Sätt handlingen i centrum
Roman Pixell anser att handeln måste upprätta en kravspecifikation för mobila betalningar som har kunden i centrum.
Det är inte ny teknik och unika lösningar som krävs för att få mobila betalningar att lyfta, menar krönikören Roman Pixell.
Det här med handel är spännande. Point Of Sale. Smaka på ordet. Man står där i kassaledet, radar upp havregryn och mjölkpaket på bandet, slentrianhälsar på kassören, väntar på beloppet, drar sitt medlemskort, stämplar in PIN-koden, ler lite förläget när man inser att den eviga plastpåsen inte stämplats in och börjar till slut packa ner sin frukost. Kvitto? Ja tack! Den värmekänsliga papperslappen knycklas ner i påsen och man börjar i rutin röra sig mot utgången. Det är här, i den mest triviala vardagssituationen av dem alla som transaktionen sker. Och om man tänker på det, har vi gjort ungefär samma sak ungefär så länge vi kan minnas. Handlat alltså.
Nu ska vi göra samma sak igen, fast lite annorlunda. Handla alltså, fast den här gången med mobilen. Vänta på kassabeloppet, tryck mobilen mot NFC-sändaren, bekräfta beloppet med ett SMS och ta emot en digital kvittens. Packa ner frukosten. Kvitto? Nej tack, det finns redan i mobilen. Precis som bonuspoängen. Enkelt, eller hur?
Det finns bara en hake här. Eller rättare sagt ungefär sjuttioelva stycken. Det är alla de företag inom tillverkar-, operatörs-, aggregatörs-, bank- och mjukvaruvärlden som är aktiva på arenan för mobila betalningar. Alla med en stor portion dyr teknik och ångande prestige under huven. Alla med en stark önskan om att just deras superba system för autenticering och transaktion ska kunna ta just deras varumärke ett steg uppåt i värdekedjan. Drömmen om att börja ta procent på de betalningar som just du utför i just din butik. Drömmen om att tjäna pengar på just dina havregryn.
Det fanns en tid när Minutenkunder inte kunde ta ut pengar på en Bankomat. Och vice versa, ska tilläggas. Att detta skulle kunna upprepas igen i mobilen är ett fullt möjligt scenario. Frågan är om det är önskvärt. Följden av en fragmenterad marknad för mobila betalningar är så klart att användbarheten blir lidande. Betala med mobilen? Javisst, men just den här modellen du har där, och just det här abonnemanget, och just just den här firmwareversionen på autenticeringsmjukvara fungerar tyvärr bara på Konsum och Vi. Det här är ju en ICA-butik, vet du. Har du kort eller kontanter? Inte?
Som all ny teknik krävs det en viss inkörningstid även för mobila betalningar. Om vitrockarna får bestämma hur vi ska betala vår frukost riskerar den inkörningstiden att bli lång. Det är inte “ny teknik” och “unika lösningar” som behövs för att få mobila betalningar att lyfta. Det som krävs är att handeln sätter upp den kravspec som de vill ha med kundens perspektiv i centrum. Något som inbegriper ordet interoperabilitet. Något som inbegriper ordet gränssnitt. Och varför inte också enkelhet, när man ändå håller på. Och ja, det borde så klart även funka på Hemköp, Sevvan och Donken. Och Gabriels Livs i Sumpan med så klart.
Så länge handeln inte gör en kraftansträngning i att formulera en gemensam kravspec, kommer konsumenterna att tvingas utstå med “unika lösningar”. Eller egentligen vet jag inte om de kommer känna sig särskilt tvingade. Risken finns alltid att konsumenterna struntar i mobila betalningar helt. Men glöm inte bort att det är er kassalinje och era kunder det är frågan om. Inte mobilbranschens. Bra storytelling har handlingen i centrum. Bra handel har bra storytelling. Det har inte mobilbranschen. Så dagens heta tips till Sveriges handlare är att börja ställa lite krav på manuset redan nu. Helst redan igår - time is money.