En ny digital agenda

Regeringen har nu äntligen lagt fram den nya digitala agendan för landet, titeln är "IT – I människans tjänst." Anna-Karin Hatt (C) presenterade den nya agendan och lade då stor vikt vid att Sverige har en framskjuten position inom IT, men kommer att behöva satsa hårt på att bibehålla den i framtiden. Hatt menade bland annat att bara en hög datorpenetration inte är tillräckligt för bibehållen tillväxt.

I den digitala agendan återges bland annat att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Hatt berörde även detta under presentationen och tryckte på betydelsen av att tillhandahållande av enkla och användarvänliga IT-lösningar, dock utan att ge ett direkt svar på hur regeringen skall främja detta.

En annan sak som också lämnades utan svar var hur skolväsendet bättre skall nyttja IT. Enligt Hatt är skolorna inte ett statligt åtagande, varför inga särskilda satsningar kommer att göras på på skolorna. Hatt refererar även till EU-kommissionens meddelande "Digital agenda för Europa", som i luddigast möjliga form föreslår så kallat e-lärande. "Begreppet e-lärande beskrivs inte närmare i kommissionens meddelande och saknar vedertagen definition vilket gör det svårt att ta ställning till kommissionens rekommendation. Skolans huvudmän – kommuner och fristående aktörer – har ansvar för att läroplaner med kurs- respektive ämnes- planer följs, vilka bland annat syftar till målet att eleverna ska erhålla den digitala kompetens som behövs i dagens samhälle", menar Hatt.

Den kanske största bomben är att regeringen skjuter till 500 Miljoner kronor under en treårsperiod för att uppfylla visionen om att 90 procent av befolkningen skall ha tillgång till minst 100Mbit till 2020. E-förvaltning får 91 miljoner kronor och ökad driftsäkerhet stöds med 120 miljoner per år. 145 miljoner per år kommer att reserveras för funktionshindrade.

Regeringens bredbandsstrategi anger användningen av mobila nät som viktigt. I den digitala agendan omnämns bland annat hur viktigt det är att tillgå rätt frekvenser för operatörerna. Några svar på hur det stora tillskottet på kapital till infrastruktur och administration ska stödja den mobila utvecklingen angavs dock inte.

[UPPDATERING] Post- och Telestyrelsen har en pågående auktion för frekvenserna i 1800-bandet. Hittills har auktionen dragit in 1,35 miljarder. Staten har på liknande sätt inkasserat totalt 5,5 miljarder kronor på 3G-licenser de senaste decenniet.

En ny digitaliseringskommission kommer att se till att regeringens ambitioner blir verklighet. Det är idag okänt vilka eller hur många personer som kommer ingå i kommissionen, som kommer att få en budget på 7 miljoner kronor.

Källa