Apple Iphone: Imponerar stort

Under den putsade ytan gömmer Iphone funktioner som ibland imponerar och andra som ter sig lite platta när man väl sett igenom den effektfulla ytan med animationer, effekter och hype.

Känslan av Iphone som mediaspelare börjar främst göra sig påmind när man använder skärmen i liggande läge och utnyttjar den för att till exempel titta på filmklipp. Då spelas innehållet automatiskt upp i liggande läge oavsett hur du råkar hålla i telefonen. Efter några korta sekunders förberedelse då en animerad liten ring snurrar i mitten av skärmen startar sedan filmen i helskärmsläge, Ett klick med fingret på skärmen visar kontrollerna för att pausa och spola, ett dubbelklick på skärmen gör att man kan fylla skärmen eller se till att hela bilden, även dy yttre kanterna visas. Det handlar alltså om att anpassa visningen efter formatet på ditt filmklipp.

Liksom i många andra funktioner visas tillbakaknappar i funktionen när filmkontrollerna i det här fallet är synliga. Det är mycket sällan man känner att knappar som inte har någon viktig funktion tar upp utrymme i onödan. Där har Apple lyckats utnyttja utrymmet väldigt framgångsrikt.

Bilden vänds efter skärmen

Visst är det smidigt att filmer automatiskt visas i liggande läge, men också ganska självklart. Mer avancerad är funktionen som automatsikt ändrar orienteringen på skärmen beroende på hur du håller telefonen. Om du till exempel surfar in på en webbsida visas den stående om du håller telefonen så. När du istället snurrar på telefonen vänds samtidigt bilden i skärmen 90 grader så att innehållet alltid visas i rätt format. När man först börjar leka med den här funktionen känns den smått magisk. Det spelar ingen roll hur man snurrar telefonen varv efter varv, bilden som visas anpassas hela tiden.

Det gäller inte bara i bildvisning och i webbläsaren. I musikdelen har den här funktionen fått en speciell roll. Det är dock inte helt uppenbart i vilka andra av telefonens funktioner som snurrandet har någon betydelse. Om jag till exempel går in i e-postprogrammet, kontaktlisten, kalendern eller Google Earth kan jag snurra och jonglera med telefonen bäst jag vill utan att skärmen ändrar visningläge. Det kan möjligen kännas lite förvirrande ibland. För de enda funktioner där skärmen automatiskt ändrar läge är webbläsaren, bildvisning och i musikdelen.

I musikdelen har till och med en enkel lutning av skärmen fler innebörder. När jag håller telefonen i stående läge kommer jag till en lista där jag kan välja artister, spellistor eller klicka mig vidare till andra urvalsmöjligheter. Lägger jag istället telefonen ner, oavsett var jag befinner mig i musikdelen, så startar Coverflow. Den funktionen finns även i Itunes på PC och Mac och innebär att man kan välja mellan olika album genom att helt enkelt bläddra sig fram genom ett flöde av albumens omslag. Det är onekligen väldigt visuellt effektfullt, men det är betydligt svårare att se nyttan. Vill man hitta en specifik låt är en textbaserad lista som i utgångsläget betydligt enklare att navigera i. Albumvisningen blir helt enkelt lite av en upptäcksfärd som man bläddrar sig igenom om man inte har något bestämt mål.

Wow-faktorn

Med sin stora skärm och gränssnittet som styrs helt med fingrarna så har även de enklaste funktioner i telefonen en tendens att kännas som en mediaupplevelse. Man omsluts ständigt av svepande rörelser, grafiska effekter och animationer även i grundläggande funktioner som adressboken. Ett exempel på en användbar men likväl grafiskt effektfull sak är när man scrollat till slutet av en lista eller kommit ner i botten på en webbsida. Då studsar helt enkelt sidan eller listan till och det är ett både snyggt och informativt sätt att berätta att - nu kommer man inte längre än så här.

I alla typer av listor i Iphone gör man sitt val genom att svepa med fingret över skärmen och på det sättet få fart på listan som då rullar över skärmen. Min kontaktlista på 150 namn kan jag rulla igenom på tre fingerdrag, men givetvis kan man anpassa styrkan så man får bättre precision när man närmar sig personen man söker efter, eller artisten om vi istället ser på musikbiblioteket. Helt perfekt är dock inte precisionen och man får se upp ibland. För att ta sig snabbt till rätt område i listan kan man ta genvägen via det fullständiga alfabet som listas utmed högerkanten. Ett klick där tar dig till rätt område, men eftersom bokstäverna där är så små får man ofta göra korrigeringar i efterhand för att komma till precis rätt plats.

Segt Internet

Faktum är att den funktion som jag tycker Apple lyckats bäst med i Iphone är mejlprogrammet. I webbläsaren Safari som följer med kan upplevelsen vara ganska lik surfning på en vanlig dator men med en viktig skillnad; farten. När man är uppkopplad via mobilnätet, och särskilt då med en telefon som saknar 3G, blir surfande på fullstora sidor väldigt tidskrävande. När våra svenska dagstidningars sajter tar närmare två minuter att få fram tröttnar man helt enkelt väldigt snabbt. Då hjälper det inte ens att kostnaden inte är ett problem eftersom Iphone i USA säljs med ett abonnemang där fri datatrafik är inkluderat.

När man väl väntat på att sidan ska laddas går det dock relativt enkelt att navigera runt och hitta rätt. Med tanke på att det handlar om en så pass avancerad webbläsare måste jag säga att det är lite överraskande att den inte har ett smidigt stöd för rss-feeds som andra tillverkare allt oftare bygger in i sina mobiler. Safari kan visserligen visa feeds i webbläsaren men hanteringen är långt ifrån smidig och det är inte användbart för att enkelt hålla sig uppdaterad från flera olika källor. Inte heller kan Safari som webbläsaren i Iphone heter, visa flash-filer men det innebär i praktiken mest att man slipper se vissa annonser när man surfar.

Principerna för navigering på en sida i webbläsaren är desamma även i andra funktioner som Google Maps och i bildvisningen. Man drar med fingret på skärmen för att flytta sig över sidan. Ett dubbelklick zoomar in och ännu ett dubbelklick zommar ut igen. Inzoomningen anpassar sig efter vilket objekt du dubbelklickar på och det fungerar faktiskt förvånansvärt bra. Det betyder till exempel att inzoomningen anpassar sig efter spaltbredden när du zoomar in en text du vill läsa.

Google Maps krångligt

Med ett enkelt klick på en länk slussas man vidare till den sidan. Det kan i vissa fall skapa problem för ibland när jag bara vill navigera runt på sidan råkar jag klicka på en länk istället för att dra med fingret över sidan. Skärmnavigering gör att man måste vara tydlig i sina rörelser på skärmen. Medan fingerstyrningen fungerar lysande när man tittar på zoomar in och bläddrar bland sina bilder, kan det bli trixigare i Google Maps. Man kniper ihop och drar isär två fingrar på skärmen för att zooma in och zooma ut. Det känns väldigt intuitivt, men när man vet var man vill och både ska zooma och förflytta sig kan det bli svårt att hitta rätt. Skärmen kan ha svårt att tolka serien av beröringar på skärmen och det är lätt att man plötsligt hamnar i grannlandet.

Liksom i webbläsaren kan ibland överföringshastigheten i mobilnätet bli en flaskhals och det är nog en del av förklaringen till att Google Maps kan bli lite svårhanterat. Bilden hinner helt enkelt inte uppdateras och gör man snabba förflyttningar gör den långsamma uppdateringen att telefonen inte riktigt hänger med.

E-post bäst

Faktum är att just bandbredden inte upplevs som något problem i e-postprogrammet, det som jag egentligen tycker att Apple lyckats bäst med i Iphone. Det är kompetent, smidigt att använda och drar verkligen nytta av den stora skärmen. Först och främst importeras alla inställningar när jag synkar telefonen med min Mac första gången, så inställningar behöver man alls inte tänka på om man har e-posten inställd på sin dator. E-posten håller sig uppdaterad på ett sätt som gör att väntetid aldrig känns frustrerande. Att bilagor visas smidigt är en fördel även det, oavsett om det handlar om officedokument, pdf-filer eller bilder.

Visst tänker man på Iphone främst som en mediamobil med fokus på att spela musik och film och kanske visa lite bilder. Ändå har Apple själva varit väldigt breda i sitt anslag och friskt jämfört Iphone även med businesstelefoner som Treo och Blackberry. Att lägga in ett fullständigt tangentbord i en telefon som styrs med tryckkänslig skärm är onekligen kaxigt. Särskilt som man förväntas pricka alla de små tangenterna med fingrarna som enda verktyg.

Mycket riktigt har också Apple ansträngt sig och utvecklat en rad nya tekniker för att göra skrivandet enklare. För en mjukstart rekommenderar Apple själva att man ska börja med att bara använda ett pekfinger och sedan avancera och utnyttja sina båda tummar när man hunnit få upp farten i sitt skrivande. Utan tvekan går det snabbare att skriva till exempel ett sms med det här tangentbordet än med en fysisk knappsats med siffror och T9. Man känner dock att man måste hålla koncentrationen på skärmen, för det är tekniken bakom som gör mig lyckosam i mina första försök. När jag skriver på svenska blir det mesta jag skriver fel, så det är inte att tänka på. När jag däremot skriver på engelska tillåter Iphone många fel och lyckas ändå gissa vad jag ville skriva.

Smart korrigering

Om jag till exempel vill skriva Jake registrerar telefonen bokstäverna kske men tolkar detta som Jake, eftersom den anser att det verkar mest troligt. På samma sätt bestämmer den helt riktigt att jag när jag trycker cppl egentligen menar ordet cool. Baserat på en omfattande engelsk ordbok och på de egennamn som finns i adressboken du synkat till telefonen rättar telefonen feltryckningar och gör sannolikhetsberäkningar medan du skriver. På det sättet gissar den hela tiden vilken nästa skrivna bokstav ska bli och gör träff ytan för den större. Trots att tangentbordet ser likadant ut hela tiden är det alltså mer förlåtande om du av misstag trycker bredvid en sannolik tangent. Skriver jag till exempel Pizz sträcker sig träffytan för bokstaven A även över omgivande tangenter eftersom Pizza är betydligt mer sannolikt än till exempel Pizzs som alternativet skulle vara.

Den här gissningsleken som telefonen ägnar sig åt är ofta riktigt framgångsrik, men inte fullkomlig. Jag skulle säga att jag under mina inledande försök blir korrekt rättat kanske åtta av tio gånger. Den kan till exempel ha svårt att skilja på ord som so och do, korta ord helt enkelt. Där finns inte så många särskiljande egenskaper och ordens olika bokstäver ligger i anslutning till varandra på tangentbordet.

När man skriver går det ände förvånansvärt bra att låta telefonen står för tänkandet. Om man accepterar en rättelse behöver man bara trycka mellanslag för att acceptera den och i praktiken är det med andra ord bara att skriva på i full fart och läsa igenom texten när den väl är klar. Jag är överraskad över hur väl det fungerar.

Troligen är just tangentbordet den största överraskningen som Iphone presterat under min testperiod. Det borde helt enkelt inte fungera så bra som det gör.


FEM FAVORITER

Mailprogrammet
Här utnyttjas skärmens fördelar allra bäst. Finfin översikt och dessutom följer inställningar med från din dator. Uppkopplingen upplever man aldrig som en flaskhals och bilagor oavsett om det är bilder eller officedokument visas så de är enkla att se och läsa.

Grafiska effekter
Det råder ingen tvekan om att de grafiska effekterna är imponerande att bevittna. En del av dem är till och med nyttiga och användbara, men framför allt får de dig och din omgivning att säga wow oupphörligen. Det är lätt att få nya kompisar med en Iphone.

Tangentbordet
Det låter närmast omöjligt att lyckas med ett fullständigt tangentbord på en skärm som ska styras endast med fingrarna. Men tack vara flera tekniker som kombineras har Apple faktiskt lyckats över förväntan. Redan vid första försöket får jag bra fart på skrivandet.

Podcast
När filmutbudet är så knapert är podd-video en räddning. Utbudet är visserligen inte gigantiskt, men att som jag se senaste Rapport-sändningen på en Park i Central Park har onekligen sin charm.

Fotoalbum
Här fungerar fingernavigeringen som bäst. Bilderna är inte beroende av snabb uppkoppling och när all information finns på enheten redan går det som en dans att zooma in, förflytta sig och njuta av hela bildarkivet på fickan.


FEM BESVIKELSER

Coverflow
Coverflow är visserligen snyggt att se på men nästan helt och hållet onödigt. Som musikspelare tillför helt enkelt Iphone ytterst lite jämfört med Apples tidigare Ipod-modeller. Musik lyssnar man helt enkelt på och då gör skärmen varken till eller från.

Ljudet
Musik klarar Apple galant, men framförallt ljudstyrkan när vi talar i högtalartelefon är på tok för låg. Utomhus är det oanvändbart, inomhus fungerar det hjälpligt.

Hörlursutgången
En idiotisk detalj är att många vanliga hörlurar inte passar att ansluta till hörlursuttaget i Iphone. Det blir helt enkelt lite glapp eftersom de inte riktigt får kontakt. En adapter ska gå att köpa, men det borde inte ha behövts!

Formatet
Visst är Iphone tunn och smidig, men helt anpassad som till exempel kamera är den alls inte. Linsens placering gör den enkel att skymma och avtryckaren på skärmen gör att handgreppet för fotografering blir svårmanövrerat.

Widgets och applikationer
Visst låter det bra, men Apples funktioner för att visa filmer från Youtube, se senaste börskurserna eller väderprognosen är långt ifrån lika nyskapande som Apple vill få dig att tro. Att tredjepartsprogram inte är tillåtna i Iphone är synd när operativsystemet ger ett så kompetent intryck. Varför strypa möjligheter som finns där?