Betalningar, fintech och AML: kostnader och risker när svenska spelare använder casino utan svensk licens
Som rådgivare inom spelreglering och betalningar får jag ofta frågan: vad kostar det i praktiken – och vilka risker tar man – när svenska spelare använder casino utan svensk licens? Svaret ligger i skärningspunkten mellan betalmetoder (A2A, kort, krypto), fintech-leverantörer och AML-krav från banker och myndigheter. Samtidigt är läget rörligt: Spelinspektionens senaste bedömning visar att kanaliseringsgraden i den konkurrensutsatta marknaden ligger kring 85 %, alltså fortsatt läckage till olicensierade aktörer.
Hur pengarna rör sig: vanliga betalvägar till olicensierade sajter
Svenska spelare når utländska sajter via tre huvudspår:
A2A / konto-till-konto via betal-PSP: Trustly, Brite eller historiskt Zimpler. Domstolsprocessen kring Zimpler visar att rättsläget om leverantörers roll mot olicensierade operatörer inte är glasklart, trots myndigheternas försök att begränsa BankID-användning i sådana flöden.
Kort (Visa/Mastercard) – ofta via tredjepartsförmedlare/”MCC-maskering”, vilket ökar chansen för avslag eller extra verifiering när banken flaggar handeln.
E-plånböcker och krypto – snabba utbetalningar, men högre dokumentationskrav vid on/off-ramp och större risk för fördröjningar om transaktioner bedöms som högrisk.
Kostnadsposter du faktiskt möter: valutapåslag (om SEK inte stöds), PSP-avgifter vid insättning/uttagsrundor, spread/avgift i krypto-växling, samt tid – när EDD (Enhanced Due Diligence) triggas.
AML i praktiken: varför banker och PSP:er stoppar betalningar
Svenska banker och betal-PSP:er står under Finansinspektionens tillsyn och måste riskbedöma speltransaktioner. När mönster sticker ut – snabbt ökande insättningar, tredjepartskonton, krypto-kedjor utan tydlig källa – triggas EDD. Ett tydligt exempel på hårdare linje är FI:s sanktionsbeslut mot Trustly (130 Mkr) för brister i kundkännedom och övervakning kopplat till spelkunder. Det illustrerar hur strikt regelverket tolkas i Sverige och hur snabbt kraven letar sig in i kundresan.
Sedan maj 2023 har Spelinspektionen dessutom utökade befogenheter för betalningsblockering mot olicensierade aktörer – vilket i praktiken kan ge avslag eller frysta flöden även när betalningen annars ”tekniskt fungerar”.
Konsekvenser för spelaren
Fördröjda uttag när ytterligare KYC-underlag krävs.
Avslagna eller återförda insättningar på grund av betalningsblockeringar eller bankens riskklassning.
Konto-granskningar/frysningar hos bank eller e-plånbok vid misstänkt riskprofil.
Skatt: när blir vinsten faktiskt skattepliktig?
Skatteregeln som ofta missförstås: vinster kan vara skattefria inom EES, men bara om spelet inte tillhandahålls riktat mot Sverige på ett sätt som kräver svensk licens. Om en EES-operatör saknar svensk licens och ändå riktar sig till svenska kunder (t.ex. svenska språket, SEK, svensk support/marknadsföring), kan vinsten bli skattepliktig i inkomstslaget kapital. Det här framgår av Skatteverkets rättsliga vägledning. www.skatteverket.se
Praktiskt: spara transaktions- och spelhistorik, kontrollera licensjurisdiktion före spel, och deklarera i tid om kriterierna för skattskyldighet är uppfyllda. Vid osäkerhet – begär förhandsbesked eller rådgivning.
Avgränsning: Detta är generell information, inte individuell skatterådgivning.
Mini-case: 10 Mkr i AML-sanktionsavgift – signalvärde för risk
I maj 2025 fick Spooniker Ltd (Kindred/Unibet) en sanktionsavgift på 10 Mkr och varning för brister i kundkännedom och bedömning av medlens ursprung. Fallet visar hur högt myndigheterna prioriterar AML och hur brister får direkta följder – inte bara för operatören, utan indirekt för spelare när uttag pausas och processer skärps.
Riskmatris: betalning vs. risk och kostnad
A2A via PSP (t.ex. Trustly/Brite)
Typisk friktion: EDD, blockeringar
Möjlig kostnad: Fördröjning/avslag
Motåtgärd: Håll KYC-underlag redo; undvik tredjepartsbetalningar
Kort
Typisk friktion: Avslag p.g.a. riskklassning
Möjlig kostnad: Valutapåslag, extra avgifter
Motåtgärd: Använd samma namn/kort; undvik snabba insättningsserier
E-plånbok
Typisk friktion: Kontogranskning
Möjlig kostnad: Uttagsgränser, frysningar
Motåtgärd: Verifiera källan till medel; dokumentera on/off-ramp
Krypto
Typisk friktion: Spårbarhetsfrågor
Möjlig kostnad: Spread + växlingsavgifter
Motåtgärd: Använd reglerad ramp; spara TX-hash + kvitton
Checklista före du tar en finansiell risk utanför licensen
Licens & målmarknad: Läs T&C och språk/valuta-signaler. EES-licens räcker inte om sajten faktiskt riktas till Sverige utan svensk licens (skatterisk).
Betalflöde: Välj en väg med spårbar källkedja. Räkna med EDD och tidsbuffert.
Uttagstest: Gör ett litet testuttag innan större insatser.
Dokumentation: Spara ID-verifieringar, kontoutdrag, TX-hash och spelhistorik.
Skatt: Bedöm skattskyldighet med utgångspunkt i var spelet tillhandahålls och om svensk licens krävts.
Fördjupning: Se vår genomgång av betalningar och risker kring casino utan svensk licens.
Sammanfattning
För svenska spelare handlar valet av betalväg på olicensierade sajter inte bara om hastighet – utan om regulatorisk friktion och skatterisk. Kanaliseringsdata visar att delar av spelandet ligger utanför licensen (85 % kanaliseringsgrad → läckage kvar), och tillsynsfallen (Trustly-sanktionen; Spooniker 10 Mkr) visar hur tufft AML-ramverket tillämpas. Den som ändå överväger spel utanför licensen bör göra en kall risk-/kostnadskalkyl och dokumentera varje steg.
Disclaimer: Texten är informativ och utgör inte juridisk eller skattemässig rådgivning.
Källor: Spelinspektionen (kanalisering 2024, betalningsblockeringar, sanktionsbeslut), Finansinspektionen (Trustly-beslut), Skatteverket (rättslig vägledning).