Operatörerna ska få välja teknik själva

Utauktioneringen av licenser för 450 MHz-bandet som vanns av Nordisk Mobiltelefoni var något av en milstolpe. För första gången stod det ingenting i licensvillkoren vilken teknik som ska användas på frekvenserna. Det följdes upp med auktionen av de likaledes tekniskt obundna frekvenserna i 2,6 GHz-bandet.

I tidigare tillståndsgivning för GSM och 3g har det varit självklart vad frekvenserna ska användas till, och därför har Post & Telestyrelsen också ställt krav på att de ska användas till just det.

- Det är ett paradigmskifte som pågår. Historiskt sett har vi haft central planering och stark statlig styrning av frekvensbanden. Men nu har man sett att samhällsnyttan blir större om operatörerna får flexibiliteten att gå över till nya tekniker, säger Åsa Möller, tillförordnad chef för enheten för spektrumtillstånd på Post & Telestyrelsen.

Visserligen råder det inget tvivel om vad 2,6 GHz-bandet ska användas till, LTE för Telia, Telenor, Tele2 och Tre, Wimax för Intel. Men ingen kan säga när nästa teknik efter LTE kommer, och om den i så fall hade brutit mot eventuella licensvillkor man ställt upp.

Av tidigare licensvillkor är det framför allt reglerna för GSM-frekvenserna som blivit kontroversiella. Licensvillkoren gör att man inte kan använda frekvenserna till någonting annat än just gsm, men egentligen finns det ingenting tekniskt som hindrar att man använder 900 MHz-bandet för 3G, eller till och med LTE. Tvärtom finns det många fördelar. GSM har som bekant bättre täckning än 3G, men det beror inte på några egenskaper hos tekniken, utan enbart på sändningsfrekvensen. 3G på 900 MHz skulle alltså innebära win-win för alla: bättre mobilt bredband i glesbygd, och operatörerna behöver inte lika många basstationer.

Win-win för alla med gsm-licenser i alla fall. Operatören Tre har hela tiden hävdat att om man ändrar licensvillkoren och låter GSM-operatörerna använda sina frekvenser för 3G innebär det en rejäl ändring i konkurrensförhållandena till deras nackdel. Till saken hör dessutom att gsm-licenserna hur som helst löper ut och måste omförhandlas den 31 december 2010.

GSM-frekvensernas begränsning gäller inte bara Sverige, utan hela EU. Här finns det så kallade ”gsm-direktivet” som reserverar 900 MHz-bandet för gsm-teknik. Även om direktivet lämnar öppningar för tolkning.

- Det finns EU-länder som tillåter UMTS på 900 MHz redan nu, och som, liksom PTS, anser att EU-direktivet inte förhindrar det, påpekar Åsa Möller.

Hursomhelst är det ett tillfälligt problem. EU har sedan 2005 en process att styra om skutan mot mer teknikneutralitet för radiofrekvenserna. Gsm-direktivet är under översyn, och en teknikneutral version väntas bli ratificerad inom det närmaste halvåret.

Post & Telestyrelsen har hängt på kursändringen mot teknikneutralitet i etern, och för att alla operatörer skulle känna sig rättvist behandlade föreslog man att de själva skulle få ta fram ett förslag som de kunde enas kring för 900 MHz-bandets framtid. De lyckades ta fram ett sådant förslag, som Post & Telestyrelsen nu i stort har bifallit, och ett formellt beslut om 900 MHz-frekvensenas framtid väntas fattas i mars.

Operatörernas förslag innebär i korthet en lätt omfördelning av frekvenserna så att Tre får en del av kakan, och att operatörerna ska ha rätt att använda frekvenserna till vilken teknik de vill. PTS motkrav är att man måste erbjuda något slags taltjänst på frekvensen, och att täckningen måste vara minst lika bra som den är nu.

3G-frekvenserna på 2,1 GHz, då? De är visserligen inte lika intressanta som GSM-frekvenserna eftersom de inte erbjuder några större fördelar i räckvidd jämfört med 2,6 GHz-frekvenserna. Licenserna är inte heller lika strikta, men om de tillåter att man sänder LTE över dem är för närvarande en öppen fråga.

- Det är något vi inte har tagit ställning till. Licensvillkoren för 3G-frekvenserna löper ut i mars 2011. När de går ut får vi se vilka ändringar av licensvillkoren som kan vara aktuella, säger Åsa Möller.