Fitbit Charge 2 har inte jättemånga nyheter men den redovisar mer avancerad data och har en välbehövligt större skärm. Är man däremot en modemedveten simmare så är det istället nya Flex 2 man ska titta närmare på.
Den ”stora” OLED-skärmen på Charge 2 (fyra gånger större än föregångaren) är en trevlig nyhet. Den är inte riktigt i par med de flesta smarta klockor och en del text skrollas fram på skärmen, men det är i alla fall lättare att direkt se vilka val du har att tillgå. Man kan heller inte riktigt kalla skärmen för en ”touch”-skärm, den enda interaktiva funktionen är att du kan knacka på den för att byta meny, något man måste göra ganska bestämt upptäckte jag under mitt korta test. Att skrolla går som sagt inte men det finns heller ingen egentlig motivering till att kunna göra det då du inte kan svara på samtal eller textmeddelanden direkt från träningsarmbandet. Dock ger den dig notifikationer, men i slutändan måste du ändå plocka upp mobilen för att svara på respektive. Charge 2 ger dig även kalendernotifikationer.
En liten nackdel med formgivningen är att Charge 2 är ganska tilltagen på höjden så letar man efter något som sitter slimmat på handen så är inte Charge 2 det man är ute efter. Däremot så är sättet man kan byta ut armbandet på, om man vill ha en annan variant på utekvällen än på gymmet exempelvis, väldigt smidigt. En lite hake på vardera sida av skärmdelen lossar respektive armbandsdel och sen är det bara att trycka dit de nya.
Charge 2:s främsta styrka är den stora mängd data den samlar in och på vilket sätt den används i Fitbit-appen. Det mesta känns igen från föregångaren Charge HR men Charge 2 har fått några nya ess i rockärmen.
Det är främst två nya funktioner som sticker ut. Den ena är ”Cardio Fitness level” som mäts i VO2 Max (den maximala syreupptagningen under ansträngning). Kort sagt så handlar det om att man, genom VO2 Max-värdet, kombinerat med annan Fitbit-data, kan ta reda på vilken allmän konditionsnivå du är på. Vanligtvis testas sådant i ett laboratorium där testpersonen, ofta en elitidrottsutövare, får springa med en syrgasmask på ett löpband tills han eller hon mer eller mindre faller ihop. Det är inte bara komplicerat och tidskrävande, det är även väldigt dyrt. Fitbit använder istället data som den samlar in över tid. När den har tillräckligt mycket information så kan den räkna ut vilken nivå användaren ligger på. Kritiker menar att Fitbits resultat inte kan vara så exakt som laboratorietester, främst för att all data samlas in via Fitbit-sensorn på armen och inte via sensorer som specifikt läser av hjärt- och lungfunktioner. Det är såklart omöjligt för mig att veta hur det ligger till med det utan en direkt jämförelse, men även om Fitbit inte har samma grad av exakthet så tror jag att den är fullt tillräcklig för gemene man.
Den andra nyheten är ”guided breathing” (handledd andning). Att kontrollerad andning (som under meditation) hjälper människor att slappna av, minska stressnivåer och må allmänt bättre är ett dokumenterat fenomen, så jag har inga tvivel om att det här kan vara en bra funktion (jag hade ingen möjlighet att testa den på plats här i Berlin). Men det jag vänder mig lite emot är hur Fitbit ”paketerar” det hela. Det ligger nära ”mindfullness”-trenden som just nu dyker upp överallt. Känslan är lite att Fitbit hoppade på det tåget för att det är ”hett” för tillfället, men om det är ett motiverat drag vet vi inte förrän vi själva har haft möjlighet att prova funktionen.
Bad och mode
Den simvänliga Fitbit Flex 2 är så otroligt liten att den spontana reaktionen är att man måste vara uppmärksam för att inte tappa bort den, särskilt om man av någon anledning har den liggande utanför något av armbanden. Jag säger något av armbanden, för Fitbit har i ett försök att nå en bredare kundkrets, satsat på att integrera en modeaspekt i utbudet. Det är något som jag tror vi kommer att se mer och mer av i den här produktkategorin och Fitbit är heller inte de första att vandra längst den stigen.
Fitbit och designern Vera Wang samarbetade redan på Alta-träningsarmbandet och även Tory Burch har designat tillbehör. Till Flex 2 finns bland annat ett 22 karats guldpläterat armband och halsband. På lanseringseventet, som hölls på en utomhusklubb med pool i den trendigare delen av Östberlin, hade Fitbit en modevisning för att verkligen poängtera att deras produkter inte bara är till för löprundan. Budskapet gick fram, även om det kändes hyffsat krystat att använda fotomodeller för att göra det. Vid en närmare granskning av mode-armbandet och halsbandet så kan till och med jag, som inte en speciellt modeintresserad person, säga att de faktiskt är ganska snygga.
Att ta ut Flex ur det medföljande originalarmbandet är väldigt lätt eftersom den är ligger i en ficka men i övrigt sitter den inte fast. Man behöver dock inte oroa sig för att den skulle ramla ut eftersom fickans öppning ligger mot ovansidan av handleden, så det blir ett naturligt ”lock”.
Någon skärm har inte Flex 2, men den har några led-indikatorer som bland annat visar om du har nått dina träningsmål eller om någon har skickat dig ett meddelande. Men tillskillnad mot Charge 2 så är Flex 2 mycket mer beroende av mobiltelefonen och Fitbit-appen för direktinformation.
Vi hoppas att få recensionsexemplar av Charge 2 och Flex 2 inom en till två veckor. Då kan vi ta reda på mer om de nya funktionerna och om de motiverar en uppgradering om man redan äger någon av föregångarna. Men jag tror att vi kommer att hålla oss till löpspåret och simbassängen under testningen, snarare än att slira runt på nattklubben.
