Lee Williams kommer från Nokia men nu jobbar han hårt för att Symbian ska frigöra sig.
Öppen källkod och inte bara Nokia. I ett allt hårdare konkurrensklimat ska nya Symbian Foundation vinna utvecklarnas gillande genom öppen dialog och möjlighet att påverka.
Nokia köpte hela Symbian, gjorde det till ett eget icke vinstdrivande bolag och fick med sig bland annat Sony Ericsson, LG och Samsung liksom operatörer och chiptillverkare som även de har viktiga roller.
Med Symbian Foundation löper man trots antalet stora mobiltillverkares medverkan en uppenbar risk att Nokia ska vara den tongivande aktören. För Symbian Foundations del skulle det vara en stor nackdel. De ska konkurrera med flera olika system, allt från Google Android till Windows Mobile och att kopplas för starkt till Nokia innebär i det sammanhanget en begränsning. Lee själv har lång bakgrund inom Nokia och S60, så farhågorna om ett alltför Nokiatungt Symbian ligger nära till hands.
Annons
Vad kan ni göra för att organisationen och Symbian inte ska uppfattas som Nokiastyrt?
Annons
– Symbian Foundation består av många olika företag och Nokia är bara ett av många. Det ska märkas.
Svenska UIQ utvecklade gränssnittet till Sony Ericssons smartphones. Vilka spår har de lämnat i Symbian Foundation?
– Nokias bidrag till koden har vi fått, men UIQ:s konkurs har hindrat oss från att ta del av något alls från dem. Till det systemets styrkor räknar jag till exempel delar av gränssnittet och kalendern, men nu har det ju dragit ut på tiden, säger Lee Williams.
Totalt handlar det om runt tjugo miljoner rader med kod som ska bli det nya Symbian Foundation och organisationen ska arbeta för att den koden sammanställs. Koden kommer bland annat från Nokia, men även från organisationens övriga medlemmar och all kod ska alltså bli open source och utvecklas gemensamt där de olika medlemmarna kan bidra. I början av april i år fick Symbian Foundation det första bidraget med kod från Nokia, kod som de använt men som nu alltså ska bli en del av Symbian Foundation och omvandlas till öppen källkod. De olika bidragen sammanställer organisationen och till det arbetet tillkommer även val som har betydelse för systemets framtid.
För den som tidigare utvecklat för Symbian S60 är steget till Symbian Foundation stort och involverar en hel del saker att lära sig. Enligt Lee Williams är nyheterna utanför själva programutvecklingen de mest påtagliga och de som kommer att påverka utvecklare i störst utsträckning. Det handlar om de steg som det krävs för att verkligen ha en applikation klar för kunder, de användare som programmet är gjort för. För att underlätta den processen säger Lee Williams att man skurit ner på byråkratin som han tidigare misstänker har kvävt många bra idéer och gjort att de aldrig kommit fram till punkten där idén förverkligats.
– En del av dem som utvecklat för S60 har säkert plågsamma minnen av det och skulle idag råda någon med tankar på det att direkt avstå. Vi måste göra det betydligt enklare att komma i mål med ett projekt och se sitt program ute hos användarna, säger Lee Williams som själv har ett förflutet inom Nokia med ansvar bland annat för S60.
Han säger att det ofta krävts månader av ansträngningar och omfattande advokathjälp för att få tillgång till kod man behöver och att få de certifikat som krävs för att distribuera programmen. Det här är något som varit särskilt svårt för mindre företag som har extra svårt i mötet med multinationella jättebolag.
De främsta bolagen i det nya Symbian Foundation är multinationella jättebolag, men Lee Williams hävdar ändå att förutsättningarna är betydligt bättre nu och att de ska bli än mer förmånliga och lättarbetade. Förändringarna beskriver han som en liten revolution och vägen till framgången för Symbian Foundation är en dialog med utvecklarna.
– Vi är inte ensamma som mobil plattform med öppen källkod, det finns det flera av, säger han, men hävdar ändå att skillnaderna är stora.
– Det finns de som med öppen källkod så att säga kastar koden över en mur över till utvecklarna och sen inte är beredda på att föra en dialog och ge tillbaka till utvecklargemenskapen, fortsätter han.
Symbian Foundation finns på Twitter och de ser det som en viktig kanal för dialog med och mellan utvecklarna. På samma sätt tror man att diskussioner, forum och annan direkt kommunikation är viktigare än en som Lee uttrycker det ”tusen sidor tjock manual att plugga in”. Under Nokias utvecklarkonferens tidigare i år i Monte Carlo var Symbian till exempel en av de tre mest diskuterade ämnena på Twitter och enligt Lee är det symboliskt för organisationens inriktning och framväxt.
– Ja, idag använder man en bit kod här, frågar någon på ett forum, testar, och om det funkar så kör man. Större sammanhållna utvecklarpaket hör till det förgångna. Idag handlar det mer om dialog.
Symbian är som sagt inte ensamma om att använda öppen källkod, men Lee hävdar ändå att de skiljer sig från övriga. När han själv tar sig friheten att jämföra de olika förutsättningar som skapar en gynnsam utvecklarmiljö är det Symbian tillsammans Apple som får bäst betyg. Han tycker till exempel att Apple har en stark position inom innovation och kreativitet med Symbian lite efter och de övriga spelarna rejält på efterkälken. Rim, bolaget bakom Blackberrymobilerna får totalt sett bottenbetyg tillsammans med Windows Mobile och Android lägger sig i mitten medan Symbian och Apple får bäst betyg av Symbianchefen.
På Nokias utvecklarkonferens riktades dock kritik mot Symbian främst mot bristen på förnyelse och att det varit business as usuall allt för länge. Istället för ett omfattande inträssa för nya Symbian var det mer nyfikenhet på Nokias programbutik och hur man kunde utnyttja den för att nå ut med sina program, kanske ett tecken i tiden med tanke på rådande ekonomiska läge.
Kan man då argumentera för att Android har ett försprång i och med att de kunnat starta från scratch och att Symbians i sammanhanget långa historia kan vara en nackdel? Nej det tycker ju inte alls Lee Williams på Symbian Foundation. Han kommer istället tillbaka till att Symbian är mer hängivna till dialog och öppenhet och att den möjliga användarbasen för de program som skapas blir än större när man förutom världens största mobiltillverkare även har en rad andra medlemmar. Och med den öppna källkoden hoppas han ju att de andra medlemmarna ska bidra med allt större andel kod i det som från start är förhållandevis Nokiadominerat.
Till det ekonomiska läget och företagens vilja att få ut program till försäljning för att räkna hem sina investeringar, kan man även ifrågasätta eller undra över Symbians inriktning. Java är det enda sättet att verkligen nå massmarknaden för mobiltelefoner, så är Symbian allt för inriktat på avancerade mobiler? Nej, Lee tycker snarare att Symbian visat sig starka på att ta avancerade funktioner ner i ett mellanprissegment och på det sättet göra funktioner tillgängliga för fler.
Några egentliga tips eller inriktningar har han inte till presumtiva utvecklare. Han vill inte säga vilka program som borde utvecklas.
-Nej, det idéarbetet gör utvecklarna betydligt bättre än jag.
Att komma igång med utveckling för nya Symbian Foundation
Öppenhet och open source till trots är det flera steg som krävs för att du ska få tillstånd och möjlighet att komma igång med din programutveckling.
Medlem i organisationen
För att få tillgång till verktyg och kod krävs att man är medlem av Symbian Foundation. Medlem kan bara registrerade företag bli, alltså inte privatpersoner. Det registrerade bolaget får heller inte, annat än i undantagsfall, ha ett moderbolag, för då är det moderbolaget som ska ansöka om medlemskap.
Underskrivna avtal
För att bli antagen som medlem krävs en ifylld ansökan som Symbian Foundation godkänner. För bidrag till källkoden krävs ytterligare ett underskrivet avtal som reglerar detaljerna kring det.
1500 dollar i årsavgift
Efter att ansökan godkänts krävs att medlemsavgiften som tas ut en gång per år betalas. Priset är 1500 US dollar exklusive moms.