Mobiltelefoni ökar risken för hjärntumör

Enligt en ny rapport från Arbetslivsinstitutet finns tecken på att risken för hjärntumörer ökar om man pratar i mobiltelefon över en timme per dag. Men andra forskare dömer ut rapporten.

Publicerad Senast uppdaterad

I Arbetslivsinstitutets pressmeddelande för rapporten står det att studien "visar att tio års mobiltelefon- och trådlös telefonanvändning ger ökad risk för elakartad hjärntumör".

Av 905 granskade fall av hjärntumör var 85 av dessa personer så kallade höganvändare av mobiltelefoni - personer som pratat i mobiltelefon lång tid varje dag under många års tid.

Men forskningsrapporten får mothugg från flera forskare som Mobil talat med.

- Andra forskargrupper som gjort liknande undersökningar har inte kunnat finna en riskökning för tumörer i samband med mobiltelefonanvändning, säger Björn Cederwall, docent i medicinsk strålningsbiologi.

Den nya rapportens författare, Kjell Hansson Mild, säger själv till Mobil att det krävs mer forskning innan några säkra slutsatser kan dras.

- Det är svårt att säga i nuläget hur det ser ut. Vi saknar ett nationellt forskningsprogram för det här. Vi hoppas att regeringen vill skjuta till pengar till detta. Alla länder runtomkring har nationella forskningsprogram kring det här området, säger Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet.

Hur ska man se på att forskningen pekar åt så olika håll?

- Det kan bero på metodik. Vi har till exempel intervjuat personerna hemma först sex månader efter att de genomgått en operation där en tumör tagits bort. Det är en sak som kan göra att vi fått mer tillförlitliga svar, menar Hansson Mild.

Men rapportens kritiker antyder snarare att den nya rapporten är ovetenskapligt gjord:

- En avgörande fråga är om man på ett tillförlitligt sätt kan fråga folk om de använt telefonen på höger eller vänster sida av huvudet efter fem till tio år och då få användbara svar. Problemet med huruvida folk kommer ihåg hur de använt telefonen gäller oavsett om man studerar godartade eller elakartade tumörer, säger Björn Cederwall.

2002 kom de nu aktuella forskarna, Kjell Hansson Mild och Lennart Hardell, också med en annan rapport om tumörer som resultat av mobiltelefoni. Den rapporten döms av Björn Cederwall ut som missvisande:

- Den studie Hardell redovisade hösten 2002 pekade inte bara på en ökad risk för tumör på telefonörat, utan också på minskad risk på den sida av skallen som är motsatt telefonörat. Det måste vara ett orimligt fynd för det skulle ju peka på att mobiltelefonanvändning skyddar mot tumör på motsatta sidan av skallen. Snarare berodde det på felsortering av materialet, menar Björn Cederwall.

- Vetenskapsrådet konstaterade för övrigt att den aktuella forskargruppen underskattat de metodologiska problemen med en sådan här typ av studie, säger Cederwall.

Kjell Hansson Mild å sin sida menar att den nya rapporten inte ska ses som en larmrapport. Men han säger sig vilja mana till försiktighet vid användning av mobiltelefoner och sladdlösa telefoner.