Mobiltillverkarna gör sitt yttersta att bräcka varandra med skryt om att juste deras skärmar är bäst och vackrast. Infallsvinklarna kan dock vara väldigt olika. Medan Apple satsar på pixlar riktar Nokia in sig på att förbättra svärtan.
I och med Sony Ericssons nya mobil Xperia Arc lanserar företaget även en ny skärmtyp. Den kallas för Reality och ska göra det lättare att se vad som händer på skärmen trots ljusa ytterförhållanden. Men det som gör skärmen riktigt intressant är att den använder Bravia-motorn för efterbehandling av råbilden. Tekniken, som enligt företaget är samma som används i Sonys Bravia tv-apparater, förbättrar saker som skärpa, kontrast, färgmättnad samt reducerar brus i bilden. Xperia Arc har en 4,2 tums skärm med en upplösning på 854 x 480 pixlar. Det är inte riktigt lika högt som på en Iphone 4 men det är svårt att se någon större skillnad på exempelvis kantpixlar på text med blotta ögat.
Apple
Likt Sony Ericsson har Apple hämtat en lösning till Iphone 4 från företagets större skärmar. Tekniken kallas IPS (In-plane switching). Den ska förbättra färger och ser till att kontrasten är tydlig från olika betraktningsvinklar. Men det stora genombrottet jämfört med Iphone 3 är skärmens bildpunktstäthet på 326 ppi (pixlar per tum). Bildpunkterna är endast 78 mikrometer breda vilket bidrar till att ögat inte kan urskilja enskilda pixlar. Själva skärmen har en upplösning på 940 x 640 bildpunkter.
Nokia
Nokia har tagit fram en lösning som de kallar för Clearblack. Det är en teknik som främst går ut på att minska reflektioner på skärmen. Traditionella pekskärmar har fler lager mellan polarisatorn och pekfönstret. Det Nokia har gjort är att placera polarisatorn direkt under pekfönstret vilket gör att mindre ljus reflekteras mot skärmen. Enligt företaget blir svärtan bättre vilket leder till högre kontrast som i sin tur gör att skärminnehållet blir lättare att se dagsljus. En annan fördel är att skärmen drar mindre ström. E7-00 och C6-01 är de första mobilerna som använder sig av tekniken.
LG
Nova-skärmen är LG:s bidrag till nästa generation skärmar. Den första mobilen att använda den är Optimus Black. Skärmen har en ljusstyrka på 700 nit, vilket enligt LG gör det till marknadens ljusstarkaste. Inomhus ska Nova-skärmen bidra till en minskad batterianvändning med upp 50 procent jämfört med traditionella lcd-skärmar.
Samsung
Till skillnad mot de flesta andra tillverkare som använder Tft-lcd-skärmar väljer Samsung att satsa på den egenutvecklade Super Amoled Plus-skärmteknologin. Jämfört med gamla Super Amoled har Plus-varianten 50 procent fler sub-pixlar, de röda, gröna och blå sub-pixlarna som utgör grunden för en enskild pixel. Tack vare att man ökar antalet, i det här fallet från 8 till 12, så får man en ljusstarkare skärm och finare kanter på text och detaljrikare bilder.
HTC
Super-lcd, ibland även kallad s-lcd, är ett skärmformat som HTC har börjat använda av ren nödvändighet. Samsung kunde helt enkelt inte producera Amoled-skärmar i tillräckligt snabb takt för att tillgodose efterfrågan och prioriterade produktionen av företagets egna telefoner. Då beslutade HTC att även börja använda Super-lcd, en skärmtyp som är framtagen och delägd tillsammans med Sony. Eftersom tekniken kan använda sig av Sonys VSPEC III-teknologi kan skärmarna ha 160 graders betraktningsvinkel. Skärmarna ska även vara upp till fem gånger mer energieffektiv jämfört med tidigare lcd-skärmar. Super-lcd-skärmar har inte lika starka färger som Super Amoled-skärmar men färgåtergivningen upplevs varmare och mer naturtrogen.
Hur fungerar pekskärmen?
En digitizer kallas den delen av skärmen som känner av användarens tryck på skärmen. Resistiva skärmar har en liten glipa mellan två tunna flexibla lager som ligger ovanpå skärmen. När användaren trycker på skärmen nuddar de båda lagren varandra och utifrån det registreras trycket. Tekniken kallas ibland för passiv pekskärm eftersom den endast förbrukar ström vid tryck. En nackdel med tekniken är att trots lagrens genomskinlighet påverkar de skärmens ljusstyrka negativt. Kapacitiva skärmar drar mer ström. När skärmen slås på aktiveras ett elektriskt fält över skärmytan. När fältet bryts registreras trycket. Tekniken kräver även att pekdonet leder ström, som människans fingrar.
Resistiva skärmar är sämre på att hantera fingersvep, multitouch och de är mindre tryckkänsliga. De är dock billigare att tillverka vilket har gjort att de ofta används i ”budget”-mobiler. I västvärlden är numera pekskärmsmobilen med kapacitiva skärmar standard. I länder som Kina där skriftspråket består av tecken är resistiva skärmar mer gångbara.
Svenska Neonode valde en egen väg och tillverkade en skärm som använder sig av ir (infrarött ljus). Ir-signalerna bildar ett rutnät över hela skärmen som registrerar var användaren sätter ner fingret eller ett pekdon. Tyvärr var Neonodes telefoner ingen kommersiell succé och satsningen lades ner men Neonode fortsätter att utveckla skärmteknologin. Den används exempelvis i vissa av Sonys e-bokläsare.
Amoled mot lcd
Det debatteras mycket på olika forum om Oled/Amoled-skärmar är en bättre eller sämre än Tft lcd-skärmar. Båda har fördelar och nackdelar. Oled/Amoled kräver inget bakljus eftersom varje inp>
Färgerna är klarare på Oled/Amoled-skärmar men ser mer artificiella ut, tft lcd-skärmar har en mer naturlig och mjukare färgåtergivning. Livslängden är sämre på Oled/Amoled-skärmar men det har oftast liten betydelse eftersom användaren sannolikt uppgraderar till en ny mobil innan skärmen klappar ihop. Dock är skärmarna väldigt vattenkänsliga, tillverkningskostnaderna är fortfarande höga och inbränning (tidigare statisk bildinformation som ligger kvar i bakgrunden) kan förekomma.
