HTC Tattoo testad
Den har ett mindre format och lägre pris än någon tidigare Google-mobil. Samtidigt är Tattoo först med version 1.6 av Android.
Större text
Mindre text
Skriv ut artikel
Tipsa en vän
Gränssnittet
Fm-radio
Begränsat programutbud
HTC och Samsungs telefoner med Googles operativsystem Android har varit ganska likartade, en del av förklaringen är att det enbart varit möjligt med en skärmupplösning på 320x480 bildpunkter i alla föregående versioner av systemet. Med från och med Android 1.6 kan systemet köras på telefoner med olika upplösningar, bland annat på den lägre upplösningen 240x320 bildpunkter som Tattoos skärm har.
Om man använt någon av de tidigare modellerna märker man skillnaden direkt när man startat Tattoo. Det fåtal ikoner och widgets som finns på startskärmen från början tar upp en stor del av skärmen och det finns inte så mycket ledigt utrymme över. Kanske är det mer korrekt att tala om "en av startskärmarna" eftersom man kan scrolla i sidled och få fram mer yta. Androids standardgränssnitt, som finns i HTC Magic, har tre skärmar. I Tattoo, liksom den dyrare Hero, finns fem startskärmar eftersom HTC har lagt in sitt eget gränssnitt Sense. Android ger i sig stora möjligheter att anpassa telefonen genom att välja ut och placera genvägar och widgets som man vill. Widgets är en sorts miniprogram som visar uppdaterad information från nätet eller sådant som finns lagrat i den egna mobilen, till exempel de noteringar i kalendern som ligger närmast i tiden.
Tyvärr gör sig Sense inte alls lika bra i Tattoo som i Hero och det är ett av problemen som den mindre skärmen ger upphov till. Textrader under ikonerna som inte får plats klipps av på ett märkligt sätt. I menyerna ser man att typsnittet inte har anpassats ordentligt, vilket ger något oskarp och suddig text. Nästan ännu värre är att samma fenomen uppträder, om än inte lika påtagligt, i webbläsaren. Vårt testexemplar har levererats med den första officiella versionen av mjukvaran för Tattoo och när vi frågar HTC säger man att en uppdatering redan är på gång. Vi kan bara hoppas att man ser till att få ut den snabbt till användarna.
Kan man bortse från skönhetsfelen är gränssnittet riktigt trevligt och intuitivt. Android har tidigare haft en tekniknörd-stämpel och den tvättas förhoppningvis bort med hjälp av Tattoo.
Så kallade vanliga användare kanske avskräcks något av att man måste vara beredd att knyta sig mer eller mindre till Googles webbtjänster. Men dels kan man avgöra nivån själv, dels är skillnaden mot synk- och backup-tjänster som finns hos exempelvis Nokia eller Microsoft inte så väldigt stor. Att adressbok, kalender och mejl i telefonen hela tiden kan hållas synkade mot en server tycker jag själv är betydligt smidigare än att komma ihåg att koppla ihop telefonen med datorn. Om man inte vill vara beroende av Google har telefonen kalender, e-post och adressbok som kan fungera fristående och HTC lär med största sannolikhet komma med en Tattoo-version av sitt program för synkning av Android-telefoner med Outlook.
Utöver användarupplevelsen får man en telefon med turbo-3g, Wlan, gps och fm-radio i ett riktigt smidigt format. Storleken och de rundade formerna gör att den ligger riktigt bra i handen. Även den som har små händer kan nå hela skärmen med tummen, vilket betyder att man aldrig behöver två händer för att styra telefonen. En uppenbar nackdel är att skärmtangentbordet är litet och har man stora händer kommer man säkert att sakna en pekpenna.
Att HTC ersatt styrkulan med en förmodligen billigare fyrvägsknapp under skärmen tycker jag bara är en fördel. Det blir enklare när man ska ändra text som man har matat in om man förflyttar sig stegvis och i exempelvis webbläsaren trycker man direkt på skärmen så även där är styrkulan onödig.
Webbläsaren lider som sagt av problemen med skärmupplösningen men eftersom den kan hantera i stort sett alla typer av fullstora webbsidor snabbt och smidigt står den sig ändå väl i jämförelse med konkurrerande telefoner.
En av styrkorna med Android är utbudet av program som kan laddas ned från Android Market, en programbutik vars utbud hela tiden växer. Men här visar sig en annan begränsning med den mindre, lågupplösta skärmen hos Tattoo. En del av favoritprogrammen jag hunnit vänja mig vid från andra Google-mobiler är inte anpassade till den här skärmen och dyker överhuvudtaget inte upp då jag söker efter dem. En del kommer säkert att dyka upp i anpassade versioner framöver men man bör nog vara beredd på att utbudet kommer att vara begränsat eftersom en del utvecklare säkert kommer att strunta i de enklaste telefonerna.
En funktion som finns i telefonen redan från början är fm-radio. Headset eller hörlurar fungerar som antenn och det är positivt att HTC, trots telefonens slimmad format, kostat på sig att ge plats åt en 3,5 millimeters kontakt så att vanliga hörlurar kan användas utan adapter. Ljudet är helt okej men Tattoo kvalificerar sig inte som någon riktig musikmobil.
Med undantag för att radio finns klarar den sig inget vidare när det gäller mediafunktioner. Kameran har varken autofokus eller någon typ av lampa eller blixt så några högkvalitativa bilder blir det inte, inte ens under gynnsamma förhållanden. Även om man inte satsat på kameran kunde man ha försett Tattoo med en kamera-knapp på sidan. Nu måste man först gå till startskärmen eller huvudmenyn för att sätta igång kameran och sedan ta bilden med navigeringsknappen, vilket känns ovanligt krångligt när man vant sig vid att det mesta annat går så snabbt och smidigt.
Med ett pris på omkring 3500 kronor känns den här telefonen prisvärd trots sina brister. Om Google och HTC rättar till olägenheterna som skärmen för med sig och förmår en stor del av Android-utvecklarna att tänka även på användare med enklare mobiler kan Tattoo och liknande mobiler ge andra tillverkare en riktigt hård match i mellansegmentet. Tvekar man inför att köpa en Tattoo på grund av detta kan det vara lämpligt att avvakta lite och se vad som händer den närmaste tiden.
Läs fler artiklar från oktober 2009 här.
