Från nybörjare till proffs

Allt du velat veta om Bluetooth men inte vågat fråga

En snabb grundkurs i tio steg både för dig som undrar vad Bluetooth är och för dig som redan kan allt.

Publicerad Uppdaterad

1. Bluetooth, så infrablå strålar eller vadå?


Inte riktigt (även om det låter ballt är infrablått inte ett begrepp heller). Bluetooth är en överföringsteknik över radiovågor, närmare bestämt på frekvensen 2,4-2,485 gigahertz. Det blå i namnet härstammar istället från den danske kungen Harald Blåtand. Tekniken utvecklades av Ericsson och introducerades 1994.

Som du säkert är medveten om används tekniken för trådlös överföring. I väldigt många fall handlar det om trådlöst ljud till ett par hörlurar från antingen en mobil eller dator. Men tekniken används även för att överföra filer och för att överföra data mellan enheter, exempelvis mellan en mobiltelefon och en smart klocka (det är över Bluetooth de “pratar” med varandra).

2. Ericsson? 

Tekniken kom från Ericsson 1994 som sagt. Idag kontrolleras och utvecklas Bluetooth av organisationen Bluetooth Special Interest Group, eller Bluetooth SIG i förkortad form. Ericsson är fortfarande viktig medlem där, men sitter som en av många medlemmar i gruppen.

3. Men 2,4 gigahertz, det kör ju wifi på också. Kan man inte använda det istället?

För filöverföring gör du det redan mer eller mindre medvetet, eftersom det är en av de två huvudsakliga frekvenserna wifi körs på (5 gigahertz är den andra stora i dagsläget). Historiskt sett har wifi däremot varit alldeles för strömkrävande för exempelvis ett par hörlurar. Samtidigt är Bluetooth i grunden mer tänkt för kortare avstånd och ett mer personligt nätverk så att säga. Från en telefon i din ficka till ett headset exempelvis, medan wifi är tänkt att täcka betydligt större ytor.

Däremot skiljer sig de olika överföringsprotokollen, frekvenser inom 2,4 Ghz-bandet och mycket annat, vilket gör att de inte pratar samma språk helt enkelt.

4. Men alla olika sorter då? varför har mina hörlurar Bluetooth 3.0 när fyran varit ute hur länge som helst?


Det beror på att de olika versionerna av Bluetooth gått åt lite olika håll i vad de ska användas till. En väldigt kort sammanfattning ser ut såhär:

Bluetooth 1.0 (1999): Idag mest ihågkommen för dess buggar, men ändå första steget.
Bluetooth 1.1 (2001): Första telefonerna och headseten med stöd. IEEE 802.15.1 specifikation, vilket tillsammans med andra uppgraderingar ger mindre störningskänslighet från bland annat Wifi.
Bluetooth 1.2 (2003): 721 kbit/s överföringshastighet, bättre störningsskydd och snabbare att koppla upp.
Bluetooth 2.0 +EDR (2004): 3 mbit/s överföringshastighet
Bluetooth 2.1 +EDR (2007): Säkrare hopparning av enheter.
Bluetooth 3.0 +HS (2009): 24 mbit/s, även möjligheten att flytta över uppkopplingen till wifi.
Bluetooth 4.0 +LE (2010): Introducerar Bluetooth LE, Low energy (tidigare Wibree), för strömsnål uppkoppling mot exempelvis sensorer.
Bluetooth 4.1 (2013): Mjukvaruuppdatering av 4.0. LTE-stöd, bättre stabilitet och störningsskydd.
Bluetooth 4.2 (2014): Bättre stöd för Internet of things-enheter (IoT), bättre säkerhet
Bluetooth 5 (2016): Snabbare överföring över Bluetooth LE, längre räckvidd, bättre platsbasering. 50 mbit/s överföringshastighet över “vanlig” Bluetooth och upp till 240 meters räckvidd.

Så mer eller mindre allt inom Bluetooth 4 är rätt poänglöst för ett par hörlurar, medan det är livsviktigt för exempelvis smarta klockor.

5. Men det finns ju A2DP och en massa annat också, är de inbakade i de olika versionerna?

Nej. Många versioner av Bluetooth har haft olika tillägg till det som kallas “core specifications” som vi precis gick igenom. Dessa kallas för profiler, eller GATT, Generic Attribute Profile.

För att reda ut det är tar vi några exempel här:

Advanced Audio Distribution Profile (A2DP): Helt enkelt musik trådlöst över Bluetooth
Hands-Free Profile (HFP): Grundbulten för att använda handsfree-delarna i ett fordon.
Human Interface Device Profile (HID): För att koppla in exempelvis möss och tangentbord över Bluetooth.
Health Device Profile (HDP): Omfattande profil med olika delar som tar hand om pulsmätare och liknande sensorer.
Audio/Video Remote Control Profile (AVRCP): Fjärrkontrollsfunktioner över Bluetooth

På så sätt är A2DP mest relevant för stereoheadset och inte alls viktigt för exempelvis en Bluetooth-styrd leksaksbil. HDP har inget med hörlurar att göra, men är nog så viktigt för ett pulsband. Helt enkelt smarta sätt att anpassa olika Bluetooth-produkter.

6. Men AptX för ljud då? är inte det en profil?

AptX har i sig inget med Bluetooth att göra, även om det ofta är i det sammanhanget det nämns. Istället är det en komprimeringsalgoritm för ljud utvecklat av chiptillverkaren Qualcomm. Tanken är att kunna leverera högkvalitetsljud även via begränsade datahastigheter. Bluetooth faller in naturligt där, eftersom den begränsade hastigheten ofta varit ett tak för själva ljudkvaliteten.

7. Men om de pratar olika språk, varför har Bluetooth fått stöd för LTE och wifi?

Tanken är att Bluetooth ofta är både snabbare och enklare för att hitta andra enheter i närheten. En uppkoppling mellan två enheter drar väldigt lite ström jämfört med LTE (4G) och Wifi. När de två hopparade enheterna behöver utbyta en större mängd information kan de så att säga växla upp till en snabbare teknik snabbt genom att de redan pratar med varandra.

8. Men åt andra hållet då, vad har NFC med Bluetooth att göra?

NFC, som även används för mobila betalningar bland annat, jobbar på centimeteravstånd snarare än meter som Bluetooth. Tillsammans med Bluetooth har det i många fall använts för att förenkla uppkopplingen mellan exempelvis ett headset och en telefon. NFC-chippet i headsetet innehåller all identifiering telefonen behöver, så att hopparningen sker utan att du behöver söka efter och para ihop mot en ny enhet, utan bara nudda de två vid varandra.

9. Men hur säkert är Bluetooth egentligen?

En ganska stor fråga, men vi ska försöka förenkla det. Olika Core specifications och profiler har gjort tekniken betydligt säkrare än den en gång var, helt klart. Samtidigt handlar det om en avvägning mellan enkelhet och säkerhet. 

Du har säkert märkt att vissa enheter kopplar upp sig så snart du klickar på dem, medan andra vill ha olika typer av PIN-koder. Koden är såklart betydligt säkrare än den automatiska biten, men samtidigt har hörlurar det inte lika lätt med den typen av verifiering.

Att maskera sig som ett headset och sedan komma åt telefonmöjligheter och kontaktlista i din telefon är ett möjligt sätt för illvilliga att obehörigt komma åt din telefon. Som i alla andra fall handlar det om att tänka sig för och använda sunt förnuft. Bluetooth behöver du inte ha påslaget om du inte har någon enhet kopplad till din telefon eller dator med det. När det väl är påslaget ska du givetvis inte acceptera förfrågningar om parkopplingar från okända källor, eller något alls såvida du faktiskt inte sitter och försöker para ihop dina nya hörlurar med din telefon. För att vara extra säker där brukar manualen tala om med vilket namn hörlurarna identifierar sig, så att risken för obehörig uppkoppling minskar drastiskt.

Samtidig ska det ju nämnas att alla okända Bluetooth-enheter du hittar med en sökning i din telefon inte kommer att få den att explodera och tömma ditt bankkonto om du råkar koppla upp dig till dem. De allra flesta är bara datorer och telefoner från vanligt folk som ligger påslaget. Däremot skadar det aldrig att tänka två gånger.

10. Det verkar bara vara fokus på strömsnålt och sensorer när jag tittar på de senaste Bluetooth-versionerna. Händer det inget mer med hastigheten?


En del, precis som du kan läsa i den genomgången här ovan. Samtidigt är Bluetooth och exempelvis Wifi inte direkt dödsfiender som du också har märkt. Bluetooth riktar mer in sig på det mer personliga nätverket med klockor, armband, hörlurar och liknande i din direkta närhet och då genom enkel uppkoppling och strömsnålhet. Snabbare hastighet över längre avstånd och allt det där kan lika gärna lämnas åt de tekniker och standarder som redan har det som standard.

Olika tekniker för olika ändamål helt enkelt. Bluetooth är gjort för att vara strömsnålt redan från start och det är i de lägena det används i dagsläget (även om Wifi också går åt det hållet, men det får bli föremål för en annan artikel).