av Henrik Lundqvist
Den senaste vikbara telefonen från LG har en stark egenskap: priset. För cirka 1 700 kronor får du en gedigen apparat med kamera och dubbla skärmar. Men du får ingen Den senaste vikbara telefonen från LG har en stark egenskap: priset. För cirka 1 700 kronor får du en gedigen apparat med kamera och dubbla skärmar. Men du får ingen musikspelare och ingen avancerad kalender eller adressbok.
Fast du får för all del en datakabel och ett headset.
Det är inte så illa. Men det är inte heller särskilt märkvärdigt. Och det är just detta som är C3320. Det är en bra brukstelefon med få nackdelar och få överraskningar.
Formen illustrerar detta på ett bra sätt. Den är traditionell och funktionell, men något trist. Det går att öppna apparaten med en hand eftersom kanterna hos locket och nederdelen är rundade på ett sätt som gör att tummen lätt kan kilas in mellan dem.
Knappsatsen hör tyvärr till telefonens svagheter. Trots att den är hyggligt stor blir knappandet lätt aningen nervöst och gjorde åtminstone mig aningen irriterad emellanåt. Detta eftersom knapparna sitter i nivå med höljet vilket ibland gör det svårt att känna vilken knapp du är på väg att trycka ner. Det hände tämligen ofta att jag av misstag tryckte ner två knappar samtidigt.
Menysystemet är överskådligt och lätt att navigera i. Exempelvis behöver du inte gå upp till huvudnivån för att byta kategori.
Med fyrvägsknappen, som är det huvudsakliga navigationsverktyget, kan du ta dig direkt till inkorgen, aktuella händelser i kalendern och inställda alarm, adressbok, Internet och Favoriter. Den sistnämnda är en anpassningsbar snabbmeny där du kan lagra genvägar till nio funktioner.
Jag är inte helt på det klara med varför det inte från början finns något enkelt sätt att snabbt skapa ett nytt sms. Fast det är förvisso lätt att åtgärda genom att lägga in "Skriv nytt sms" som genväg i Favoritmenyn.
Knappsatsen är som sagt inte idealisk för idogt knappande som vid sms-inmatning. Men den är inte katastrofal och efter lite övning går det hyfsat. Under inmatning visas hela tiden hur många tecken du har kvar och du kommer lätt åt inställningar för variation av teckensnittets storlek och stil.
En störande egenhet hos T9-funktionen är att du inte kan ställa in den så att varje mening börjar med versal. En gång går bra, men sedan återställs T9-funktionen till att bara skriva gemena tecken, alltså även efter nästa punkt.
Kameran sitter på lockets utsida strax ovanför den yttre skärmen. Invid kameran finns en lampa som du kan tända med ett tryck på #-tangenten. Lampan lyser inte upp några större motiv eller på särskilt långt håll och bör snarast ses om en kul effekt än ett effektivt hjälpmedel vid mörkerfotografering.
Med ett två sekunder långt tryck på knappen som sitter på sidan av telefonen kommer du till fotograferingsläge. För att ta en bild trycker du en gång till.
Med hjälp av navigeringsknappen kan du göra de nödvändigaste inställningarna inför fotograferingen. Du kan välja sådant som bildstorlek, kvalitet och om bilden ska tas i färg, svartvitt eller svartvitt med sepiatoning. Lyckligtvis finns också möjlighet att göra exponeringskompensation, alltså få kameran att göra bilden ljusare eller mörkare än vad automatiken anger.
När du tagit bilden kan du välja om du ska skicka den i ett mms eller bara spara den i albumet.
Bilderna blir som störst 640 gånger 480 punkter stora men tyvärr inte särskilt snygga. Oskärpa och bleka färger präglar C3320-bilderna, som förvisso duger som "snapshots".
Minnet är på fyra megabyte, vilket förvisso inte är mycket att skryta med. Men med tanke på telefonens pris är det hyggligt. Och telefonen har ingen musikspelare och kapaciteten hos såväl kalendern som adressboken är ändå begränsad och kan inte lägga beslag på minnet med särskilt många möten och kontakter.
Adressboken rymmer som mest 200 poster, och det finns bara plats för fyra nummer och en e-postadress i varje post. Det går också att koppla en bild till en kontakt.
Den inre skärmen är av den billigare varianten STN. Men det är en väl vässad STN-skärm som fungerar bra i de flesta ljussituationer. Men när solen ligger på räcker inte ljusstyrka och kontrast till. Då måste jag skugga skärmen rejält med kupad hand för att kunna skönja vad som visas där.
Den yttre skärmen, eller teckenfönstret, visar grundläggande information som tid, datum, batteristatus och signalstyrka - allt i svart-vitt. Så långt är allt gott. Jag begriper bara inte varför bakgrundsbelysningen inte tänds när jag trycker på någon av telefonens sidoknappar. För att kunna se vad klockan är när jag vaknar mitt i natten måste jag alltså öppna telefonen och titta på den inre skärmen.
Adressböcker, vackra skärmar och digitala kameror i all ära, men somliga använder fortfarande mobiltelefoner mest för prat. C3320 är definitivt en trevlig manick även för detta möjligen något åldriga nöje. Ljudet är klart och fylligt hos dig. Tyvärr var testexemplaret behäftat med ett fel som innebar att mikrofonljudet - alltså det som din samtalspartner hör - var extremt lågt. Detta hade att göra med en inställning som var felaktig i somliga av förproduktionsexemplaren, enligt LG i Sverige.
Om pratljudet på grund av detta inte gjorde mig sprudlande glad drog jag rejält på mungiporna åt ringsignalerna. De består som mest av 40 stämmor och ljuder följaktligen med en bred och förhållandevis djup klang. 21 ringsignaler är förinstallerade. Fler går att ladda ner.
Apropå ladda ner så begriper telefonen Java, och följaktligen kan du fylla på med spel från nätet eller den medföljande cd-skivan (medföljde ej testexemplaret).
LG C3320 inget att för dig som behöver en apparat som stärker självkänslan. Den är inget för dig som behöver visa att du hänger med i teknikutvecklingen. Och den är inget för dig som tycker att en telefon också ska vara en musikspelare, en videokamera och personlig assistent. C3320 är en hygglig, enkel med gedigen kameramobil bara.
