Kommentar: Kontantkort operatörernas enda chans

När Comviq lanserade sitt kontantkort i Sverige var de övriga operatörerna långsamma att hänga på. De klagade på att kontantkorten gjorde att de omöjligt kunde planera utbyggnad och kapacitet i sina nät. Nu har de alla tänkt om.

Idag erbjuder fler än 90 procent av de europeiska operatörerna kontantkort, eller andra former av förbetalda mobiltjänster. Det uppger tidningen Wireless Europe i sitt senaste nummer.

I Europa som helhet har kontantkorten en betydande del av marknaden. 60 procent av alla mobilanvändare har ett kontantkort i sin telefon.

Visst är det så att en kontantkortskund ur operatörens synvinkel inte är en lika värdefull kund som de som man tecknat abonnemang med. Kontantkortskunderna ringer ofta mindre än de som har abonnemang. De som har kontantkort är även mer benägna att byta operatör eftersom de inte är bundna genom ett långt avtal.

Eftersom man kan köpa och börja ringa med ett kontantkort utan att registrera namn eller adress har operatören heller ingen adress dit de kan skicka en eventuell faktura. Det är så kontantkortskunden vill ha det. Man vill slippa fakturor.

Många av de som använder kontantkort är förutom sådana som bara vill slippa fakturan även människor som inte kan teckna abonnemang. Operatörernas kreditkoll släpper inte igenom alla utan kräver inkomst från arbete, något som exempelvis skolungdomar ofta saknar. Det avtalslösa förhållandet med kontantkortskunden gör att operatören har svårt att sälja tilläggstjänster. Man kan inte som med abonnemangskunderna enkelt lägga till en rad på fakturan.

Just ungdomar är en grupp som mobiloperatörerna koncentrerat sig allt mer på den senaste tiden. Man har säkert kastat ett öga på Japan där ungdomar är flitiga användare av framförallt nöjestjänster, vilka är de tjänster som går bäst i Japan.

I Sverige är det än så länge främst röstsamtal och textmeddelanden som erbjuds kontantkortkunderna. Det är hos abonnemangskunderna och inte på kontantkorten som man först lanserar nya tjänster.

Inledningsvis var man här i Sverige tvungen att ha tecknat ett abonnemang för att kunna använda till exempel WAP. När operatörerna nu rullar ut GPRS över landet är det ett speciellt abonnemang som krävs. Inget GPRS för kontantkorten alltså.

Säkerligen är den japanska vägen den väg som även de europeiska operatörerna bör gå. Att erbjuda även kontantkortskunderna avancerade tjänster ger operatörerna möjlighet att öka den summa pengar man tjänar på denna grupp. Kanske kan vi få se GPRS inkluderat bland tjänsterna även på kontantkorten. Säkert är det något som skulle få både försäljningen av GPRS-telefoner och användandet av WAP att öka.

Redan nu har man gjort försök med att lansera kontantkort riktade till ungdomar. Främst på detta område är än så länge Europolitan. På ungdomsmarknaden har man både det egna kontantkortet CU (uttalas See you) och Lunarmobil. Det senare är den mobila delen av ungdomsportalen Lunarstorm. Här har Europolitan grundat ett separat bolag där man tillsammans med Lunarstorm erbjuder mobila tjänster till portalens medlemmar.