I takt med att mobilerna blir allt mer kompetenta rent tekniskt, skapas grundförutsättningarna för allt mer spännande tjänster i nätverken. Batteritid, minnes- och processorkapacitet, skärmupplösning och gränssnitt förbättras ständigt, men det kanske mest intressanta är ändå de tjänster som kan erbjudas via operatörsnätverken och internet.
För fem år sedan stod det klart att den första versionen av wap snarare var frågan om ett fiasko än "Internet i mobilen" som operatörerna försökte få det till i marknadsföringen. Idag har telefonernas wap-läsare ändrats, många kan visa vanliga webbsidor, och framför allt wap 2.0/xhtml, som är mobilanpassade vanliga webbsidor.
Intressant nog börjar onlinetjänsterna nu också att användas. Om fem år kommer snart sagt all slags kommunikation att gå genom mobilen, som kommer att innehålla allt från bokmärken och e-post till filmer och backuper på viktiga arbetsfiler. Mobilerna och deras tillbehör kommer allt oftare att byggas in i kläder, smycken och accessoarer, för att på så sätt alltid vara med oss, likt en kroppsdel.
Mobilen förvandlas
I takt med att vi accepterar mobilens förvandling från telefon till kommunikations- och underhållscentral, kommer vi också att ändra vårt förhållandesätt till nya mobiltjänster. Positionering, videosamtal och andra tjänster i mobilnätverken kommer att växa, men framför allt är det traditionella internet-tjänster som kommer att anpassas för mobilt bruk.
Vi kommer snabbt att bli beroende av såväl komplexa mobiltjänster som Google Maps, liksom enklare tjänster. I Singapore är exempelvis automatiserade påminnelser från biblioteket, auktionsfirman eller tandläkaren vardag redan idag.
Alla tjänster och tjänstetyper kommer inte att kräva mobilt bredband (hsdpa), men bandbreddsökningen kommer att göra att allt fler applikationer flyttar in i mobilen och att det blir vanligare att telefonen används till annat än bara samtal. På liknande sätt kommer en ökad batteritid att leda till att vi använder mobilen allt mer som musikspelare och därmed blir mer benägna att köpa musik över mobilnätet.
Flat rate
Efterhand kommer flat-rate-abonnemangen att vinna terräng och den mentala bilden av mobil telefoni kommer inte att skilja sig nämnvärt från fast telefoni. Snarare kommer vi att tycka att det är konstigt att ett samtal som påbörjats i hemmet inte kan avslutas på bussen.
Allt fler kommer att välja bort stationära abonnemang och de som inte har hunnit skaffa ADSL ännu, kommer att använda mobilen eller särskilda mobilmodem för stationärt bruk för att koppla upp sig. Anette Bohman, Key Partnership Manager på R Live, säger att olika prenumerationsmodeller kommer vara självklara alternativ till minut och megabyte, inte bara för samtal, utan även olika former av medie- och tjänsteutbud.
R Live tillhandahåller streamingtjänsten Re:Live, som är en prenumerationsbaserad livemusikkatalog. Bohman förklarar att prenumerationer kan utformas på flera olika sätt: enhetstaxa på telefoni- och datatrafik, fri tillgång till en musikkatalog under prenumerationstiden (Napster eller Re:Live), fri nedladdning under prenumerationstiden eller fri nedladdning av ett visst antal filer per tidsenhet (bokklubbsmodellen).
Östen Mäkitalo, veteran inom telekom och gästproffessor på KTH i Kista sammanfattar framtidens prissättning med orden enkelhet och ärlighet. "Alla vet att det inte kostar "noll" kronor i minuten att tillhandahålla samtalstjänster. I framtiden kommer vi få se betydligt ärligare framställningar från operatörerna."
Vinstdelning ger tjänster
Hittills har operatörerna satsat på egna musikportaler istället för att dra nytta av befintliga tjänsteleverantörers kredibilitet. Efter många års misslyckande tvingas man inse att konsumenterna hellre läser sina nyheter på mobil.sr.se än på en mobilportal och att de hellre köper musik via Itunes och lyssnar på sin Ipod eller sin musikmobil.
Trendbrottet för hur operatörerna agerar kommer under 2006 och idag finns faktiskt alla bitar på plats för retroaktiv delning av intäkterna mellan operatörer och tjänsteleverantörer. Michael Nash, Senior Vice President på Warner US berättar att teleoperatörerna redan idag sitter på tillräcklig användardata för att införa flat rate fullt ut.
Användarnas konsumtion av medie- och tjänsteinnehåll kan med befintlig information spåras, för att användas vid vinstdelning med tjänsteleverantörer. Nash menar dock att det är en mängd tekniska och politiska faktorer som gör det krångligt att implementera smarta prenumerationsmodeller med vinstdelning för exempelvis musik. Men en sak är säker - vinstdelning är en rimlig modell för att få fart på tjänsteutbudet.
ASP ändrar attityden
I takt med att vi använder mobilen allt mer för att komma ut på nätet, blir det allt mer naturligt att installera fler program än de som telefonen kom med. Även här kommer prenumerationsmodeller av olika typ att vara ett naturligt inslag. De flesta program som begagnar sig av en internetanslutning för att leverera aktuell information som till exempel kartor, uppslagsord eller nyheter saknar egentligen relevans utan ett aktivt mobilnät.
På datorspråk kallas detta ASP (Application Server Provision) och betyder att själva mjukvaran egentligen finns på en annan dator än där den visas. Användaren ser alltså information på sin skärm som letas fram någon annanstans än på den egna terminalen. Det är så till exempel webben fungerar och ju mer vi använder Internet, desto mer naturligt blir det att vissa mjukvaror inte finns på den egna datorn eller mobiltelefonen.
Vissa mjukvaror och databaser som exempelvis Nationalencyklopedin är otympligt stora för mobilen, medan andra applikationer som växelkursinformation kräver i det närmaste realtidsuppdatering.
Uppdatera över telenätet
Ju mer komplexa mobiler som släpps, desto fler fel blir det att rätta till. Det kan vara något så trivialt som ett stavfel i en telefonmeny, eller något så viktigt som en säkerhetsuppdatering för Bluetooth eller optimering av batteritiden.
Att nya funktioner, buggfixar och anpassningar till standarder kommer med uppdaterad mjukvara eller så kallad "firmware" är något som de flesta mobilanvändare nu börjat vänja sig vid. Något som vi dock aldrig kommer att vänja oss vid är nödvändigheten av att lämna ifrån oss telefonen på service i en eller två veckor - varje gång som mjukvaran i telefonen skall uppdateras.
Inom en snar framtid kommer det att bli allt vanligare att mobiltillverkarna och operatörerna erbjuder automatiska nedladdningar av ny firmware och andra mjukvaror direkt över mobilnätet, precis som man idag uppdaterar en persondator över internet. I korthet kommer uppdateringen gå till i sex steg: kontroll av versionsnummer, fråga om uppdatering, bekräftelse och nedladdning, mellanlagring på telefonminne, sedan själva uppdateringen och till sist omstart.
Sofistikerade menyer
Något som kommer att få tjänstemarknaden att ta fart är uttänkta gränssnitt, säger Anders Långsved, affärsutvecklare på Agro Group i Stockholm. Allt är inte funktion, utan mycket av en tjänst är rena användaraspekter. "Att det funkar är egentligen en ren hygiennivå, men folk blir fortfarande helt lyriska av att det funkar" säger Anders och håller upp sin Blackberry.
Blackberry är ett bra exempel på ett produkt-/tjänstepaket som vunnit terräng på grund av att den faktiskt fungerar - oavsett brandväggar och annat krångel. Beroendet av fungerande produkter kan exemplifieras med öknamnet "Crackberry" - Blackberryanvändarna blir helt beroende av sin fungerande produkt.
På sikt blir kraven hårdare - den som släpper en dåligt fungerande produkt får allt färre chanser att göra det flera gånger. Problemet är bara att det inte räcker med att bara fungera, det ska se bra ut också. Funktionerna ska packas med lättförståeliga, självinstruerande menyer och fungera problemfritt med kringutrustning.
Telekomgurun Östen Mäkitalo menar att processen för detta kommer att ta tid innan visionerna om framtidens mobila tjänster. Lustigt nog drar han också fram Apple som exempel: "Man kan dra paralleller med när Macintosh introducerades 1984 - det tog närmare tio år för den stora massan att anamma gränssnittet i och med Microsofts Windows 95. Såna här saker tar tid, det är möjligt att det kommer kräva betydligt mer än fem år."
Användarvänlighet är nyckeln
Apples framgångar med Itunes Music Store beror på att musikaffären har ett enkelt upplägg och fungerar utan krångel. Med all önskvärd tydlighet har man bevisat att det faktiskt går att sälja digital musik via internet och ta bra betalt för det.
När en tjänst ser bra ut, är praktisk och fungerar samt dessutom är laglig föredrar den stora massan att betala. Enligt Anders Långsved kommer operatörerna att tvingas inse bristfälligheten i dagens gränssnitt för att sätta in mycket större resurser än tidigare på att ta fram tjänster som faktiskt används.
Samtidigt påpekar Långsved att det inte är säkert att telebolagen kommer att klara av användarspekterna själva och förutspår att mindre konsumentorienterade företag, som lyckats lösa användarvänligheten, köps upp av operatörerna.
Att den genomsnittliga användaren skulle spendera med än 400 kronor i månad på teletrafik inom en snar framtid håller Östen Mäkitalo för mindre troligt. "Nej, man måste vara realist här. I sådant fall skulle man behöva slussa en stor del av sin mediekonsumtion till mobilen, men det kommer att ta tid. Operatörerna saknar idag förtroende som innehållsleverantörer och telefonen är inte på något sätt den enda mobila enheten som kan tillgodose kundbehoven."
Krångligt och oattraktivt
En färsk undersökning som utfördes av brittiska Yougov på uppdrag av analysfirman Netonomy visar att britterna tycker att det är krångligare att använda en mobil idag, jämfört med hur det var för ett år sedan. Utvecklingen är rätt självklar, eftersom allt fler funktioner bakas in samtidigt som väldigt lite har hänt med gränssnitten.
I framtiden kommer telefonerna troligtvis att levereras ännu mer färdiginställda i butik. Handlaren kommer att få betalt av operatörerna för att tillmötesgå kundernas krav på assistans och för att minska frustrationen vid användandet. Trots att användarna vill sköta e-post och "instant messaging" (som MSN Messenger) i mobilen upplever många det som oöverstigligt svårt att komma igång.
Skjuter från höften
Robert Vagnstad på Mobeon säger att operatörerna sammantaget lanserar en ny "stor" tjänst varannan månad, det vill säga en tjänst som är av samma dignitet som exempelvis sms. Självklart har användarna ingen som helst chans att ta till sig alla tjänster och allt som lanseras är heller inte särskilt genomtänkt.
Under den kommande femårsperioden kommer vi att få se en kraftig decimering av antalet tjänster och betydligt hårdare satsningar på de tjänster som bedöms vara efterfrågade.
Internet 2.0
Det så kallade " Internet 2.0" kommer att göra stora framsteg på mobilmarknaden under de kommande fem åren. Prenumeration av nyheter i XML-format (RSS), annonsfinansierade videosnuttar som laddas ner i mobilen, samt informationstjänster som utgår från mobiltelefonens position (mobilnätet känner av var du befinner dig) - det är några områden där vi kommer att få se stora skillnader gentemot idag.
Att ta med sig tv eller radio i telefonen, som laddats ner via internet (podcasting och videocasting) kommer att vinna bred terräng på mobila plattformar, då det är just mobilen man oftast har med sig i situationer där det uppstår väntetid.
Andra tjänster som kommer utvecklas snabbt är blogg-tjänster, fotoframkallning, film- och musiktjänster, samt vanliga TV-program. Säker inloggning på skyddade internetsidor kommer troligen att vara vardagsmat, liksom betalning med telefonen som plånbok. Banker och operatörer kommer troligtvis att gå samman eller äga gemensamma projekt i kampen om kundrelationen.
RUTA [MJUKVARUPPDATERING VIA MOBILEN]
Sonyericsson tog under förra året fram modeller med stöd för mjukvaruuppdatering över mobilnätverken. Inte minst öperatörslåsta mobiler kommer att kunna få en mycket bättre service om mjukvaror och tjänsteutbud kan komma att uppdateras direkt över nätet. Grundidén med mobil nätverksuppdatering är inte ny - redan 1995 fanns funktionen inbyggd i Apples handdator Newton Messagepad. Användaren ringde upp ett gratisnummer och laddade sedan enkelt ner den aktuella systemuppdateringen. Idag kan operatören teoretiskt "pusha" ut uppdateringar via nätet utan att användaren behöver söka upp information om en ny version och kompatibillitet.
BILDTEXT [ANDERS LÅNGSVED]
Anders Långsved på Argo Group arbetar med användarupplevelser. "När du tar upp en Ipod och börjar ratta runt i spellistorna blir du glad. Det är stor skillnad mellan den känslan och känslan du får när du tar fram en ny mobiltelefon. Om telefontillverkarna och operatörerna börjar ta gränssnittsfrågorna på allvar, kommer vi att få samma varma känsla när vi navigerar runt i en mobil".
BILDTEXT [CAT]
Mobeons CAT (Consumer Analytics Tool) är ett exempel på en analysmjukvara som operatörerna kan använda för att identifiera kundernas behov.
