»Kan den inte vara tystare?!« undrar en kollega irriterat när Ex-handy drar igång med en väldigt högljudd trudelutt. Svaret är tyvärr »nja«. Precis som Sonim-luren den bygger på så har Ex-handy 07 en förkärlek till öronskadande ljudnivåer, helst i det högre registret. När det gäller uppstartsfasen av telefonen är det heller inget du kan kontrollera vid första tillfället, min enda rekommendation är att man under tiden sätter sig på den om man inte vill att omgivningen ska drabbas av en kollektiv hjärtinfarkt. 

Tankesättet går igen inne i telefonens operativsystem. Varje knapp ska låta och när man slår in ett nummer så får man en härlig tidsresa till gamla hederliga trådade telefoner som har en ton för varje siffra. Tar du ett foto låter det som om du skjuter av ett gevärsskott. Tacksamt nog kan du välja »tyst«, eller någon annan passande ljudprofil, så att du i framtiden slipper irritationsmomentet. Vissa av profilerna går också att detaljanpassa så att alla funktioner inte nödvändigtvis måste vara tysta. Att mobilen låter när någon ringer kan ju vara en ganska praktisk funktion. 

Stryktålig och djupdykande

När det gäller mobilens utseende så är det till det yttre ingenting, utöver några loggor på skärmglasets övre del och text på batteriluckan, som egentligen skiljer den från Sonims egna varianter (som alla ser mer eller mindre likadana ut). Det som gör Ex-handy speciell finner vi under ytan. Utan att gå in på detaljer så kan vi säga att bland annat batteriet, som är fastsatt i batteriluckans baksida, och mobilens mjukvara är optimerade för att klara Atex-klassificeringen. Klassificeringen innebär att den följer eu:s direktiv för elektronik som ska användas i explosiva arbetsmiljöer, exempelvis där lättantändliga gaser förekommer.

Tyvärr har vi av uppenbara anledningar ingen möjlighet att testa om alla dessa förändringar gör mobilen säker i en explosiv miljö. Vi på Mobil gör alltid vårt yttersta för att testa produkterna fullt ut men att ställa mig på en plats med explosionsrisk och sedan kasta mobilen i marken för att se hur många försök som krävs innan det smäller kände jag var att gå lite för långt. 

På tal om kasta i marken, Ex-handy 07 är föga överraskande en stabil och redig pjäs. Höljet är av hård plast och gummi, funktionsknapparna längs med sidorna är rejäla och räfflade för bästa möjliga taktila igenkänning och grepp. Rent funktionsmässigt finns de där för att man snabbt ska kunna aktivera ficklampan (kameralampan) och javafunktionerna.

Ett problem är att laddningskontakten inte är mikro-usb utan en 3,5 millimeters hörlurskontakt. Det innebär att du inte kan ta vilken mikro usb-sladd som helst när du behöver fylla på batteriet. Det finns dock en anledning till den valda lösningen. På laddsladden sitter det en »safety box« och i dess andra ände sitter det en fullstor usb-kontakt som kopplas till en usb-hona som sitter på själva laddaren. Safety boxen är där för att förhindra strömspikar, vilket annars kan vara förödande i explosiva miljöer (potentiella gas och damm-explosioner gillar gnistor). 

Hållbarhetsmässigt har Ex-handy samma skyddsnivå som liknande mobiler. Vi har testat att »tappa« den i marken ett antal gånger och låtit den rulla ner för trappor och det har den klarat utan problem. Men ingen telefon är oförstörbar och med största sannolikhet skulle varken gorillaglaset eller batteriluckan (alla tåliga telefoners Akilleshälar) hålla för en längre period av mer uttänkt tortyr. I vatten klarar den garanterat livhanken i upp till 30 minuter på maximalt två meters djup.

Den »vanliga« knappsatsen och navigeringsringen är av det mer traditionella hårdplastslaget. Till skillnad mot Cat b20 (Mobil nr 2, 2013) är meny- och uppringningsknapparna mindre och inte lika tydligt separerade men Ex-handy har även en »radera« och »tillbaka« knapp på samma yta. En ofrånkomlig bieffekt är att det blir svårare att känna knapparnas kanter med handskar.

Enkel men komplicerad

Med ett egenutvecklat operativsystem och ingen pekskärm är användningsmöjligheterna ganska begränsade. Men enkelheten till trots är menysystemet och inmatningsmetoderna allt annat än enkla. Bara att komma ut på internet är en utmaning. Det gäller att hitta, eller ringa och fråga efter, operatörernas wap-inställningar eftersom dessa inte kan laddas ner via ett sms och installeras automatiskt. Andra problem som uppstår är javaprogram som vägrar installeras på grund av annorlunda certifikat, exempelvis City cruiser som kräver och vidarebefordrar dig till en uppdatering, men som telefonen vägrar att godkänna. 

Att de flesta av oss har glömt bort hur det är att använda en mobiltelefon från tiden före pekskärmens inträde är ett bekymmer. Att skriva sms blir frustrerande när man tvingas återgå till gammeldags t9 eller att trycka på en tangent flera gånger för att få fram rätt bokstav. Att webbsurfa är heller ingen fröjd. Den »vanliga webbläsaren« har ingen pekare så det blir svårt att se var du egentligen markerar. Bilder visas verkligen i full storlek, alltså inte anpassade till skärmen. Det blir som att titta på en väggmålning genom ett mikroskop. Med Opera Mini som finns förinstallerat går det lite bättre eftersom du då får en muspekare, bilder som automatiskt anpassas till skärmen samt möjligheten att zooma in och ut. 

Skärmen är också ett ok. Den är liten som ett större frimärke, färgerna blir bleka och att läsa längre texter eller att surfa på webben är något man helst undviker. Samtidigt måste det tilläggas att jämfört med Cat b20 så ligger skärmen närmare glaset och har bättre betraktningsvinkel. 

Behöver du en tålig mobil som du ska ringa eller sms:a, och i nödfall skicka ett mejl med, så är Ex-handy inget dumt val och Atex-klassificeringen gör att den trumfar många av konkurrenterna. Jobbar du i miljöer med explosionsrisk och ditt företag har en tjock plånbok så är den för dig.

”Å andra sidan”

Daniel Hessel: Den tål stryk av det grövre slaget, men då telefoner av den här typen ofta ska kunna användas med handskar känns alla miniknappar runt styrkorset som ett riktigt korkat val.