Nokias spjutspets och nästa miljard

Det är tydligt att Nokia befinner sig i en mycket turbulent tid som företag och attackeras från flera håll. De är mitt uppe i en stor omvandling från telekombolag som gör telefoner till ett mera tjänstestyrt företag med webbtjänster.

– När man står på toppen, som Nokia gör, och världen runt omkring förändras, då måste även vi förändra oss, formulerar sig utvecklingschefen Mary McDowell.

På Nokias årliga framtidskonferens för journalister är det främst en dator och dess produktansvariga, Peter Schneider som står för nytänkandet. Något trumfkort i kampen mot Iphones och Googlemobiler syns dock inte till.

Det är inget tvivel om att Nokia utvecklas från telekom- till webbolag, men man hyllar inte webben helt förbehållningslöst, utan tror att även framtiden kommer att kräva intelligenta terminaler med både lagringsutrymme och processorkraft.

– Vi är övertygade om att internet och information i ”molnet” blir allt viktigare, men mobilerna kommer även framöver bli smartare och inte bara hänvisa till intelligenta tjänster i molnet, säger Mary McDowell. Nätet är alltså inte allt.

Nokia är givetvis medvetna om att de inte är det första företaget som arbetar med internettjänster och att mycket redan är gjort. Att lansera en egen mejltjänst som Ovi Mail när Microsoft har Hotmail, det finns Gmail, Spray Mail, Yahoomail och så vidare handlar snarast om att nå en målgrupp vars första kontakt med internet blir via mobilen.

”Det ska inte bara vara för rika”, sa Mary McDowell. Bland de tjänster som lyftes fram fanns därför väderprognoser för bönder i Indien och finansiella tjänster för de som idag har sina samlade besparingar i en brödburk i köket.

Banktjänster på tur

Till Nokias framtidsplan hör alltså att erbjuda banktjänster och man har redan kommit långt i de förberedelserna även om det ännu inte finns exakta uppgifter mer än att verksamheten ska inledas under första kvartalet 2010.

– För att driva banktjänster krävs samarbeten banker och tillstånd från myndigheter i respektive land och innan det är klart kan vi inte gå ut och berätta vilket land vi startar först i, säger Teppo Paavola under konferensen i Nokias stora huvudkontor av stål och glas strax utanför Helsingfors.

Det står dock klart att satsningen sker där den finansiella infrastrukturen är begränsat utbyggd och medan det finns mer än 4 miljarder mobiltelefoner i världen idag så finns inte mer än cirka en miljon människor som har bankkonto. Det är siffror som talar till Nokias fördel. För huvuddelen av Nokias framtidsplaner, i alla fall de man delade med sig av under konferensen handlade om att utnyttja den stora marknadsandel man har.

Även om Nokia inte talar om i vilket eller vilka land man startar satsningen på det som man kallar Nokia Money, så framgår tydligt att tredje världen prioriteras. Länder i Asien och Afrika tycks stå först på listan, även om man kan tänka sig att tjänsten sprider sig.

– Om man idag skulle fråga kreditkortsbolagen hur de skulle göra om de startade idag, så skulle de använda mobiltelefonen och inte ta fram en särskild plastbit, hävdade Teppo Paavola, idag ansvarig för Nokias finansiella tjänster.

På grund av tillstånd som krävs lanseras tjänsten ett land åt gången, men tanken är att man ska kunna skicka pengar inte bara mellan operatörer och telefonmärken, utan även mellan olika länder.

Om nu mycket av tjänsterna som Nokia ser framöver bygger på företagets redan stora marknadsandel världen över kan man gissa att det är den nyligen lanserade N900 som ska stå för tillväxten framöver. När jag sitter ner med produktchefen Peter Schneider så håller han inte med, utan hävdar tvärtom att N900 är en smal och nischad produkt och inte har någon riktig massmarknadspotential i samma omfattning som de vanliga mobiltelefoner Nokia säljer.

Mobildatorer

Om Nokia tidigare envisats med att kalla sina mer avancerade telefoner för ”mobildatorer” så är ursprunget i datorvärlden betydligt tydligare med Linuxbaserade N900. Jämfört med tidigare smartphones är det här något helt annat.

– Skillnaderna är många, för det här handlar om en helt ny kategori av enheter. Vi går från datorvärlden och gör den portabel, säger Peter Schneider.

Men när han pratar om datorvärlden så är det inte främst ordbehandling, Excel eller filhantering han syftar på.

– Nej, vi riktar oss snarare till den kategori människor som kommunicerar främst på andra sätt än via röstsamtal. Vi har röstsamtal som en del i Nokia N900 och när vi gjorde telefonidelen till öppen källkod tyckte många vi var modiga och kanske dumma som ”gav bort” Nokias främsta tillgång, som de såg det. Så såg inte vi det.

Tittar man på Nokias konkurrenter inom mobiltelefoner har Googles operativsystem, som även det är baserat på Linux, lockat många. HTC var först och har till stora delar övergivit den långtida partnern Microsoft och Windows Mobile till förmån för Google och mobilsystemet Android. Även Samsung, Motorola och nu senast Sony Ericsson har visat upp nya mobiler med Android. De båda systemen har mycket gemensamt, som basen i Linux och att de båda baseras på öppen källkod. Googles Android har idag lockat till sig alla de stora tillverkarna av mobiltelefoner utom Apple och Nokia som båda väljer att gå sin egen väg.

Hängivna utecklare

Nokia började utveckla Maemo för fyra år sedan och det har fram till nu fört en relativt undanskymd tillvaro i Nokias surfplattor som lanserats i begränsad omfattning och sedan dess mognat främst med en hängiven grupp utvecklare som användare. I det sammanhanget är lanseringen av N900 ett stort steg, för nu har operativsystemet växt till sig och visar riktig potential. Sedan internetplattorna som föregick den har Nokia utvecklat och gjort systemet enklare att använda, även om produkten fortfarande riktar sig till en relativt begränsad kundgrupp.

– Ska man använda N900 främst för att ringa med så är det en väldigt dyr telefon, säger han.

Internetplattorna N800 och N810 gick bara att ringa ip-telefoni och då inte ens via mobilnätet utan enbart när man är uppkopplad via w-lan. Med N900 har Maemo-systemet får telefoni och enheten i sig har uppkoppling via w-lan och turbo-3G. Peter Schneider beskriver de tänkta användarna som de som håller kontakten, men ofta på annat sätt än genom vanliga telefonsamtal.

Peter Schneider tycker inte att Android kunde ha varit ett alternativ i N900 och försvarar Nokias val att gå en egen väg istället för att liera sig med konkurrenter kring ett gemensamt operativsystem. Han ser många fördelar.

– Först och främst multitaskingen. N900 är för den som gör många saker på en gång. I sin dator har de flera applikationer igång samtidigt och hoppar mellan många aktiva flikar i sin webbläsare. Hela den upplevelsen och fördelen gör vi portabel.

N900 har utvecklats inom Nokia där ett team arbetat med både mjukvara och hårdvara för att få helhetsupplevelsen så bra som möjligt. Tidigare har man arbetat i separata grupper för hård- och mjukvara, men sedan i juli i år så har man ändrat arbetssätt, vilket alltså N900 är ett av de första exemplen på. Vinsten enligt Peter Schneider blir att man snabbare kan ta fram fungerande lösningar. Den öppna källkoden gör att man lätt kan bjuda in utvecklare att förbättra systemet och skriva applikationer som effektivt kan bli en del av systemet och integreras djupt.

Kontrasten mot Apples upplägg är påtaglig. Med Iphone har Apple låtit utvecklare göra applikationer som dock inte får integreras lika djupt med systemet, men de har trots allt lyckats få nu fler än 100 000 applikationer till Appstore. Däremot är Apple notoriskt hemlighetsfulla när det gäller operativsystemet i sin telefon och arbetar även hårt för att motverka att användare kan låsa upp (jailbreaka) systemet för andra program än de Apple godkänner.

Kan er öppenhet förutom fördelarna innebära några nackdelar, att ni inte har tillräcklig kontroll?

– Nej, det gör det inte. Det handlar först och främst om att vi ska vägleda och hjälpa utvecklare. I utvecklargemenskapen kan alla skapa sina egna lösningar och eftersom det är en demokrati så tenderar den mest populära och bästa lösningen att få spridning och anhängare. Det är också viktigt att påpeka att utvecklarnas verk är deras egendom, det försöker vi inte ta över. De spelar en mycket viktig roll och varje dag med öppen källkod så lär vi oss saker tillsammans.

Två olika extremer

Ur användarnas synvinkel behöver det här dock enligt Peter Schneider inte innebära att det blir splittrat, för de vägleder fortfarande utvecklare så att användarupplevelsen ska bli den bästa. Användaren ska möta ett konsekvent och lättanvänt system i sin Maemo-enhet.

Under tiden som de mest intresserade och multitaskande webbmänniskorna surfar, twittrar och ser film i sina datormobiler så tar en bonde på indiska landsbygden fram mobilen för att matcha väderprognoser och prisnivåer på säd för bästa möjliga inkomst från skörden. Det är två extremer av den framtid Nokia presenterar.