4G-racet - eller kampen om att få leverera först och störst

Sverige och Norge är bland de första länderna att få 4G-nät, och bakom den tidiga investeringen ligger Teliasonera. Politiskt förhåller sig Telia supersvenskt neutralt, genom att låta de två giganterna Ericsson och Huawei dela på affären. I Stockholm bygger Ericsson i år upp ett LTE-nät, medan Huawei får visa vad man går för i Oslo.

I Kista sitter Jeanette Fridberg som är marknadsansvarig för radioaccessnät på Ericsson.

- Ericsson kommer att leverera kommersiella produkter i år, till vilka kunder vet vi inte, det beror på vilka som bestämmer sig. I Sverige har Telia talat om att de ska blir först, de har ett stockholmsprojekt och vi levererar till dem. Även japanska Docomo påstår att de ska bli först. Vem som kommer att leverera bestämmer inte vi utan operatörerna, såklart.

- Vi levererar till någon av dem i år, vi kommer att leverera kommersiella produkter till, troligast efter sommaren, förklarar Jeanette Fridberg när Mobil Business träffade henne i maj.

Fördelarna kan beskrivas på olika sätt, menar Jeanette. När GSM lanserades fanns det TDMA i USA och när WCDMA lanserades fanns andra mobila standarder som CDMA. LTE kan bli den första gången vi får en världsomspännande mobil standard.

- Man kan i och för sig prata om Wimax, men det är en rörelse som är väldigt liten. Man måste ha skalekonomi för att bli världsomspännande.

Standarden ska föra med sig kundnytta genom att ge möjlighet att använda trådlösa datatjänster på ett enkelt sätt, exempelvis ska det gå enkelt att använda då man är utomlands.

Jeanette menar att LTE ger möjligheter för bättre användarupplevelse än tidigare, men i kombination med GSM och HSPA.

- Med GSM har du textpositionering, med HSPA en karta och med LTE en 3D-karta och röstinstruktioner. Det är samma problem, men med enklare hantering för kunden.

- LTE är även bredband. Det ger kapacitet och egenskaper och uppträder bättre än ADSL2 men adderar dessutom mobilitet.

En stor del av jordens befolkning har tillgång till GSM i dagsläget. Detsamma kommer inte att gälla LTE inledningsvis. På de platser där det är utbyggt ska dock övergången mellan de olika näten ske sömlöst.

- Användarupplevelsen är klart bäst med LTE, men GSM kommer att hjälpa till genom att ge täckning, säger Jeanette.

Vad gäller terminaler som klarar den nya standarden så utvecklas de nu. I början tror Jeanette att det kommer att röra sig om datamodem för bärbara datorer och liknande.

- Det kommer att finnas ett tiotal olika terminaler till att börja med. Urvalet för kunden är mindre innan det förändras. Runt 2012-2013 tror vi att det finns ett riktigt brett utbud av terminaler.

Jeanette menar att den som vill ha bra mobilt bredband med bra egenskaper i dag väljer HSPA. Men den som vill ligga först och ha det allra bästa väljer LTE.

Hon menar att operatörerna har olika val, beroende på strategi och vad de har för frekvenser tillgängliga. Exempelvis Telia har licenser för 2,6 GHz i dag och väljer därför LTE.

- Vill du vara först, bäst och vackrast väljer du LTE.

- De som har licenser för frekvenserna och vill börja tjäna pengar i dag gör rätt i att använda HSPA. Där finns inkörda system, användarupplevelsen, med 14,4 Mbit/s, snart 21 Mbit/s och uppe i 42 Mbit/s innan året är slut.

Varje teknikgeneration som byggs blir mer kostnadseffektiv. Exempelvis dras mindre ström för samma täckning. LTE är också tänkt att hjälpa till med konvergensen mellan fast och mobilt i näten.

- Vi kommer nu att leverera produkter som kan komma upp i 150 Mbit/s i nätet. Sedan beror allt på hur operatörerna väljer att göra.

- Målet på sikt med LTE är 1 Gbit/s vilket är fiberhastigheter. För de hastigheterna är dock inte standarden satt riktigt än, alla har inte skrivit under än.

Framöver tror Jeanette att de tre näten kommer att bli ett genom användning av multistandardradio, det vill säga att man har en basstation som kan köra tre i ett. Ericsson talar om evolved RAN (Radio Access Network) när GSM, HSPA och 4G smälter samman både i transportnät och operativsystem och annat.

Mittemot Ericsson, på samma gata i Kista, sitter bolagets främsta konkurrent Huawei. Fredrik Wennerstrand är sales manager på Huawei Technologies och arbetar också som talesman för Huawei i Sverige.

Fredrik ser ett antal skäl till varför en operatör skulle vilja införa LTE i sina nät.

- Operatörerna är framför allt intresserade av att minska sina kostnader. Genom den nya och lite ”plattare” arkitekturen i LTE får man en förenklad lösning för operatörerna om man tittar på kostnad per bit och totalkostnad.

- Många slutkunder driver datatjänster och användande. I Sverige börjar operatörerna därför få begränsad kapacitet i näten. Efterfrågan på datatjänster driver alltså på och med LTE går det att höja kapaciteten för att undvika problem.

Fredrik betonar möjligheten till effektivare utnyttjande av de frekvenser operatörerna köpt.

- Spektrumanvändningen är effektivare. Med LTE kan man använda olika frekvenser, exempelvis 900 MHz och 2,6 GHz och variera bandbredden mellan 1,25 MHz och 20 MHz.

- Det kan vara odelat upplänk och nerlänk vid olika frekvenser. Det är en fördel för dem som investerat i frekvenser. Man kan exempelvis använda ett frekvensband för LTE och ett annat för UMTS.

Det är också skillnad i komplexiteten vid införandet av LTE jämfört med tidigare teknik.

- LTE kan kopplas direkt till Core-nätet. Det leder till en effektivare rollout än med GSM och UMTS. I praktiken betyder det ett mindre antal sajter och att en större yta kan täckas med färre antal celler. Ur operatörens synvinkel innebär det stora fördelar, i synnerhet om man ska täcka stora ytor som i Sverige.

Fredrik pekar också på fördelar för slutanvändarna alltså de som ringer och utnyttjar nätet för datatjänster.

- De får en högre throughput. Med LTE talar vi om nerlänkar på 100 Mbit/s och upplänkar på 50Mbit/s. Det är klart högre kapacitet än vad som finns i UMTS-näten. Det gör att det går lättare att använda exempelvis multimedia och göra uppladdningar. Det talas redan om nya applikationer inom konsumentelektronik och affärsapplikationer.

- Om man tittar på bithastigheten så går det med LTE att röra sig snabbare och samtidigt få större täckning och större kapacitet. Genomsnittlig throughput är avsevärt högre med LTE, något som vi tror tilltalar slutkonsumenterna.

- LTE kommer att vara som en full bredbandsupplevelse, jämförbara med den man har hemma nu, med högre bandbredd och lägre pingtider.

- Det första scenariot i Sverige och Norge är att man använder mest datatjänster. När det senare övergår till en massmarknad, med täckning i hela Sverige, blir det mer användning av speciella enheter för LTE. Det gör också att man kan använda många tjänster samtidigt.

Vad kommer då det här att innebära för B2B-marknaden och konsumentmarknaden?

- Statistik visar att användningen av de applikationer som finns kommer att öka mer. Mobil-tv, telematiktjänster och apparater hemma som kan tala med andra apparater. Det utvecklas även specifika apparater som kan använda den ökade kapacitetsmöjligheten, säger Fredrik Wennerstrand.

- Det vi har sett på nätet i dag med sociala gemenskaper och YouTube-filmer och liknande kommer att kunna användas trådlöst med LTE. Det är en stor fördel för konsumenten men också för affärskunden som kan använda sig av mer stabila lösningar och mer kapacitetsutnyttjande tjänster på längre avstånd. Det tror vi ger mer flexibilitet till kontorsanvändarna. Kontoren stannar nog där de är, men man kan arbeta på sitt landställe och göra samma saker som på kontoret.

Men behövs verkligen 4g för det här

- Om man tittar på en lösning som finns i dag, så finns självklart möjligheten med evolved HSPA. Men LTE är en mer kostnadseffektiv lösning.

Han pekar också på att LTE kan ge användaren en bättre upplevelse än 3G.

- Om man vill ha en tjänst som fungerar i alla lägen och utan störningar med högt kapacitetsutnyttjande. I vissa stora städer finns det begränsad kapacitet och det är de som driver utvecklingen. Behoven i små städer är inte likadana och då finns möjligheten att variera sig.

Precis som för de andra tillverkarna tänker Huawei i år inleda i mindre skala.

- Under 2009 kommer de första kommersiella systemen i mindre skala att byggas klart. Under 2010 kommer det att finnas tillgängligt större deployment som kan byggas ut. Hårdvaran är redo under 2009, men ett begränsat område kommer att bli deployat. Det beror också på operatörerna. Vi har en dialog och det är en mognadsfas.

- Under 2010 byggs det i större skala. Inledningsvis under 2010 kommer man mest använda för datatjänster och använda som ett komplement till 3G, men 2010 kommer det ut terminaler för nästa generation, specifika för LTE. Då kommer massmarket rollout då det finns teminaler som stödjer LTE. Vår roll är att kunna möjliggöra för operatörerna för att realisera det här och står för infrastrukturen för det.

- Vi ligger långt fram i Sverige och Norden, jämfört med till exempel USA och Japan och har redan börjat titta på affärsmodeller i nästa steg.

- För 2011 tittar vi på intressanta lösningar för mikro-, pico- och femtoceller för täckning inomhus. Där kommer Huawei ha stor betydelse för hur man ska ta betalt, säger Fredrik Wennerstrand.

Huaweis kinesiske lillebror är ZTE. Jonas Mattesson är teknisk direktör på ZTE i Nordeuropa, och stationerad i Kista. Enligt honom kommer ZTE definitivt inte att vika undan i konkurrensen med de två stora, Ericsson och Huawei, snarare tvärt om.

- Vi kommer att konkurrera stenhårt. Inte bara på pris på inköp utan det ska även vara billigt att driva nätet. Vi kommer att vara väldigt aggressiva på den totala investeringen som operatörerna gör för att växa. Operatörerna tjänar mindre och mindre per bit och söker därför så lågt pris som möjligt på driften, säger Jonas Mattesson.

Rent infrasturkturmässigt är LTE baserat på en ip-miljö till skillnad från den traditionella kretskopplade, vilket gör att man kan hålla priserna nere.

- Om du ser till vad det kostar nu jämfört med vad det kostade med NMT så är det en bråkdel, säger Jonas.

För att beskriva fördelarna med LTE gör Jonas en jämförelse med hur det har resonerats vid de tidigare teknikskiftena i telekombranschen.

- Det är samma situation. Vid första växlingen från NMT till GSM tyckte många att NMT var bra och tillräckligt. Sedan följde den stora övergången till GSM som global standard och det visade sig att volymerna gick upp, vilket i sin tur ledde till att infrastruktur och telefoner blev billigare. Att tekniken var digital gjorde dessutom att den kunde göras mer kompakt.

Han hävdar att vissa innan övergången till 3G var skeptiska och tyckte att det räckte med att kunna skicka textmeddelanden och bilder.

- Vi helt andra dataöverföringsmöjligheter och användningen tog fart. Tekniken ligger steget före och det är ganska logiskt. För att kunna få igång tillverkning och storskalighet måste den ligga före.

Inför övergången till 4G resoneras på samma sätt, menar han.

- Hastigheten kan jämföras med bredbandet hemma i väggen. Det blir en större kanal för dataöverföringar, vilket gör att man till exempel kan skicka hela videosnuttar med ganska hög upplösning. Kanske undrar vissa även den här gången om de verkligen kommer att behöva det. Men det kommer att visa sig.

Nya funktioner i mobilerna kan också ställa nya krav på datakapacitet.

- Mobiler kan till exempel få en inbyggd projektor för projicering av bilden på en vägg. Vi ger möjligheten, sen får andra bedöma vad som är attraktivt.

- Med 4G möjliggörs högre datahastighet. Det nya jämfört med 2G och 3G är att det är en liberalisering på hög nivå. Nu vet man att alla licenser som kommer framöver är teknologioberoende. Det kommer alltså inte bara att röra sig om 2,6GHz-överföring. Under 2010 och 2011 kommer licenserna att göras teknikoberoende vilket möjliggör för LTE även på exempelvis 900 MHz. 2,6 GHz kommer att fungera bra i stan, med basstationer tätt där det ska vara korta räckvidder, för att man ska kunna erbjuda tillräckligt med kapacitet. Det är litet av ett trendbrott mot tidigare skiftningar.

- Vi har en mjukvarustyrd basstation och går att ställa om via programmering. Det kan jämföras med övergången från 2G till 3G, som var ett mycket större operativt och kostnadsdrivet projekt. Det blir en mycket mjukare övergång nu, där operatörerna kan styra övergången.

Även ZTE tror på ett snabbt införande av LTE, med start redan i år.

- LTE kommer nog att införas ganska fort på vissa marknader. Mest på grund av att operatörerna tycker att det är en lämplig tid för att modernisera nu, säger Jonas Mattesson.

- På ZTE har vi för avsikt att få en trial någonstans i Europa under 2009, vi kommer att ha en löpande dialog med operatörer. Datakort för LTE kommer vi att ha i början på 2010. Flaskhalsen kommer att vara att få ut tillräckligt mycket kundutrustning för att det ska bli lönt att sätta upp nät. Exempelvis Telia kommer att sätta upp ett nät med begränsad täckning och begränsat antal abonnenter. De vill testa tekniken och testa applikationer för att se vad som fungerar med den ökade datakapaciteten på 4G jämfört med 3G.

- Inom tidsramen för 2011 kommer vi ta fram smartphoneliknande telefoner som kan hantera data och tal. Vi tar även fram flera typer av basstiationer. Nu till en början mer traditionella för makronät, men framöver kommer mindre för att bygga på med. De går att sätta upp på väggen, men först då lasten ökar. De är tänkta för köpcentra, arbetsplatser och så vidare.

- Naturligtvis är det upp till hur många operatörer som är beredda att köra då. Det är hönan eller ägget. Den här gången kommer det dock att ligga närmare i infrastruktur och kundprodukter än vid de tidigare teknikskiftena.