Säg Nigeria och de flesta tänker på olja. Afrikas folkrikaste nation vilar på världens tionde största oljereserv.
Vad få däremot känner till att Nigeria också är en av världens mest expansiva marknader för mobiltelefoni.
Industrin har under 2006 seglat upp som landets snabbast växande arbetsgivare. Flera internationella företag; finska Nokia, amerikanska Motorola och kinesiska ZTE, är resan där eller planerar att på plats starta tillverkning av telefoner.
Redan har 25 procent av Nigerias 130 miljoner invånare en mobil. Inom fyra år, senast 2010, kan andelen ha fördubblats.
Nigeria är bara ett exempel. Mobiltelefonen är en snabbt växande faktor i världsekonomin. I Europa, Amerika, Asien och Afrika bidra den till att skapa fler jobb och ökad tillväxt.
Det är ett sedan länge känt faktum att utvecklade kommunikationer främjar ekonomiskt välstånd. I industrialismens barndom var ångmaskinen, järnvägen och telegrafen som var de viktigaste katalysatorerna. De följdes av telefonen, bilen, radion, TV:n och flyget, för att nu, på 2000-talet, stavas it, Internet och mobiltelefon.
Men ingen annan tidigare teknik har fått så stor spridning hos så många människor och på så kort tid som just mobiltelefonen.
Det tog mobilen lite drygt 20 år för att nå en miljard abonnenter, jämfört med mer än 100 år för den fasta telefonen. Det tog ytterligare tre år för att nå två miljarder och det komma att ta knappt två till år för att passera tre miljarder, vilket väntas ske i slutet av 2007 - om prognosen håller.
Men ännu finns inga tecken på att takten skulle avta. Tvärtom så har tillströmning av nya abonnenter aldrig varit så stor - från september 2005 till augusti 2006 ökade antalet abonnenter med hela 484 miljoner, enligt analysföretaget Wireless Intelligence. Det motsvarar 15 nya abonnenter varje sekund .
Totalt fanns i augusti 2006 drygt 2,5 miljarder mobilanvändare i världen, varav närmare 80 procent var anslutna till GSM, enligt Wireless Intelligence. Det är mer än dubbelt så många jämfört såväl med antalet persondatorer som Internetanvändare.
Efter att först ha erövrat de industrialiserade länderna är det numera utvecklingsländerna som står för den största tillväxten inom mobiltelefonin.
Enbart Indien och Kina registrerar för närvarande drygt 5 miljoner nya abonnenter varje månad. Det motsvarar en fjärdedel alla nya mobilanvändare i världen.
Kina är också sedan flera år tillbaka världens största mobilmarknaden med över 400 miljoner abonnenter, medan Indien kommer på femte plats med cirka 120 miljoner.
Även Ryssland, Brasilien, Filipinerna, Bangladesh, Indonesien, Pakistan och, som nämnt Nigeria, finns på listan över de snabbast växande marknaderna mätt i antal abonnenter.
Detta har gjort att mobiltelefonin på rekordtid har utvecklats till en världsindustri av globala mått och som omsättningsmässigt kan mäta sig med rad andra nyckelindustrier.
Även om den kommersiella mobiltelefonin firar 50 år och det är 25 år sedan NMT (som lade grunden för den moderna mobiltelefonin) introducerades är det först de senaste tio, eller snarare fem åren som utvecklingen skjutit ordentligt fart. Bara från år 2000 har antalet mobilanvändare i världen femfaldigats.
Mobiloperatörernas samlade intäkter för samtal, sms och annan trafik beräknas till runt 600 miljarder dollar, eller cirka 4500 miljarder kronor. Det motsvarar hälften av alla världens samlade utgifter för telekommunikation. Till detta kommer försäljning av infrastruktur och annan utrustning till mobilnäten samt naturligtvis telefoner. Prognosen för de sistnämnda är 950 miljoner 2006 för att år 2007 passera en miljard sålda mobiltelefoner. I pengar handlar det i storleksordningen 115-125 miljarder dollar, eller runt 850 miljarder kronor.
Ännu har ingen vågat sig på att räkna ihop en totalsiffra för vad mobiltelefonin egentligen bidrar med i form av ekonomiska aktiviteter och sysselsättning på global nivå. Däremot finns det flera studier och beräkningar såväl nationellt som regionalt om dess samhällsekonomiska inverkan.
·År 2004, före den senaste EU-utvidgningen, generade mobila tjänster drygt 105 miljarder euro (drygt 900 miljarder kronor) i de då 15 medlemsländerna, enligt analysföretaget Ovum. Det motsvarade 1,1 procent av EU:s samlade BNP. Enligt samma undersökning gav mobila tjänster direkt och indirekt sysselsättning åt totalt 2,8 miljoner EU-medborgare.
·En liknade undersökning av Ovum i USA 2005 uppskattar antalet direkt och indirekta sysselsatta till 3,6 miljoner. Det motsvarade 2,5 procent av samtliga jobb. Branschen är dubbelt så stor som film- och musikindustrin tillsammans och spås inom fem år att ha passerat såväl jordbruken som bilindustrin i storlek.
Vidare konstateras att om den amerikanska branschen hade varit ett eget land, skulle den ha varit världens 45 största ekonomi - större än både Chiles och Filipinernas ekonomi.
·Även i Indien har mobiltelefonin på kort tid fått stor ekonomiskt betydelse. Den första mobiloperatören kom igång 1995, men det är först efter sekelskiftet som användandet tagit fart. Ändå uppskattar analysföretaget Ovum att närmare 3,6 miljoner indier, direkt eller indirekt, var beroende av mobiltelefonin för sin utkomst.
Sedan dess har antalet abonnenter mer än fördubblats och en prognos talar om tio miljoner indier - direkt och indirekt - sysselsatta 2007.
·I Venezuela svarar numera telekomsektorn för 16 procent av BNP, vilket gör den till landets viktigaste intäktskälla efter oljan. Mobiltelefonin står för en växande andel. Bara 2006 växer marknaden med över 50 procent. Totalt finns 14 miljoner abonnenter, motsvarande över 50 procent av befolkningen.
·I Egypten är mobilpenetrationen mindre än 20 procent, men enligt en rapport gjord på uppdrag av operatören MTC Telcom som är verksamt i Mellanöstern, svarar mobila tjänster för fyra procent av BNP. Även om den har långt kvar till turismen, som står för cirka 12 procent av BNP, är mobiltelefonin redan viktig industrin. Det gäller inte minst ur jobbsynpunkt. Varje direkt anställd ger indirekt sysselsättning till ytterligare åtta personer (från underleverantörer till handel och servicenäring där de anställda spenderar sina inkomster.)
Så långt den ekonomiska betydelsen av själva mobilindustrin.
Till detta kommer de effektivitetsvinster och besparingar som skapas hos användarna.
Det handlar om kortare och snabbare beslutsvägar, lägre transaktionskostnader (folk har lättare att komma i kontakt med varandra), bättre logistik, ökad produktivitet, färre transport och resor och - inte minst - ökad tillgång till rätt och korrekt information.
Värdet av detta är sannolikt ännu större. Svårigheten är att särskilja vad som beror på vad och sedan klä dem i kronor och ören.
I den nämnda Ovum-studien från 2005 spås amerikanska företaget kunna göra kostnadsbesparingar på över 600 miljarder dollar (4500 miljarder kronor) de kommande tio åren.
I en sydafrikansk enkätundersökning uppger också mer än 60 procent av de tillfrågade småföretagarna att mobiltelefon har hjälpt dem att öka både försäljningen och lönsamheten.
Leonard Waverman, professor i nationalekonomi, vid London Business School har i sin forskning också funnit ett tydligt samband mellan antalet mobilanvändare och den ekonomiska tillväxten samhället.
Slutsatsen är att om penetrationen öka med 10 procentenheter ger det ett tillskott i BNP på 0,3 procent. Ökar den från 20 till 40 procent ökar tillväxten med 0,6 procent osv.
Betydelsen av mobiltelefonen är, enligt Waverman, även större i utvecklingsländerna än i den industrialiserade världen, eftersom den öppnar tidigare otänkbara möjligheter för människor att kommunicera.
Till exempel i Nigeria i Västafrika.
Weje Sandén
Weje.sanden@bt.bonnier.se
Kortfakta:
Kina är världens största mobilland med 421 abonnenter, följt av USA 190 miljoner och Japan 157 miljoner.
Afrika redovisar den procentuellt snabbast tillväxten av antalet mobilanvändare med i genomsnitt 54 procent per år mellan 2000 och 2005. Asien kommer på andra plats med 30 procent per år.
I Afrika nästan sex gånger fler mobiltelefoner än fasta telefoner.
