Så funkar GPS/Glonass

Ryska satelliter ger bättre mobilkoll

På bara några år har positionsbestämning med hög precision blivit vardagsmat i våra ­mobiler. Men fortfarande fungerar det inte överallt. Vi tar en titt på tekniken som håller koll på var du befinner dig.

Publicerad:

23 maj 2012 - 07:54

Uppdaterad:

23 maj 2012 - 07:54

Global Positioning System eller gps vet du säkert redan vad det är. Amerikanska millitärens satelliter som låter kretsar i din mobil räkna ut på några meter när var någonstan på jorden du befinner dig. Tekniken används till allt möjligt från att hjälpa dig hitta rätt, ge dig lokal reklam eller låta dig checka in på Foursquare. 

Men de amerikanska satelliterna är inte ensamma där ute i rymden. Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema eller Glonass är det ryska svaret. Det ryska systemet påbörjades redan 1976, när det kalla kriget fortfarande rasade som värst och Ryssland var en del av dåvarande Sovjetunionen. 

Arbetet med Glonass gick dock betydligt långsammare än arbetet med gps. Först under förra året var Glonass igång på allvar med tillräckligt många satelliter för att täcka hela jorden.

Sony tidigt ute

Har du en relativt ny telefon är chansen ganska stor att du redan har tillgång till de ryska satelliterna för att bestämma din position i världen. Bland de telefoner som har tillgång till Glonass finns de som har kretsuppsättningen Snapdragon i version 2, 3 och 4 från Qualcomm. 

Dessutom krävs att mjukvaran i telefonen är anpassad för Glonass. En tillverkare som var tidigt ute med Glonass-stöd var Sony Ericsson, numera bara Sony. Men du hittar stöd för Glonass också i till exempel nya Iphone 4s och i ­Samsung Note.

Eftersom det drar mer ström att leta efter två olika satellitsystem än bara ett så är Glonass bara en sista utväg om mobilen inte hittar tillräckligt med satelliter från gps-systemet. 

– Fördelen är störst i stadsmiljö där sikten mot himlen och gps-satelliterna kanske är blockerad, säger Magnus Persson som är positioneringsexpert på Sony.

Glonass-systemet har precis som gps minst 24 satelliter i bana kring jorden. Efterssom båda systemen har några reservsatelliter betyder det i praktiken att det finns över 50 satelliter som kan användas för att bestämma din mobils position. Som vanlig användare är det inte säkert att du alls märker att din telefon använder Glonass, gps eller båda systemen.

– Du märker det kanske på att du får position på platser där du tidigare inte haft gps-signal säger han.

Hur stor nytta du har av det extra satellitsystemet beror inte bara på om du befinner dig i en stad eller ute i öppen terräng utan också var på jordklotet. Satelliternas banor kring jorden ligger så att Glonass är mer nyttigt för oss som befinner oss långt norrut jämfört med den som befinner sig nära ekvatorn.

Orsaken att det byggs flera system trots att usa låter alla använda gps utan kostnad är just att det står under den amerikanska millitärens kontroll. Risken finns ju att usa i händelse av krig kan stänga ned systemet, eller troligare lägga på en kodad signal som sänker noggrannheten. 

Eget system i EU

Även eu arbetar på ett eget satellit­positioneringssystem kallat Galileo. Här finns dock ännu bara två satelliter uppskickade trots många års arbete. Målet är att det 2014 ska finnas 14 satelliter i drift vilket ska göra det möjligt att starta någon slags betatest av systemet. 

Helt klart besräknas det vara först 2018. Då kan systemet även ha fått sällskap av kinesiska Compass, som idag bara fungerar i Kina men som de kinesiska myndigheterna har globala ambitioner för. Enligt planerna ska Compass ha över 30 satelliter uppe 2020. 

Sammantaget betyder det att din telefon inom tio år kan ha tillgång till fyra olika satellitsystem för att snabbt och exakt bestämma din position. Behövs det så många?

– Jag tror att vi kommer att använda alla systemen i framtiden, säger Magnus Persson. 

Men hur många satellitsystem vi än får tillgång till så finns det begränsningar. 

– Om du bara ser en för liten del av himlen så hjälper det inte att det finns många satelliter. De hamnar "ovanpå" varandra och ger inte tillräckligt med geometri för att bestämma positionen, säger Magnus Persson. 

.

.

 

.