Archos 70 Internet Tablet i test

Archos är ett märke som hängt med länge. De lanserade sina första mp3-spelare med hårddisk ett par år före Ipod och har haft surfplattor på marknaden sedan 2006. De första plattorna innehöll bara mediaspelare och webbläsare. Även om det fanns ett Linuxsystem i botten var det svårt att lägga till några egna funktioner. Archos 70 kör Android 2.2 och skärmen har den synnerligen vanliga upplösningen 800 x 480 pixel, men trots det finns hinder på vägen för att komma igång med favoritapparna.

Den första egenheten jag lägger märke till i systemet på Archos 70 är att ikonen för app-butiken Market inte finns på plats. Som ersättning har Archos lagt till sin egen butik – AppsLib. En blek kopia av standardbutiken. Utbudet är betydligt sämre och AppsLib låser sig och stängs av med jämna mellanrum. Ett litet plus är dock möjligheten att se om en viss app är testad för plattan och ”godkänd” av Archos. Precis som Market har AppsLib en topplista, och bland de mest nedladdade apparna finns verktyget ArcTools. Via ArcTools kan man installera riktiga Market och därefter lägga till fler appar. På nätet kan man läsa om andra sätt att installera market – via usb-sladd eller minneskort – men ArcTools verkar utan tvekan vara den snabbaste och enklaste metoden.

Google Maps, Youtube och Gmail är några av de appar som kallt räknar med ska finnas i en Androidenhet, men för att komma åt dem måste man alltså först installera Market. Synkning av kalender och kontaktlista med Google fungerar däremot som det skall från start. Bortsett från att Archos 70 låser sig första gången jag försöker installera Gmail så fungerar alla testade appar bra. Den enda bristen jag hittar är att SVT Play inte klarar att utnyttja hela skärmen – det blir en svart ram runt innehållet även i helskärmsläget. Besynnerligt med tanke på att samma videoklipp i samma app täcker skärmen helt i en HTC Desire – en av många mobiler med exakt samma skärmupplösning som Archos 70.

I Google Maps får man nöja sig med precisionen från positionering via trådlösa nätverk – någon inbyggd gps finns inte. Kraften i Archos 70 kommer från en A8-processor på 1 GHz. Den känns snabb i de flesta fall, men arbetsminnet är inte lika väl tilltaget och hastigheten sjunker och vissa funktioner tenderar att låsa sig om många appar är öppna samtidigt.

Bortsett från missen med SVT Play är Archos 70 en riktigt trevlig platta för filmvisning. På baksidan av enheten finns en liten pinne så att enheten kan stå själv på bordet utan några speciella fodral. Videoappen gör det enkelt att navigera i innehållet och upplägget påminner om Media Center-programmen för datorer. Jag kan enkelt navigera bland videoklipp som finns lagrade i det inbyggda minnet, på minneskortet eller i nätverket. Mappar på enheter med UPnP dyker upp direkt och via SMB-ikonen kan jag till och med komma åt minneskortet i en nätverksskrivare. Här märks det tydligt att Archos jobbat länge med mediaspelare. Menyerna på skärmen är välgjorda och det finns användbara funktioner som bokmärken, möjlighet att justera ljusstyrkan i direkt från spelaren och koppling till sajten imdb.com för att hämta information om filmerna. Överst på plattan finns en hdmi-anslutning, så det är möjligt att koppla Archos 70 till en stor skärm.

Videospelaren hanterar de flesta filtyper utan att protestera. Divx, Xvid, 3gp och H.264 spelas utan problem, men när det kommer till ljudet finns det brister. Inte i hårdvaran – plattan har faktiskt en ganska kraftfull inbyggd högtalare – utan bristen består i att vissa vanliga ljudformat kräver tillägg som Archos tar betalt för. När jag försöker spela ett videoklipp med ljudspår i Dolby Digital-format meddelar plattan att jag behöver ett ”Cinema Plugin” som kostar 15 euro. Det känns snålt och drar ned helhetsintrycket för den annars helt suveräna videospelaren.

Den 7 tum stora skärmen har samma upplösning som många mobiler med nedåt en fjärdedel så stor skärmyta. Exempelvis Samsung Galaxy Tab har betydligt högre upplösning på sin 7-tumsskärm. Responsen är däremot riktigt bra och man kan zooma med två fingrar i apparna. När man surfar eller läser finstilt text med plattan nära ögonen märks det tydligt att skärmen på Archos 70 har sämre skärpa än en bra mobil, men på avstånd från en halvmeter och uppåt flyter bildpunkterna ihop och bilden ser riktigt fin ut. Bildkvaliteten är betydligt bättre än hos många konkurrenter i prisklassen runt 3000 kr och Archos har lyckats väl med materialvalen. Delar av bakstycket är tillverkat i metall och även om skärmen saknar mineralglaskänslan och är en riktig magnet för fingeravtryck, så ger Archos 70 inget lågprisintryck.

Archos 70 trivs bäst som mediaspelare hemma i soffhörnan med sin koppling till skärmar och nätverkshårddiskar. Den lättåtkomliga minneskortplatsen bidrar också till att göra det enkelt att fylla plattan med innehåll. För surf och mejl på resan är den inte lika lyckad. För att få uppkoppling via mobilnätet behöver du ansluta en telefon via usb, bluetooth eller wlan. En uppdaterad Iphone 4 eller någon av alla Symbian- eller Androidmobiler med stöd för tethering löser problemet, men det är inte lika elegant som en platta med eget simkort.

Frågor och svar

Kan man ringa samtal med Archos 70?
Bara via IP-telefoni. Plattan har ingen inbyggd telefondel.

Vilken teknik använder pekskärmen?
Den är kapacitiv och multi-touch fungerar i de flesta appar.

Vad är AppsLib?
Archos har en egen appbutik och sätter en liten ”Approved”-stämpel på sådant som fungerar bra med plattan. Det är möjligt att installera riktiga Android Market på egen hand.