Sms-biljetter bara från registrerade kort
[Uppdaterad 10.11] Allt talar för att man från och med nästa månad inte kommer att kunna köpa sms-biljetter eller betala för ett antal andra tjänster om man inte har registrerat sitt kontantkort. Orsaken är nya regler som ska förhindra penningtvätt.
Större text
Mindre text
Skriv ut artikel
Tipsa en vän
Det senaste halvåret har de stora teleoperatörerna försökt påverka Finansinspektionens tolkning av den nya betaltjänstlagen, där det slås fast att alla som sysslar med förmedling av betalningar måste veta vart pengarna kommer från. Syftet är att försvåra penningtvätt och formuleringarna i betaltjänstlagen är i sin tur en följd av ett tvingande EU-direktiv om lagstiftning kring betaltjänster.
Lagen började gälla den 1 augusti förra året. Teleoperatörerna har dock omfattats av de övergångsbestämmelser som gäller fram till den 30 april. Det börjar alltså bli ont om tid för operatörerna att bestämma sig för hur man ska hantera de nya kraven.
Betalningsförmedlare eller inte
Det som är helt avgörande för mobiloperatörerna är vid vilka tillfällen som operatörerena bara fungerar som förmedlare av en betalning och vid vilka tillfällen man tar betalt för en tjänst där man själva står för någon del av tjänsten eller, som det också heter, ”tillför ett mervärde”.
I november förra året försökte de stora operatörerna med en gemensam skrivelse övertyga Finansinspektionen om att man i de flesta fall ”tillförde mervärde” och då inte skulle omfattas av den nya lagen.
Den enda typ av betalning som enligt operatörerna skulle falla inom ramen för den nya lagen var köp i varu-automater med hjälp av sms.
Finansinspektionen underkänner
Operatörernas resonemang godtas dock inte av Finansinspektionen. Det går att utläsa ur ett internt PM som inspektionen i mitten av mars valde att skicka ut till operatörerna för att förtydliga hur man tolkar lagen.
Där gör man klart att bland annat biljetter för kollektivtrafik av olika slag är att betrakta som en ren betaltjänst där operatören inte tillför något mervärde och därför krävs det ett registrerat kontantkort. Finansinspektionen menar att köpet avser resan i sig och inte biljetten eller färdbeviset som sådant.
Samma sak gäller köp av parkerings-biljetter eller parkeringstid med mobilen och koder för bland annat webb-spel. Man ogillar därmed operatörernas argument om man tillförde värde genom att det som köpts blev levererat till och läst i mobilen, att leveransen skedde via nätet och att operatören hanterade betalningen.
När det gäller det som man benämner som digitala produkter; bland annat ringsignaler, mobilspel, musik och film går Finansinspektionen på operatörerna linje. I de fallen anser man att operatörerna tillför ett mervärde eftersom man distribuerar tjänsten och det görs till den enheten som tjänsten ska konsumeras på.
När man röstar i tv-program som exempelvis Melodifestivalen anses operatörerna också tillföra ett mervärde eftersom deras nät är en förutsättning för att genomföra omröstningen. Finansinspektionen och operatörerna är även eniga när det gäller köp i varuautomater.
Pest eller kolera för operatörerna
Men för operatörernas del handlar frågan ändå om att tvingas välja mellan två dåliga alternativ. Antingen måste man tvinga kontantkortskunderna att registrera sina kort på ett sådant sätt så att personens identitet kan säkerställas.
Den andra möjligheten består i att blockera alla tjänster som kräver registrering för kunder med oregistrerade kort. I det sistnämnda fallet handlar det både om minskade intäkter och att hantera irritationen hos kunder som inte längre kan använda tjänster de vant sig vid.
För operatörerna är frågan känslig och man är ovilliga att överhuvudtaget kommentera frågan muntligt. Istället har flera operatörer valt att svara på Mobils frågor genom korta, skriftliga uttalanden.
Hoppas på hänsyn
Telenor skriver att man står fast vid sin tidigare tolkning av lagen, det vill säga ” att den inte omfattar tjänster där Telenor tillför mervärde, vilket är fallet med både SL-biljetter och parkeringsbiljetter”. Men samtidigt skriver man att Finansinspektionens besked gjort att man nu ska titta på hur man ska ” hantera detta på den korta tid som är kvar till den 1 maj.”
Telenor verkar samtidigt sätta sitt hopp till att Finansinspektionen ska bortse från att övergångsperioden tar slut 30 april:
”För att inte kontantkortskunders möjligheter att köpa tjänster från tredje part, t ex SL-biljetter, ska förhindras är det viktigt att FI tar hänsyn till att det tar tid att göra de omfattande systemanpassningar som krävs om vi ska agera i enlighet med FI:s tolkning av lagen.”
Kort information
Hos Tele2 vill man inte säga något utöver den kortfattade text som man publicerat på sin Comviq-sajt. En länk med undanskymd placering leder till en kort informationstext där man skriver att den nya lagen innebär att kontantkortskunder måste registrera sina kort för att kunna göra ”vissa köp” från och med 1 maj.
Man länkar också till tre webbsidor hos finansinspektionen och riksdagen som är ganska intetsägande ur kundperspektiv, en av sidorna handlar om det ansökningsförfarande som operatörerna själva ska genomgå hos Finansinspektionen. Men via en av sidorna kan man faktiskt klicka sig vidare till ytterligare en sida där man till slut hittar ” bussbiljett via mobiltelefon” som ett exempel på en tjänst som omfattas av lagen.
Hos Tre säger operatörens pressansvarige Erik Hörnfeldt:
- Från 1 maj kommer de nya reglerna att träda i kraft och vi följer de riktlinjer som vi har fått från Finansinspektionen, men vi fortsätter diskussionen om vilka tjänster som ska omfattas.
I ett något oklart uttalande skriver Telia att man inte ska ”begära” någon registrering av sina kunder, utan att gå in på vilka följder man då räknar med. Telia skriver:
”Vi kommer inte att begära att våra kunder registrerar sina kontantkort från den 1 maj. Vi har gjort en annan tolkning av lagen än Finansinspektionen, men med anledning av Finansinspektionens uttalande så kommer vi att se över vad det innebär för oss.”
