Tänk dig en framtid där du hör om något spännande som du vill veta mer om. I stället för att gå till en dator trycker du bara på Google-knappen på din mobiltelefon. På dina glasögon projiceras då en bild över träffarna på Google för det som du tänkte på. Mobiltelefonen har redan registrerat dina tankar via en krets inopererad i hjärnan och vet vilket ämne du senast tänkt på. På den projicerade skärmen på glasögonens insida tittar du på den Google-träff du vill slå upp, och då skickar mobiltelefonen informationen uppläst till en elektronisk krets kopplad till dina hörselnerver.
Låter det som galen science fiction? Inte enligt Anders Sandberg, neurofysiker som just nu deltar i EU-projektet Enhance Project, där man undersöker etiska aspekter på alla dessa möjliga förbättringar av människan.
Jag bestämmer mig för att få höra hans syn på framtidens mobila människa och reser iväg till Oxford University där han just nu bedriver sin forskning i ett team knutet till den filosofiska institutionen.
När tåget från London närmar sig Oxford knappar jag in ett sms till Anders om när vi ska träffas. I framtiden kanske jag inte ens behöver knappa in bokstäverna. Framtidens T9 sitter i hjärnan, om man får tro forskare som Anders Sandberg.
För tre år sedan började 26-årige Matthew Nagles, som hade svåra skador på nervsystemet, kunna spela tv-spel med hjärnan som fjärrkontroll. Det blev ett mycket konkret exempel på den forskning som görs där människans hjärna och nervsystem öppnas upp för anslutning till elektronik.
Forskningen presenterades i vetenskapstidskriften Nature och den visade hur en mycket liten inopererad krets i hjärna kunde avläsa hans hjärnaktiviteter.
Matthew Nagle kunde i sin tur med hjälp av denna krets lära sig styra en markör på en datorskärm, spela datorspel, använda hjärnan som tv-fjärrkontroll och så småningom också styra en robot-arm så att han själv kunde koka sina potatisar.
Med hjärnan går det enligt forskarteamet också att skriva text på datorn, men i nuläget tar det dubbelt så lång tid som med ett vanligt tangentbord. På sikt kommer inmatning via hjärnimpulser förmodligen att gå snabbare än dagens tangentbordsskrivande, anser forskarna.
Redan idag går det alltså att styra elektronik från hjärnan. Det är inte längre en fråga om science fiction. "Neurodevices" ses inom medicinsk affärsverksamhet som ett produktområde med snabb tillväxt. Företaget Cyberkinetics har redan varumärkesskyddat produkten BrainGate där personer med hjärnskador kan styra sitt hem med hjärnan som fjärrkontroll.
Mobilen blir navet
I framtiden kommer mobiltelefonen att vara navet för vår mobila uppkoppling till internet och elektroniken i vår omgivning, menar neurofysikern Anders Sandberg när jag tack vare dagens primitiva sms-teknik lyckas träffa honom i Oxford:
- Mobiltelefonen kommer att bli den naturliga punkt som all den mobila elektroniken samlas kring.
I nuläget handlar utvecklingen om den här tekniken ofta om att kunna komma tillrätta med skadade och funktionshindrade människors problem, att möjliggöra styrning av kroppens nervsystem. Men när man väl lyckats ta reda på hur nervsystem och hjärna kan interagera med elektronik utanför kroppen öppnas ett helt nytt fält av möjligheter.
Att det är den här typen av rent medicinska tillämpningar som kommer först beror bland annat på att det är den typen av forskning som kan få finansiering. Att utveckla för att hjälpa sjuka och skadade är prioriterat inom medicinsk forskning. Utanför medicinen är det bara den amerikanska militären som via den militära forskningsmyndigheten Darpa anslår stora belopp på forskning för att förbättra och bygga ut mänskliga egenskaper, då för de amerikanska soldaterna.
- Många menar att medicin enligt definitionen bara får ägna sig åt att bota sjukdomar och skador. Men medicinen har redan länge gjort många människoförbättrande åtgärder som inte handlat om att bota sjukdomar. P-pillret är väl det mest frekvent använda exemplet, säger Anders.
Google-chipet
Anders själv har Google-chipet som en favorit bland uppfinningarna som det talas om inför framtiden. En av Googles skapare, Larry Page, har själv väckt idén om ett sådant chip.
- Inför framtiden kan vi tänka oss att din hjärna blir avlyssnad av Google. Till exempel att du tänker på ett ämne, och så kan din mobiltelefon viska svaret i ditt öra, sade Larry Page till nyhetsbyrån Reuters.
Det här uttalandet rönte en hel del uppmärksamhet, inte minst bland kommentatorer som avfärdade det hela som galet att vi skulle vilja genomgå en operation för att möjliggöra Google-sökningar från hjärnan.
Anders Sandberg tror inte att Google som funktion är det som kommer att bli den första funktionen för elektroniska kopplingar till hjärnan. Det är inte konstigare än att internet inte skapades för att vi ville ha Google. Det första syftet för internet var snarare väldigt praktiskt anpassat för akademiska och militära myndigheter.
På samma sätt utvecklas den teknik vi här talar om just nu för svårt funktionshindrade, men när tekniken förfinas kan den komma till oss "vanliga" människor också.
- Första chippet i hjärnan måste göra något mer än bara Googla - mobilen kan ju göra det utmärkt från start utan kirurgi. Så grundfunktionen för ett sådant chip är snarast uppmärksamhetsstyrning - dels märka vad man uppmärksammar, men också chansen att kontrollera graden av vakenhet och kanske rent av rikta in den. När man väl har en sån funktion är ju Google-information en extra funktion man kan lägga in, liksom styrning av interfacet i mobilen, säger Anders Sandberg.
Att kunna se information visuellt via glasögon i stället för stora skärmar är en tanke som visats i både Science Fiction-filmer som Robocop och i reklamfilmer från kreditkortsföretag.
- Glasögonen kan mycket väl utvecklas till kontaktlinser med tiden. De kan också spara informationen man ser (och hör) i ens egna "livsdatabas" som man kan använda vid behov, menar Anders Sandberg.
Just det här med livsdatabaser är något vi kommer in på flera gånger under intervjun. Redan idag ser vi hur människr lagrar sina minnen i text och bild på webbaserade databaser som Flickr och Gmail.
- Man kan tala om tre slags minnen här. Dels det biologiska minnet i hjärnan, dels det privata lagringsminne som vi har på exempelvis Flickr, men också det kollektiva minnet som finns på webbsajter som Wikipedia, säger Anders.
Redan idag blir det kollektiva minnet allt viktigare, och länkas ihop med personliga lagringsminnen. På bildsajten Flickr kan bilder taggas med exempelvis platsen de är tagna. Utifrån en stor mängd Flickr-medlemmars bilder kan Flickr skapa en 3D-modell på skärmen från Notre Dame. All information kan lagras i enorma databaser, och den nya kunskap det kollektiva minnet får är hisnande.
- Mobilen är både länken till informationsvärlden och ett filter för den, samtidigt som den agerar ett lokalt utskott av ens datorresurser, av vilka huvuddelen ligger hemma eller hyrs online på Flickr, Gmail och så vidare.
Pannband med koll
Det är inte säkert att elektroniken behöver opereras in i kroppen. Niels Birbaumer, en hjärnforskare vid Tübingens universitet i Tyskland har utvecklat en teknik för att läsa av hjärnverksamheten genom huden. Om den typen av teknik kommer att räcka för våra framtida önskemål om att vara uppkopplade till vår mobila elektronik vet vi förstås inte.
Men möjligheten att komma åt mobil teknik från hjärnan utan kirurgiska ingrepp är förstås ett spår som känns mindre långt borta.
Stu Wolf, forskare på den amerikanska militärens forskningsmyndighet Darpa, menar att vi i framtiden kommer att se på datorer på samma sätt som vi betraktar skrivmaskiner idag. Framtidens motsvarighet till datorerna menar han kan byggas in i ett pannband som läser av hjärnaktiviteterna. Det går att interagera med hjärnan utan inbyggda elektroner.
När jag intervjuar Anders Sandberg kommer vi förstås också in på integritetsfrågor. RFID är en teknik som gör att alla möjliga föremål och levande varelser kan märkas och avläsas var de befinner sig. Som en slags streckkod, men i form av en radiosignal. RFID-taggar fästs redan idag under huden på husdjur. Nyligen krävde företaget Citywatcher.com att vissa anställda skulle bära RFID-taggar under huden, som en extra säkerhetsåtgärd menade man eftersom RFID-utrustade passerkort kan komma på avvägar.
Vill verkligen människor ha RFID-taggar på sig som identifierar dem när de går förbi elektroniska enheter, som tunnelbanespärrar? Vill verkligen människor att elektroniska system ska ha koll på var de befinner sig, och kanske till och med att mobilen lagrar data om deras tankeverksamhet.
Integritetsproblem
Det är inte första RFID-konflikten som seglat upp på senare år. Övervakningsproblemet med RFID-taggar har varit på tapeten en längre tid. Inte minst sedan en skola i Kalifornien infört RFID-band som eleverna måste bära runt halsen, som ett sätt att öka säkerheten på skolan.
- Problemet med integritet har vi redan idag. Nu när vi sitter på det här cafét och dricker var sin kaffe är vi övervakade av mer än tre videokameror, säger Anders och pekar ut ett flertal övervakningskameror både utanför och inne på caféet.
Tekniken erbjuder också möjligheter att styra över integritetsproblemen, menar Anders Sandberg:
- Vi kommer att vilja ha RFID-taggar i vårt privatliv. Just därför kommer vi också att använda mobilen som en brandvägg för att sätta gränser för intrång i integriteten. Vi kommer att kunna sätta spärrar för RFID-sökningar av oss från mobilens gränssnitt.
Men utvecklingen där människans möjligheter utökas med ny teknik har också fått många andra invändningar:
- Vissa menar att det här hotar den mänskliga naturen. Det är en invändning som är vanlig i USA. I Europa är den vanligare invändningen att det ökar ojämlikheten, att bara de som redan idag har ekonomiska resurser kommer att ha råd med och ta del av den nya tekniken.
Det finns också en oro att vissa företag ska kunna kontrollera vårt tänkande.
- Antag att ett visst chip från Microsoft stör tankarna på gratisprogram som Linux, säger Anders Sandberg.
RUTA: Läs mer på nätet:
Cyberkinetics Inc.
Företaget bakom utrustningen som låter människor med skadat nervsystem styra hemmet med hjärnan som fjärrkontroll.
www.cyberkineticsinc... />
Enhance Project
EUs projekt för etisk granskning av människoförbättring
www.enhanceproject.o... />
Miguel Nicolelis sida om forskning på hjärnan och minnet
www.nicolelislab.net... />
Anders Sandberg om RFID-brandväggar
www.aleph.se/andart/... />
