Plantronics tror på TCO-märkning av headset

Till årsskiftet ska alla Plantronics headset vara märkta med den nya märkningen TCO 07 Headset. Det säger Philip Vanhoutte, Plantronics regionchef för Europa, Mellanöstern och Afrika. Han tror också på röststyrning för att komma åt mobilens allt fler funktioner under till exempel bilkörning.

När TCOs Jan Rudling hörde av sig till Plantronics för att berätta att de hade en märkning av headset på gång visste Philip Vanhoutte direkt vad det handlade om. Han arbetade med Nokias skärmar när TCO-märkningen lanserades för bildskärmar, och behövde inte övertygas.

- Jag ringde till utvecklingsavdelningen omedelbart, och sade åt dem att titta riktigt ordentligt på det här. Ta det på allvar, sade jag, för TCO handlar inte bara om Sverige, det är en global grej.

Plantronics har nu de första TCO 07-märkta headseten på marknaden, och Philip Vanhoutte lovar att alla nya Plantronics-headset ska vara TCO 07-märkta vid årsskiftet.

Philip Vanhoutte är den sortens person som pratar med entusiasm oupphörligt. Han kan börja en uppräkning med tre punkter, men innan han kommit till den tredje har han haft en utvikning som leder in på ett helt annat tankespår.

Vad får Plantronics ut av TCO-märkningen?
- Vi har lagt märke till att folk är rädda för att använda trådlösa headset på grund av strålningen. Bluetooth strålar bara en femtiondel så mycket som en mobiltelefon, men vi vill inte att folk ska vara oroade.
- Samtidigt talar folk allt längre i mobiltelefon. Det blir till och med vanligare att Callcenter använder mobiler. Då måste man använda headset om man vill minska strålningen och ha en acceptabel arbetsmiljö. TCO 07-stämpeln är en garanti för att våra headset är lågstrålande och ergonomiska.

TCO 07 mäter inte ljudkvaliteten på headseten. Enligt Jan Rudling på TCO beror det på att man ännu inte har någon accepterad mätstandard för ljudkvalitet, men att det definitivt är något för framtida TCO-standarder.

Hur ser Plantronics på ljudkvaliteten i headsets?
- Det beror på tillämpningen. De första telefonerna hade ett ljudomfång på 30 - 3000 Hz, vilket man trodde var den mänskliga röstens frekvensband. Detta band har följt med till GSM-standarden och därifrån till Bluetooth-profilen för headset.

- Vi vet idag att 3000 Hz inte är tillräckligt för till exempel röstigenkänning, som behövs för röststyrning. Men det finns tekniker med större omfång. Dect-standarden, till exempel, därför gör vi även trådlösa headset som använder dect. Och första gången jag pratade över Skype med min son i USA blev jag förundrad över kvaliteten. Skype använder hela det hörbara spektrumet, och jag har aldrig hört hans röst så tydligt över en telefonlänk.

- Men vi har också standarden för Bluetoothstereolurar, med ett frekvensomfång på 8 - 20 000 Hz. Folk kommer att använda stereolurarna som headset, och det kommer inte att dröja länge innan de kräver samma ljudkvalitet även i andra riktningen. Ge det bara litet tid så tror jag att det kommer in i Bluetooth-standarden.

Röststyrning sade du, vad ska man ha det till?
- Mobiltelefonerna får allt fler och fler funktioner, som kräver mer och mer menyer att komma åt. I synnerhet när man använder mobilen när man kör bil blir det ohållbart. Jag tror att folk vill använda mobilen i bilen, men då måste man ha headset och talstyrning. Det räcker med en stor seriekrock orsakad av att någon höll på att knappa på mobilen för att myndigheterna ska dra öronen åt sig och förbjuda mobiltelefoni i bilar. Det vore synd.

- Ta nedladdning av musik, till exempel. Det tar minst 20 knapptryckningar att göra det på en normal mobil. Jag såg en demonstration där man med ett par röstkommandon beställde och köpte en låt över en mobiltelefon. Det är framtiden.

---

Läs fler artiklar från juni 2007 här.

---