Sony Ericsson W660i: Snygg 3G-Walkman som presterar

Redan vid första ögonkastet uppstår tycke. W660i finns i två färger, svart och vinröd. Bägge har en guldfärgad metallram runt sidan. Den svarta, som är den vi testat, har ett mönster av cirklar som ska leda tankarna till vinylskivor, och lyckas bra med det. Jag tror att jag ska uppleva telefonen som plastig när jag först håller i den, men jag har fel, den känns solid och robust.

Den vinröda har ett blommönster, och det är uppenbart att man ska tänka kill-telefon och tjej-telefon om de olika modellerna. Litet fånigt, kan jag tycka, men det är ändå sympatiskt att man lagt ner en hel del tankemöda på designen, och dessutom på att göra varianterna olika till mer än bara färgen.

Även knapparna upprepar temat i guld, svart vinyl och cirklar. Knapparna är små men ändå distinkta, och förutom att jag ibland kommer åt 2 när jag trycker på nerpilen är jag helt nöjd med dem.

Snygga teman

Designen går igen i telefonens teman. Det finns fyra teman att välja mellan, och även om vår modell har Walkman-orange som tema är det uppenbart att två teman är specialsydda för respektive modellfärg. I temat Spinnin' går svart, guld och vinylspåren igen på ett mycket snyggt sätt. Även om temat inte sträcker sig djupare än menyerna, och jag så fort jag går in i radion eller mediespelaren åter möter Walkman-orange, är jag förtjust och känner mig som ett våp som låter mig imponeras med så enkla medel.

Snygga telefoner utan substans finns det gott om, men här är det mer än ytan som imponerar: Walkman-telefon med 3G till ett rimligt pris. Eftersom det står Walkman på telefonen kan vi börja med musikfunktionerna.

Mediespelaren är Walkman version 2.0, vilket mest innebär estetiska skillnader, och enligt uppgift något bättre ljudkvalitet. Hur som helst är den bra, med alla funktioner man kan önska, som spellistor och möjlighet att köra i bakgrunden samtidigt som man till exempel surfar, utan att hacka. En trevlig detalj är att låttitel vid ny låt glider förbi i överkanten på skärmen om man är inne i något annat program.

Påkostat headset

Med i kartongen följer stereohörlurarna HPM-70, som både har utmärkt ljud och är bekväma även för mina kräsna öron. Telefonen har även A2DP, vilket innebär att man kan använda trådlösa stereohörlurar, men vill man använda den inbyggda radion måste man ha hörlurar med sladd, eftersom sladden fungerar som antenn.

Radion är också trevlig, med RDS för automatisk kanalinställning (men däremot inte trafikinformation). Och så måste man förstås nämna Sony Ericssons paradfunktion Track ID. Genom att spela in ett litet sampel av en låt, antingen från telefonens radio eller via mikrofonen, kan telefonen via en databas på Internet identifiera låttitel, artist och skiva. Det hela går på ett par sekunder, och fungerade det en gång av tre hade man varit imponerad, men det funkar nästan jämt! Som ett exempel klarade Track ID av att skilja på två olika inspelningar av Bruckners 9:e symfoni.

Telefonen är riktigt bra på är att köra flera program samtidigt. En av telefonens funktionstangenter är en knapp där man får upp en meny där man kan växla mellan de program som är igång. En miss är dock att Internetbläddraren inte dyker upp bland de aktiva programmen.

Vad ska då en musiktelefon med 3G till? Ladda ner musik, förstås. Telefonen har en menyikon till Play Now, som har totalt oimponerande utbud, men det finns naturligtvis bättre alternativ att tillgå via operatörerna och Internet.

Ingen smartphone

Internet klarar telefonen så gott den kan med den relativt lågupplösta skärmen. Sony Ericssons medföljande webbläsare är bra men begränsad, Opera Mini kan installeras och rekommenderas. E-postprogrammet är lättanvänt och hyfsat kraftfullt, men vill man kunna hantera bifogade dokument får man skaffa en smartphone.

Skicka bilder då? Kameran är en 2-megapixelkamera utan lampa eller autofokus, vilket väl får ses som minimum för allt utom riktiga lågprismodeller i dag. Bildsensorns upplösning verkar inte riktigt motsvara de 2 megapixlarna, och bilderna känns som om de hade lägre upplösning. Kamerans normalläge innebär också att bilderna hårdkomprimeras på ett sätt som ger synliga distorsioner även på den lilla mobilskärmen. Väljer man högupplösta bilder blir resultatet betydligt bättre, men det rör sig ändå om en medioker kamera.

Börja bildblogga

Bilder kan skickas med Bluetooth, MMS, e-post eller till bildblogg, men det är litet yxigt genomfört. Direkt när man tagit en bild får man upp alternativet "sänd", men då blir det automatiskt via MMS. Skicka till blogg finns istället under "mer", och vill du skicka bilden via e-post eller Bluetooth får du gå ur kameraläget och i stället gå in bland filerna och välja skicka där.

Mer om bildbloggning: Telefonen har en direktkoppling till blogger.com, och det hela är mycket snyggt genomfört. På fem minuter har jag gått från att vara total blogganalfabet till att ha min egen bildblogg på Blogger, läsbar både från mobil och dator. Min blogg får till och med automatiskt ett bokmärke i telefonens webbläsare. Har man däremot redan en blogg på annan sajt har man förstås inte så mycket glädje av kopplingen till Blogger.

Jämfört med kamerans bildkvalitet känns bildredgeringsprogrammet Photo DJ närmast som overkill. Det är samma version som i de nya Cybershot-modellerna, och man kan enkelt justera vitbalans, kontrast, ta bort röda ögon med mera.

Letar du efter en 3G-telefon till ett hyggligt pris, eller en telefon med musikspelare, gå till en butik och känn på den här. Gillar du vad du ser, så köp den, för insidan kommer inte att göra dig besviken.