Barnarbete bakom mobilens batteri
Metallen kobolt är en viktig komponent i laddningsbara batterier till bland annat mobiltelefoner, och större delen av denna metall bryts i Kongo och Zambia under oacceptabla förhållanden med barnarbete och miljöförstöring. Det har organisationen Swedwatch kommit fram till. Organisationen anser att leverantörer av konsumentelektronik som Nokia och Sony Ericsson har större möjlighet att påverka än vad de själva hävdar.
Större text
Mindre text
Skriv ut artikel
Tipsa en vän
År 2006 stod laddningsbara batterier av typerna litiumjon eller litiumpolymer, de typer som används i mobiltelefoner och bärbara datorer, för 25 procent av världskonsumtionen av metallen kobolt. Andelen väntas dessutom öka i år. Kobolt används även i mikrofoner och hörlurar.
Större delen av dessa komponenter till mobiltelefoner tillverkas i dag i Kina. Kina får i sin tur 90 procent av sin kobolt från Afrika, nästan uteslutande från de två länderna Kongo och Zambia. Denna kedja har kartlagts av organisationen Swedwatch, som sedan har undersökt produktionsförhållandena i området. Man redovisar resultatet i rapporten Powering the Mobile World.
Det man hittar är gruvarbetare som arbetar under usla förhållanden för en lön på under en dollar om dagen. I Kongo beräknar man att 50 000 minderåriga arbetar med koboltbrytning. I Zambia omkom 80 personer i gruvindustrin under 2005, och miljöförstöringen är omfattande. Man har intervjuat gruvarbetare som vittnar om hur företagen drar upp stora rikedomar ur jorden som till mycket liten del kommer lokalbefolkningen till del.
Tar inte sitt ansvar
Swedwatch har kontaktat marknadens 20 ledande konsumentelektronikföretag, och konstaterar att ingen av dem brytt sig om dessa frågor i någon nämnvärd utsträckning.
- Huvudansvaret ligger på gruvbolagen och ländernas regeringar, men konsumentelektronikföretagen har möjlighet att påverka och bär därför en del av ansvaret, säger Sara Nordbrand som skrivit rapporten.
Enligt Swedwatch har efterfrågan från konsumentelektronikindustrin lett till prisökning på kobolt, vilket visar att den har stort inflytande på marknaden. Men leverantörskedjan är komplicerad.
- Konsumentföretagen köper inte metaller själva, och ingen av dem hade kartlagt leverantörskedjan när vi frågade dem. Hewlett Packard säger att man gör det nu, och de uppskattar att det är 5-6 led för metallerna att nå dem, berättar Sara Nordbrand.
Samtidigt, påpekar hon, är det konsumentföretagen själva som valt att ha det så, och komplicerade leverantörskedjor är ingen ursäkt för att inte ha kontroll.
- Det finns sätt att korta kedjan, till exempel genom att undvika att köpa metall på spotmarknaden. Vi vet att Sony Ericsson meddelat sina underleverantörer att de vill ha det så. Det är ett positivt meddelande.
Behöver stöd och påtryckningar
Hon berättar också att hon pratat med en metalleverantör som ställer vissa krav, bland annat på att barnarbete inte får förekomma. Men konkurrensen är hård från bland annat kinesiska bolag som inte ställer några krav på gruvbrytningen.
- Han behöver veta att han får och behåller kunder på grund av det arbetet. Det ledet behöver både stöd och påtryckningar.
Vad kan då vi som konsumenter göra?
- Det är inte helt lätt, det är svårt att göra valet som konsument i butik där alla telefoner ser likadana ut oavsett hur de är producerade. Man får ställa frågor och visa att man är beredd att betala extra för telefoner som är producerade under rättvisa förhållanden.
Swedwatch är en organisation som har till uppgift att bevaka hur svenska konsumenter och företag påverkar fattiga länder. Huvuddelen av finansieringen kommer från Sida.
Bli premiumläsare och prenumerera på Mobil
Större delen av dessa komponenter till mobiltelefoner tillverkas i dag i Kina. Kina får i sin tur 90 procent av sin kobolt från Afrika, nästan uteslutande från de två länderna Kongo och Zambia. Denna kedja har kartlagts av organisationen Swedwatch, som sedan har undersökt produktionsförhållandena i området. Man redovisar resultatet i rapporten Powering the Mobile World.
Det man hittar är gruvarbetare som arbetar under usla förhållanden för en lön på under en dollar om dagen. I Kongo beräknar man att 50 000 minderåriga arbetar med koboltbrytning. I Zambia omkom 80 personer i gruvindustrin under 2005, och miljöförstöringen är omfattande. Man har intervjuat gruvarbetare som vittnar om hur företagen drar upp stora rikedomar ur jorden som till mycket liten del kommer lokalbefolkningen till del.
Tar inte sitt ansvar
Swedwatch har kontaktat marknadens 20 ledande konsumentelektronikföretag, och konstaterar att ingen av dem brytt sig om dessa frågor i någon nämnvärd utsträckning.
- Huvudansvaret ligger på gruvbolagen och ländernas regeringar, men konsumentelektronikföretagen har möjlighet att påverka och bär därför en del av ansvaret, säger Sara Nordbrand som skrivit rapporten.
Enligt Swedwatch har efterfrågan från konsumentelektronikindustrin lett till prisökning på kobolt, vilket visar att den har stort inflytande på marknaden. Men leverantörskedjan är komplicerad.
- Konsumentföretagen köper inte metaller själva, och ingen av dem hade kartlagt leverantörskedjan när vi frågade dem. Hewlett Packard säger att man gör det nu, och de uppskattar att det är 5-6 led för metallerna att nå dem, berättar Sara Nordbrand.
Samtidigt, påpekar hon, är det konsumentföretagen själva som valt att ha det så, och komplicerade leverantörskedjor är ingen ursäkt för att inte ha kontroll.
- Det finns sätt att korta kedjan, till exempel genom att undvika att köpa metall på spotmarknaden. Vi vet att Sony Ericsson meddelat sina underleverantörer att de vill ha det så. Det är ett positivt meddelande.
Behöver stöd och påtryckningar
Hon berättar också att hon pratat med en metalleverantör som ställer vissa krav, bland annat på att barnarbete inte får förekomma. Men konkurrensen är hård från bland annat kinesiska bolag som inte ställer några krav på gruvbrytningen.
- Han behöver veta att han får och behåller kunder på grund av det arbetet. Det ledet behöver både stöd och påtryckningar.
Vad kan då vi som konsumenter göra?
- Det är inte helt lätt, det är svårt att göra valet som konsument i butik där alla telefoner ser likadana ut oavsett hur de är producerade. Man får ställa frågor och visa att man är beredd att betala extra för telefoner som är producerade under rättvisa förhållanden.
Swedwatch är en organisation som har till uppgift att bevaka hur svenska konsumenter och företag påverkar fattiga länder. Huvuddelen av finansieringen kommer från Sida.
