande. Telefonen har också TrackID som man vant sig vid för Sony Ericssons telefoner. Men musikkvaliteten ut ur telefonen håller inte toppkvalitet, även om man bortser från att de medföljande lurarna inte precis är audiofil-lurar.

Sony Ericsson Vivaz är förmodligen den bästa telefonen hittills med pek-versionen av Symbian Series 60. Det är både ett högt betyg och ett förbehåll.

Tre frågor och tre svar.

Jag gillade inte Satio. Kommer jag att tycka bättre om Vivaz?
Telefonen innehåller många förbättringar jämfört med Satio. Den är snabbare och märkbart mer stabil. Men om du inte gillade systemet i Satio lär inte Vivaz kännas mycket bättre.

Hur är telefonens GPS?
GPS-en funkar bra, och Wisepilot är ett trevligt program för bilnavigering. Man kan även använda Google Maps och positionsmärka foton man tagit.

Är telefonen prisvärd?
Om telefonen kostat 500 kr mindre hade jag sagt ja utan förbehåll. Det finns betydligt billigare telefoner som har det mesta som Vivaz har, utom kameran.

Alternativ

Samsung Omnia HD är en annan Symbianmobil som kan filma i HD-upplösning. Den är numera inte mycket dyrare, men den är mycket större och klumpigare.
 

Exempelbilder från kameran:

Även som stillbildskamera imponerar Vivaz, åtminstone på stillastående motiv när ljuset är bra.