Horder av människor strömmar ut från tunnelbanan ut mot kontoren i Kista. Massor av ringsignaler, ljud och prat. Visst är mobiltelefonen självklar på de flesta ställen idag, men tunnelbanan mellan Kista och Stockholm i rusning är ändå exceptionell.
Kia Höök och hennes kollegor skiljer sig dock från de flesta andra tekniker i Kista som arbetar med att utveckla och sköta de mobila prylar och tjänster vi alla kanske använder om ett par år. Kia fokuserar på användaren istället för på själva tekniken. Och hon är inte ensam. Det nya forskningscentret Mobile Life i Kista ska samla kompetens från flera bakgrunder.
Skulle inte Lars Erik, Kia och deras kollegor bedriva den forskning de gör föreställer de sig att tjänster inom mobilt skulle tappa i utvecklingstakt.
- Tillverkarna idag har en tendens att bara fylla på med mer innehåll av samma gamla beprövade typ, säger Lars Erik. Han vill istället se till att mobiltelefonerna kan fyllas med nya typer av innehåll och inte bara utrustas med minne som rymmer fler mp3-låtar och mer högupplösta bilder.
Redan innan Kia och hennes kollegor fick 210 miljoner kronor för att utveckla sin verksamhet intresserade de sig för mobiler och dig som mobilanvändare. Som forskare tar de visserligen hjälp av företag i mobilbranschen, men uppdragen skiljer sig åt. Forskarnas fokus ligger långt fram i tiden, man intresserar sig främst för användningsområden och är inte lika bundna som företag av vad som faktiskt är tekniskt genomförbart. Ändå ställs det höga krav på verksamheten.
- Vi har större frihet än företag som jobbar kommersiellt med det här, eftersom vi kan jobba med större risker och längre perspektiv. Ibland kan kunskap som skapas under projektens gång vara minst lika viktiga, säger Kia Höök.
Initiativen till projekten i Mobile Life kommer ofta från forskarna själva sedan de siktat in sig på en speciell grupp användare. Lars Erik Holmquist som tillsammans med Kia är drivande i projektet har själv studerat hur man kan använda musik mobilt i ett mer socialt sammanhang. Det är något som går igen i det mesta som man forskar om inom Mobile Life.
Lars Erik Holmquists projekt gick ut på att användarnas musik skulle leva sitt eget liv och uppmuntra diskussioner om musik. Om till exempel min telefon märker att jag har en låt som inte spelas så ofta kan den söka efter andra musikmobiler, analysera deras spellistor och se om låten har större förutsättning att bli spelad av den användaren.
Vissa områden som mobilen redan idag används till förutsätter man ska utvecklas ytterligare. Därför är det naturligt för forskarna att titta på aspekter kring bilder, musik, kameror och närma sig områden och sammanhang där de används.
När man startar ett projekt brukar forskarna ofta utgå från en liten grupp människor med ett speciellt eller extremt intresse. Tillsammans med en grupp lomofotografer har man till exempel utforskat möjligheten att göra en mobilkamera som dokumenterar saker man inte ser. Lomo är en primitiv rysk kamera som det skapats något av en kult kring. Den är analog och presterar oskarpa bilder där man inte vet riktigt hur bilden blir förrän man framkallat. En grupp lomofotografer fick i Mobile Lifes projekt testa en mobilkamera där bland annat ljud och rörelser påverkade bilden som mobilens kamera tog. Kameran kände till exempel av ljud via telefonens mikrofon och en bild tagen i högljudd miljö får skarpa färger. En bild med mycket rörelser medför alltså förändringar i bilden långt utöver de man är vana vid i normala bilder.
Det som forskarna främst intresserade sig för i det här försöket var hur användarna utnyttjade den här annorlunda tekniken. Det visade sig att man till exempel sökte sig till bullriga miljöer för att ta bilder, men även att man själv skrek och tjoade för att på det sättet påverka bildresultatet.
- Vi har ingen tro på att just den här typen av kamera finns i mobiltelefonerna i framtiden, men den väcker intressanta idéer som säkert kan resultera i kreativa sätt att utveckla mobilkamerans funktion, säger Lars Erik.
De projekt som Mobile Life drivit och planerar för kan verka ganska löst sammansatta, men de är inte bara galna idéer från kreativa människor. Eftersom man testar allt med användare krävs det inte bara att man har idéer i teknisk framkant, man ser även till att de är genomförbara. Därför har man verkligen byggt fungerande prototyper av allt man velat studera, inklusive den säregna kameran och tekniken för musikutbyte.
- Man kan säga att vi bygger framtiden innan den finns, säger Lars Erik.
Eftersom det handlar om vetenskapligt arbete är också de formella kraven höga. Allt arbete dokumenteras och man drar slutsatser, verifierar och skriver rapporter. Eftersom Sverige ligger så långt fram inom mobilitet kan man anta att gänget inom Mobile Life-projektet är världsledande, men Kia tvekar en stund innan hon svarar.
- Ja, kanske är det den svenska mentaliteten som gör oss lite blyga, men jag måste nog ändå säga att vi håller en mycket hög nivå. Vi är ofta först med att tänka i nya banor.
För att få de 210 miljoner man nu tilldelats har projektet genomgått och klarat hård granskning och ifrågasättande från såväl svenska som internationella granskare. Två år har det tagit från gruppens första ansökan till dess att man nu fått medlen som ska bekosta de projekt man vill genomföra.
Eftersom gruppens forskning är så kopplad till kultur och uppfattningar som skiljer sig åt mellan olika världsdelar kan det kanske vara svårt att hitta internationella motsvarigheter till den forskning som man bedriver i Kista. Man har samarbetat en del med en grupp i Storbritannien, men i Japan som även de är föregångare inom mobil teknik och tjänster har forskningen en annan inriktning och i USA är mobiltekniken helt enkelt inte lika utvecklad.
Trots att kulturen skiljer sig en hel del mellan de olika världsdelarna tror Kia och Lars Erik att mycket av deras forskningsresultat kan apliceras globalt, med hänsyn tagen till den lokala kulturen.
- Se bara på skandinavisk design. Den har haft stora framgångar, inte minst i Japan, påminner Lars Erik.
Forskningscentrets lokalisering i Kista är viktig. I Electrumhuset i Kista bygger man just nu de lokaler där Mobile Life ska sitta. 20-25 personer ska jobba med projektet och man har lockat till sig anställda från Viktoriainstitutet i Göteborg och från Interaktiva Institutet i Stockholm. I Kista ska man samlas för att kunna jobba som en grupp och dra nytta av de gemensamma framstegen.
Närheten till branschens storheter är viktig för forskarna. Från fönstren kan man se Telias kontorsbyggnad och flera av husen i närheten har Ericssons logotyp. Bakom en skogsdunge lite längre bort sitter Sony Ericsson. Några av de här företagen deltar i och finansierar också forskningen. Näringslivet står för en del av den finansiering på 210 miljoner som ska driva forskningscentret de kommande tio åren. Resten av pengarna kommer från Stockholms Universitet och från Vinnova som arbetar för att förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv och utveckling. Trots att många företag medverkar i projekten man driver i Mobile Life innebär det även att en del stängs ute. Motorola som sitter ett par hus bort medverkar till exempel och Lars Erik pratar lyriskt om Apple och den telefon som företaget visat upp strax innan vi träffas. Han återkommer gång på gång till hur Apple lyckats på olika områden genom att själva ha kontroll över stora delar av så väl hård- som mjukvara. Kia och Lars Erik drar paralleller till tiden då Internet växte sig stort i Sverige och resten av världen. Många gånger fungerade helt enkelt inte de tjänster som företagen lanserade. Fokus hade legat någon helt annanstans än på de användare som man tänkte skulle utnyttja de nya tjänster som poppade fram.
- Jag kommer själv ihåg att jag satt och försökte navigera på då nyöppnade boo.com som sålde kläder på nätet. Jag satt på universitet med Sveriges då snabbaste uppkoppling och ändå fick jag vänta på att sidan skulle komma fram, minns Lars Erik.
I mångt och mycket befinner sig mobilbranschen på samma nivå idag, anser han. Webbsidor idag fungerar strikt taget på alla datorer, oavsett vilket operativsystem eller vilken webbläsare man använder. Att mobiltelefoner är för svåra att använda tycker Lars Erik snarare är regel än undantag.
- Testar man att göra något i Windows på en dator kan man vara ganska säker på att det fungerar i Windows även på en annan dator. Med mobiler är man aldrig säker. Fungerar något till exempel på en Sony Ericsson fungerar samma sak troligen inte på en annan Sony Ericsson-telefon.
I sina tester använder sig forskarna ofta av alternativa sätt att styra och interagera med sin mobiltelefon. Gränssnitten i dagens mobiler bygger till stor del på slutsatser som drogs i 70-telets forskning och sedan använts i datorer, men särskilt Kia vill ogärna begränsa sig till det och tittar istället på hur man kan använda hela kroppen och fler sinnen när man använder sin telefon. Ett sätt att använda hela kroppen tillsammans med mobilens funktioner är projektet Affective Diary. Det är ett sätt att koppla mobilens aktiviteter till känslor och stämningar. Man gör det inte i tekniskt eller medicinskt syfte, utan projektet är snarare ett scenario där mobilen hjälper användaren att reflektera över sitt liv och hur man reagerar på det som händer dagligen.
Rent tekniskt består utrustningen av en sensor som fästs på ena överarmen. Den mäter bland annat rörelser, svettning och hur mycket värme som kroppen avger. Den informationen sparas och man kan ur den läsa ut när användaren varit upprörd eller lugn, om man suttit stilla eller rört mycket på sig. Den här informationen tankas in i en dator och kombineras med information från mobiltelefonen för att skapa en typ av filmad dagbok som man antingen kan se rulla fram på skärmen, eller studera genom att själv välja intressant klockslag. Från telefonen kommer innehållet i skickade och mottagna sms samt till exempel bilder man tagit med kameran.
Det här forskningsprojektet är ett av få inom Mobile Life som inte syftar till att informationen delas och diskuteras tillsammans med andra. Istället är informationen här något man själv använder. Man kan se att ett visst sms skapat starka reaktioner, hemfärden i den nyinköpta bilen får känslorna för den bilintresserade att svalla och upplevelsen av att arbeta hemma istället för på jobbet märks tydligt i ett betydligt lugnare tempo. Det här är kanske reaktioner man redan är medveten om, men programmet gör dem tydligare och enklare att lägga märke till.
Det handlar alltså om ett ganska brett forskningsområde där mobilen och ny teknik används inom en rad olika områden. Ny teknik handlar i forskarnas fall om teknik som inte ens är uppfunnen ännu. De som är inblandade i projekten inom Mobile Life strävar efter att vara först med att tänka i nya banor. Det kan handla om att förflytta sociala webbsajter till en mobil och samtidigt fysisk miljö tio år innan dessa sajter ens sett dagens ljus. Forskarnas slutsatser och lärdomar idag kan kanske inspirera och ge idéer till tjänster som blir verklighet många år framåt i tiden.
Samtidigt som man ogärna vill binda sig vid teknik som är ny idag, men hopplöst föråldrad i framtiden, är man noga med att verkligen testa alla sina idéer i praktiken, för att se vilka ibland oväntade vägar tekniken tar när den hamnar i användarnas händer.
I exemplet med låtarna som utbyts mellan olika användares musikmobiler sätter dagens bluetoothteknik käppar i hjulen eftersom överföringshastigheten är irriterande segdragen när det handlar om lite större filer. Då ordnar forskarna en prototyp som är bättre lämpad.
- Vi har ofta använt handdatorer med Windows Mobile. De är dyra och få använder dem idag, men de är ofta utrustade med w-lan och man kan skriva program till dem och det gör dem till bra testobjekt. Vi kan helt enkelt ta för givet att överföringshastigheten för musik kommer lösas framöver på ett eller annat sätt, berättar Lars Erik Holmquist.
Genom att skapa den här typen av prototyper kan man forska om framtidens mobila enheter redan idag, och dra slutsatser innan tekniken verkligen finns på plats.
Forskare som jobbar med teknik som ännu inte är mogen och som därför ligger i framkant har stora krav på sig att göra rätt val.
- Risken finns givetvis att vi är långt före och går fel väg, säger Kia.
För utvecklingens del är Kia annars orolig över att Kina tar en allt större del av utvecklingen av terminaler och tjänster. Redan idag sker mycket av den fysiska tillverkningen i Kina, men sannolikt kommer även en större del av utvecklingsarbetet att flytta dit.
- Jag har inget emot det i sak, men följderna kan vara problematiska eftersom utvecklingen av mobilerna har så stor inverkan på vårt liv som helhet.
Kia upplever till exempel efter besök hos forskare i Kina att de inte har samma förståelse för de problem hon tycker man måste vara medveten om. Hon nämner till exempel värnandet om personlig integritet, eftertanke och de kulturella värderingarna. Ett exempel på mobilens påverkan på samhället i stort kan vara spridningen av den film som togs med en mobiltelefon under Saddam Husseins rättegång.
För egen del står Kia Höök och forskningsgruppen inför en hel del utmaningar, men också nya möjligheter. De 210 miljoner kronor man tilldelats gör givetvis att möjligheter öppnar sig för deras forskning om mobilen och det sociala samspel den kan ge upphov till. De vill till exempel göra studier med flera, kanske uppåt 1000 testpersoner och det har tidigare inte varit möjligt med de resurser man haft. Först då kan man studera sociala fenomen i en större skala.
Man har även föresatt sig att titta mer på helheten, allt från terminalerna till tjänsterna, operatörerna och betalningen, för det är något Kia och Lars Erik mobilbranschen misslyckats kapitalt med. Det är för svårt att använda mobiler och tjänster idag.
- Det här med att man måste ladda ner program till telefonen, varför ska det vara nödvändigt, frågar sig Kia. Istället för att ladda ner programmet borde man enligt henne se nya funktioner som processer och inte som applikationer. Funktionerna ska helt enkelt finnas i nätet utan att man måste ladda ner, vänta och krångla.
Även inom sin egen forskning ska Kia och hennes kollegor både knyta ihop säcken och fortsätta sina olika projekt, liksom starta och genomföra nya. De genomförda projekten ska utvärderas ytterligare och lärdomar delas mellan olika försök. I mobilbranschen är bristen på helhetssyn enligt Lars Erik mer regel än undantag.
För att utveckla en riktigt bra lösning krävs att man har en helhetssyn och tittar på allt från operatörens roll, via telefontillverkaren, betalningslösningen till användarens behov och önskemål.
- I mobilbranschen har tillverkare, operatörer och tjänsteutvecklare svårt att komma överens - ibland undrar man om de ens pratar med varandra. Det är ett enormt hinder för utvecklingen, säger Lars Erik.
Apple och Skype är exempel på företag som Kia och Lars Erik tycker lyckats med paketeringen.
- Skypes lösning är inte unik rent tekniskt. Det är ip-telefoni som många andra företag erbjuder. Det som skiljer Skype från konkurrenterna är paketeringen. Det är helt enkelt snyggt och väldigt enkelt att använda, säger Kia.
Trots det blir hon själv osams med Skype som gång på gång stör den presentation hon visar för oss på sin dator. Kanske finns det trots allt en del kvar att göra.
Fakta Mobile Life
Juni 2006 fick Mobile Life besked om tilldelning av medel för sin forskning - sammanlagt 210 miljoner i anslag. Februari 2007 flyttar Mobile Life in i de nya lokalerna i Kista. Hösten 2007 hålls den officiella invigningen.
Fakta Kia Höök
Titel: Chef för Interaction Lab vid SICS, Swedish Institute of Computer Science, professor i människa-dator-interaktion vid Stockholms universitet och ansvarig för det nya Mobile Life centret.
Bakgrund: Utvecklat idén med social navigering, publicerat ett femtiotal vetenskapliga rapporter kring och inriktat sig på alternativa interaktionsformer där många sinnen kan användas.
Mobil: Sony Ericsson P910
Fakta Lars Erik Holmquist
Titel: Forskare vid SICS, Swedish Institute of Computer Science, leder arbetet vid Future Applications Lab vid Viktoriainstitutet och flyttar nu till Mobile Life-centret som hör till Stockholms universitet.
Bakgrund: Grundat och lett forskningsgruppen Play vid Viktoriainstitutet och senare även vid Interaktiva institutet, inblandad i många internationella konferenser kring människa-datorinteraktion och forskat om nätverksspel i mobila enheter.
Mobil: Nokia E70
