Första helgen med Samsung Omnia

Före helgen förklarade vi Xperia X1 för att vara den bästa Windowsmobilen på marknaden just nu. Strax därefter damp vårt testexemplar av Samsung Omnia ner på redaktionen. Efter en helg med telefonen är vi beredda att kalla den en värdig utmanare om titeln.

Den största skillnaden mellan Sony Ericsson Xperia X1 och Samsung Omnia är förstås att den senare inte har något tangentbord. Det gör den till en delvis annan telefon, men en jämförelse är ändå relevant.

Den största skillnaden mellan telefonerna är den överdäckning man valt att göra över Windows Mobile-systemet. Där man på X1 valt en ganska intrikat lösning med paneler som fungerar som multipla startskärmare har man på Omnia valt en enklare, och kanske också mer intuitiv lösning.

Kärnan i Samsungs lösning är startskärmen och huvudmenyn, och bägge kan du komma till med ett tryck på någon av telefonens fåtaliga knappar. Startskärmen kan du enkelt dekorera med Widgets som du drar ut från en meny så att du får en överblick över sådant som du vill kunna se med ett ögonkast, som tiden, inkomna meddelanden och vilken musik som spelas.


Omnia2_l.jpg

Huvudmenyn är ett rutnät med de flesta av telefonens funktioner som fingervänliga knappar. Med ett svep neråt får du resten av funktionerna, ett svep åt vänster och du får de funktioner som du själv valt att lägga in. Det hela är enkelt och effektivt och gör att du i praktiken slipper Windows Mobiles start-meny.

Omnia har även kallats en Iphone-dödare. Men den som förväntar sig en Iphone med bättre specifikationer lär få en chock av Windows Mobile-systemet. För visst har Samsung lagt in en fingervänlig musikspelare, webbläsare och gps-programvara, men om du till exempel vill skriva ett sms möts du av Windows Mobiles hårda och kraftfulla verklighet.

För det finns oerhört mycket funktioner och möjlighet till konfiguration under skalet i Windows Mobile, men det kräver sin vana användare, och den som inte tycker om när det blir för komplicerat riskerar snart att köra fast i inställningarna.

Windows Mobile som system är väldigt menybaserat, och dessa menyer är inte särskilt fingervänliga. För textinmatning dyker ett virtuellt tangentbord upp på skärmen, men jag tycker att även det är på gränsen till för litet. Som alternativ kan man få två eller tre bokstäver per virtuell knapp för större fingervänlighet men långsammare inmatning.


Omnia3_l.jpg

Ibland måste helt enkelt pekpennan fram i Windows Mobile, och här har vi telefonens i mitt tycke största svaghet. Man har inte lyckats bygga in pennan i telefonen, utan får ha den hängande löst utanför i ett snöre eller försöka klara sig utan.

Förutom pennan och fingrarna finns ett tredje styrningsalternativ i form av en liten pekplatta nedanför skärmen. Man kan ställa in den mellan att fungera precis som en pekplatta på datorn med muspekare på skärmen, eller som en fyrvägsknapp som hoppar mellan menyalternativen. Jag föredrar det förra, men önskar att muspekaren då försvann när man inte rörde vid knappen.

Med finger, penna och pekplatta lyckas jag snart hitta en kombination att styra telefonen som jag trivs med. Windows Mobile brukar ofta anklagas för att vara segt. En orsak är nog att systemet sällan indikerar att det laddar när till exempel program körs igång. Men visst, blixtsnabbt är det inte. Däremot tycker jag att telefonen har mycket bra respons i pekskärmen. Och jämfört med huvudkonkurrenterna HTC och Xperia tycker jag nog att Samsung Omnia känns snabbare i reaktionerna.

Ett fullständigt test av Samsung Omnia kommer i nästa nummer av Mobil, ute i början av november, och kort därefter på webben.

---

Läs fler artiklar från oktober 2008 här.

---