Första intrycket: Palm Centro

Den första reaktionen när jag tar telefonen ur kartongen är faktiskt en smärre chock. Är det så här liten den är?!? Liten brukar vara fin i telefonsammanhang, men den regeln gäller inte nödvändigtvis för en smartphone med qwerty-tangentbord.

Jämfört med min handdator Palm TX som jag fortfarande inte hittat någon värdig ersättare till och därför använder dagligen känns Centros skärm som ett frimärke. Jag överdriver inte heller när jag säger att jag lätt kan täcka över samtliga tangenter på qwerty-tangentbordet med min tumme.

centro2_l.jpg

Jag har därför allvarliga tvivel om att tangentbordet över huvud taget ska vara användbart, men efter en stund finner jag att den är det. Knapparna är gjort av ett gummiliknande material som gör det lätt att få grepp med nageln. Men biter du på naglarna är nog inte Palm Centro telefonen för dig.

centro3_l.jpg

Samma sak är det med skärmen. Den är visserligen pytteliten jämfört med Palms handdatorer, men inte fullt så pytte jämfört med andra smartphones. Och den är klar och tydlig. Pekpennan är visserligen litet plastig, men skärmen har bra respons.

centro4_l.jpg

Och efter en tids användning infinner sig den varma trevliga känslan av Palm OS. Och jag blir nästan en smula provocerad. Hur kan det komma sig att något som nästan helt saknat utveckling de senaste tre åren fortfarande kan vara så mycket bättre än det mesta av konkurrensen? För som smartphone är Centro både enkel och intuitiv att använda, men framför allt blixtsnabb i reaktionerna. Även programutbudet till Palm är bättre än till allt annat utom möjligen Windows Mobile.

centro5_l.jpg

Centro jämförd med Palm TX.

Därför kan jag förstå att Palm sålt en miljon Centro i USA. Men jag tror inte att den kommer sälja i några större mängder i Europa, för här säljs den inte operatörsrabatterad för 600 kr, och här saknar den såväl turbo-3g som vanlig 3g, bara den amerikanska EV-DO-standarden stöds. För oss är det alltså en gsm-telefon med edge.

centro6_l.jpg

Centro jämförd med Nokia N95.