Utbudet av utbildningsappar för barn har det senaste året exploderat och inget tyder på att utvecklingen skulle stanna av. Såväl lärare som föräldrar byter i allt högre utsträckning ut skriv- och räknehäften mot färglada, lättillgängliga spel. Det kommer analysfirman Adjust fram i sin rapport Back to school.
Apple i framkant Det tycks Apple ha förstått. För knappt ett år sedan lanserades Kids app store som en egen sektion av företagets appbutik och redan i dag är över 80 000 appar (av totalt cirka 1,3 miljoner) märkta som barnvänliga. Av dessa är 60 procent kategoriserade under “Utbildning” och märkta i olika åldersspann.
Google har inte hängt med Google play erbjuder varken en barnavdelning eller möljigheten för utvecklare att märka ut för vilken ålder deras appar är lämpliga. Med hjälp av sökord som “kid”, “child”, “son”, “daughter”, “boy” och “girl” kommer Adjust fram till att ungefär 26 procent att Androidapparna riktar sig till en yngre publik och att en majoritet av dessa befinner sig i utbildningskategorin. Motsvarande sökning i App store ger 29 procent barnappar.
Lättillgängligt – inte bara tillgängligt Det handlar alltså inte så mycket om hur många appar det finns – utan möjligheten att hitta dem och att hitta vad man letar efter. Att App store delar upp appar efter vilka enheter de är komptibla med ger ytterligare en fördel. Adjust pekar ut att närapå 75 procent av Ios-barnappar är lämpliga för Ipads, jämfört med knappa hälften sett till hela App store. 22 procent är designade exklusivt för Ipads, närapå dubbelt så stor andel som sett till hela apputbudet. Det skulle kunna tyda på att utvecklarna har förstått att Apple framgångsrikt har sålt in sina surfplattor till skolväsendet – men också att föräldrar just vill ha appar på större skärmar, lämpliga för klumpiga barnfingrar.
Matte inte för flickor? Apputecklarna tycks dock ha lite kvar att jobba på när det kommer till att förstå sin publik. Ios-utvecklarna är med på att föräldrar har upptäckt den digitala tjusningen: i App store finns över 2 000 appar som erbjuder läxhjälp – i Google play inte ens 1 000. Att spel lockar till lärande har också Apple-apputvecklarna förstått. Av de 60 procenten utbildningsapparna är även närapå hälften kategoriserade som spel. Men av appar som rör matte riktar sig över tre gånger så många till pojkar som till flickor – samtidigt som recensionerna av matteapparna indikerade en jämn könsfördelning bland användarna.
De mest positiva recensionerna av skolappar för barn innehåller dessutom könsneutrala ord som “fun”, “great” och “addictive”. Att som utvecklare sälja in sin app som rolig, men också beroendeframkallande torde alltså vara ett mer vinnande framgångsrecept.
De tio länder i vilka man betalar högst genomsnittspris för appar i Kids app store. Källa: Adjust
Hög betalningsvilja i Sverige Ovanstående tål att tänkas på sett till möjligheterna att ta betalt för barnspecifika appar. De dyraste apparna i App store ligger på runt 7000 kronor (999 dollar), men barnappar kan inbringa upp emot 2000 kronor styck (299 dollar), inte minst om de erbjuder hjälpmedel för barn med någon form av funktionsnedsättning, till exempel autism.
Att nästan alla, 98 procent av barnapparna, är på engelska eller finns med engelsk översättning är sett till möjligheten att göra global succé inte så konstigt. Men det är ett stort gap mellan 80 000 engelska appar och det näst största språket tyskas 13 000 appar. Sverige finns inte ens med bland de sju största språken. Samtidigt är svenska, tillsammans med danska och norska föräldrar, på topp-10-listan över de som betalar i genomsnitt mest för varje appnedladdning.
Marknaden växer – och mognar Teknikens värld är en allt större del av allt yngre barns vardag, konstaterar Adjust och förväntar sig att apputbudet för barn kommer att fortsätta öka för både Ios- och Androidanvändare.
Även appar som låter föräldrar kontrollera de yngre förmågornas mobila förehavanden, hitta dem med hjälp av geo-positionering och få information från skolor och dagis, kommer bli allt vanligare. En allt mognare marknad kommer också ställa krav på att barnappar både kategoriseras tydligare och marknadsförs bättre.
