Böckernas uppkopplade framtid

Sedan ett par år tillbaka har det varit möjligt att både låna och köpa böcker digitalt, men den stora e-boksvågen har hittills uteblivit i Sverige. Att läsa hela böcker från en datorskärm är inte särskilt bekvämt och handhållna enheter har varit ovanliga. Bristen på mobilitet har gjort att kunderna hellre valt den vanliga pappersboken, men nu när tekniken börjar komma ikapp ökar intresset för e-boken.

– Förr var det bara affärsmän och tekniknördar som använde handhållna enheter. I dag finns smartphonen som har blivit jättepopulär, och vi har en hel generation unga som vuxit upp med en laptop i knäet. Dessutom börjar allt fler aktörer göra läsplattor, säger Johan Greiff, vice VD på e-boksdistributören Elib.

Tack vare Amazons egen så kallade läsplatta, Kindle, har den digitala bokförsäljningen börjat rulla igång i USA där ungefär fem blygsamma procent av bokmarknaden i dag utgörs av e-boksförsäljning. Nu väntas den digitala bokdistributionen sätta fart även i Europa, och anledningen stavas Nuut.

Första svenska läsplattan

Nuut lanserades nyligen som den första svenska läsplattan för e-böcker i samband med bokmässan i Göteborg. Plattan som tillverkas av sydkoreanska Neolux, är inte större än en pocketbok, men rymmer lika mycket som ett bibliotek och väntas göra succé. Plattan fungerar även för ljudböcker, har en mottagare för trådlösa nätverk och är dessutom energisnål. Batteriet utnyttjas endast när användaren byter sida vilket räcker till att läsa ungefär 10 000 sidor innan det är dags att ladda igen.

I höst introduceras också läsplattorna Kindle och Sonys egen variant, Reader, i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Kindle har dessutom börjat leverera till Sverige, även om innehållet än så länge är knutet till Amazons engelskspråkiga urval. Men trots att de största tillverkarna hårdlanserar sina läsplattor samtidigt så finns en viss skepsis hos återförsäljarna. Nuut säljs än så länge bara hos Teknikmagasinet och Kulturbutik. Övriga plattor säljs bara via utländska hemsidor.

– Det beror endast på efterfrågan. Än så länge finns det ingen bärighet för de här produkterna, så vi har valt att avvakta, säger Fredrik Andersson, inköpschef på elektronikkedjan Expert.

Frågan är vem som kommer att ta det avgörande steget. För samtidigt som elektronikhandlarna väntar på efterfrågan så väntar andra delar av bokbranschen på att läsplattorna ska börja komma ut på marknaden.

– Vi erbjuder sedan en tid tillbaka de e-böcker, som är tillgängliga via Elib, på Bokia.se. Däremot vill vi inte säga att vi satsat på e-böcker då utbudet har varit så litet och det inte funnits några bra läsplattor tillgängliga på marknaden, säger Robert Arvidsson, affärsområdeschef på bokhandelskedjan Bokia.

De är störst i Norden

I Sverige är det kanske Elib som står bäst rustad inför det ökande intresset för den digitala boken när det väl rullar igång. Elib grundades år 2000 och har sedan dess blivit störst i Norden på distribution av digitala böcker. De producerar och distribuerar e-böcker och strömmande ljudböcker till en rad återförsäljare, men också till hundratals bibliotek i landet som lånar ut e-böcker rakt över nätet. Organisationen samägs av Bonnierförlagen, Natur och Kultur, Piratförlaget och den nytillkomna delägaren Norstedts förlagsgrupp.

– Vi fick erbjudandet om att vara med att äga en stor digital distributionskanal, det var för bra för att tacka nej till, säger Maria Hamrefors, VD på Norstedts förlag.

Tillsammans vill de fyra bokjättarna ta det första steget mot en gemensam standard för den digitala bokbranschen och dessutom utveckla nya tjänster för digitala böcker.

–Framför allt handlar det om att säkerställa att alla svenska förlag kan få möjlighet att få komma ut med e-böcker. Dessutom får återförsäljarna tillgång till en och samma kanal för den här typen av tjänster. Det blir kort sagt enklare för alla inblandade, säger Maria Hamrefors.

Hon är säker på att tekniken kommer att kunna utnyttjas till andra format, även om det ligger längre fram i tiden.

–Den vanliga pappersboken kommer att finnas kvar väldigt, väldigt länge till. I det korta perspektivet kommer de här digitala tjänsterna användas som ett alternativt sätt att läsa vanliga böcker, men längre fram får vi säkert se en mångfald av affärsmodeller. Det är bra att kunna välja ett annat sätt att läsa till exempel kurslitteratur, säger Maria Hamrefors.

Hon får medhåll av Johan Greiff som förutspår att studenter kommer att bli en av de största målgrupperna för e-böcker av flera praktiska anledningar.

–Det blir billigare, studenterna slipper släpa på tunga böcker fram och tillbaks, och det är möjligt att söka i texten, förklarar han.

Men i dagsläget speglar försäljningen av e-böcker topplistorna i den vanliga pappershandeln, och volymerna av sålda böcker är för små för att kunna avslöja vilken typ av böcker som är mest förtjänstfull att distribuera digitalt eller vilka det är som köper dem. Det lånas ut ungefär 10 000 böcker i månaden via Elib, men det säljs bara runt 500-600 böcker i månaden än så länge.

Bokhandeln är inte hotad

Den traditionella pappersbokhandeln tycks alltså inte vara hotad, men påverkad. Flera av de stora kedjorna, så som Bokia och Akademibokhandeln erbjuder e-boksförsäljning på sina webbplatser. Ett bra komplement till de fysiska bokhandlarna menar Johan Greiff. Han ser en tydlig roll för den vanliga bokhandeln även i framtiden.

–Vissa lägger upp det som att det skulle bli en kamp mellan vanliga böcker och e-böcker. Jag tror snarare att olika distributionskanaler kommer att existera samtidigt. Vissa böcker vill man spara hemma i bokhyllan, andra kan man radera efter ett tag, säger han.

Han tror också att bokhandlare skulle tjäna på att sälja läsplattor och e-böcker från sina fysiska butiker.

–Det är inte bara internetbokhandlare som säljer våra böcker, men det är de som säljer bäst. Därför känns det naturligt att man som kund i framtiden ska kunna köpa e-böcker även från den fysiska bokhandeln. Man går dit för att få lästips, sen köper man en kod eller ett kvitto, åker hem och laddar ner sin bok, ungefär på samma sätt som man köper ett kontantkort.

Författarkåren är med på noterna enligt både Maria Hamrefors och Johan Greiff. Under informationsmöten har det framkommit att det viktigaste med e-bokhandeln är att författarna får betalt. Den extra spridningen utanför den fysiska bokhandeln är bara ett plus.

–Vi hade en presentation för Piratförlag och Liza Marklund var med och testade en läsplatta. Hon tyckte att det var skittufft och köpte en egen redan nästa dag, berättar Johan Greiff.

Han tror att läsplattan kan kvala in som årets julklapp, även om det inte sker i år.

– Av medieintresset att döma är det en solklar kandidat, men till årets julhandel har nog inte tillräckligt många plattor kommit ut. Nästa år kommer det finnas ett tiotal modeller på marknaden, så det kanske blir årets julklapp 2010.

Så funkar läsplattan:

Tekniken för det så kallade elektroniska bläcket kommer från företaget E-Ink och bygger på en blandning av fysik, kemi och elektronik. Inuti skärmen finns miljontals små kapslar med svart och vitt pigment i. En kapsel har samma diameter som ett mänskligt hårstrå. Det vita pigmentet är positivt laddat, och det svarta negativt laddat. Elektriska impulser får pigmenten att flyta upp eller sjunka ner i kapseln vilket bildar svarta, gråa eller vita områden på skärmen i form av bokstäver. Plattan utstrålar inget ljus och blir inte bländad i solen som en datorskärm blir.

Det här är nykomlingen Nuut

Tillverkare: Neolux.

Storlek: 137 x 178 x 13/19 millimeter.

Skärmstorlek: 6 tum.

Vikt: 300 gram.

Pekskärm: Nej.

Formatstöd: Textformaten ePub, PDF- och Text, bildformaten BMP, GIF, JPG och PNG samt ljudformaten MP3 och WAVE.

Nätverk: WiFi

Minneskortsstöd: USB-minne, SD (Secure digital) och SDHC (Secure digital high capacity).

Data: USB 2.0

Minne: 512 MB.

Batteritid: 10 000 sidor.

Pris: Cirka 3 000 kronor.