Iomega TV with Boxee - Formatlös

Tidigare i år testade vi mediaspelare, där D-links Boxee Box vann en promenadseger mot konkurrenterna. Den svalde i stort sett alla format vi skickade på den, samtidigt som den fungerade hyfsat snabbt, gav oss det mesta vi kunde önska oss i onlineväg och fungerade överlag riktigt bra.

I samma test fanns Iomega med deras Screenplay DX, en spelare som skröt med webbläsare och qwerty-fjärrkontroll, men som i praktiken fungerade riktigt dåligt. Vi tänkte inte mer på det eftersom Iomega var på väg ut med sin egen tagning av Boxee Box, vilket borde betyda att deras nästa spelare blev på något sätt användbar. Spelare blev däremot försenad och istället för att titta närmare på den i april är det först nu i december vi får chansen.  Förseningar behöver dock inte vara av ondo så länge de medför att slutprodukten blir bra…

Lagrad
Iomega TV with Boxee ser ut som en ganska ordinär mediaspelare och levereras antingen utan hårddisk, eller med en eller två terabyte förinstallerat. Riktpriset för spelaren utan hårddisken ligger på ungefär samma pris som D-links burk gjorde vid lansering (som nu går att hitta för knappa tusenlappen mindre) och de två hårddiskmodellerna går i stegen ganska dyrt och begynnande vansinne. Hårddisken tillhör heller inte en av de tystare historierna vi haft att göra med heller.

Designen väcker inte direkt någon uppmärksamhet, men den är inte heller speciellt ful. Fjärrkontrollen ser däremot riktigt plastig ut. Den kör på samma dubbelsidiga design som D-links variant, med skillnaden att den här fjärren kommunicerar via IR istället för en radiobaserad teknik. Det leder direkt till en hel del svordomar där fjärren reagerar slött eller inte alls och vi byter snabbt till Boxees mobilapp istället.



Formatlös
Med fjärren tillbaka i lådan och mobilen som fjärrkontroll istället bjuder själva installationen inte på några konstigheter, utan det fungerar lika föredömligt enkelt som hos D-link eller som Boxee till en dator gör. Boxee-tjänsterna bjuder heller inte på någon större hicka utan de fungerar lagom snabbt och problemfritt.

Istället kommer problemen till lokalt lagrad media, oavsett om den kommer ifrån en USB-pinne, intern hårddisk eller nätverkshårddisk via DLNA. På förpackningen redogörs det vilka format som stöds, en lista som är oroväckande kort. Vi antog att Iomega helt enkelt skrev med godbitarna och att resten fick fungera som en glad bonus. Istället visar det sig att bilder i stort sett får vara i bmp- eller hyfsat lågupplöst jpg-format för att funka, något tyngre funkar i de flesta fall inte. Samma sak gäller ljudfiler, där tvåkanalig wav och mp3 mer eller mindre är det som stöds och läskigheter som fler kanaler eller Ogg är okända begrepp för spelaren.



På videosidan är det samma sporadiska filstöd. Konstigt nog lirar riktigt tunga MKV-filer med endast några sekunders inledande lagg (så länge de inte innehåller konstiga ljudformat så klart), medan Divx- eller Avi-filer tyngre än 480p antingen laggar ner till stillbildsnivå eller smålaggar och tappar synk omgående.

Som Boxee-maskin sett till onlinedelen är det inga problem med Iomegas låda. Att den har en fjärrkontroll som knappt fungerar och att du stöter på patrull i stort sett omgående när du ska spela upp lokala filer gör att den tappar sin poäng helt och hållet, särskilt när det finns en inbyggd hårddisk för just lokala filer. Iomega har inte släppt en mediaspelare, utan en internetspelare och vi undrar verkligen vad det var för allvarliga buggar som försenade spelaren mer än ett halvår när den slutgiltiga produkten ligger på den här nivån.