-
PLUS
Krönika: Så kan Apple ändra förutsättningarna för Iphone under 2026
-
PLUS
Mobilredaktionen spådde 2025 – så rätt och fel hade vi
-
PLUS
Mobil förutsäger mobilåret 2026 (del 2): Mobiltillverkarnas framtidsutsikter
-
PLUS
Krönika: Konsumentverket får städa när 2g och 3g stänger ner
-
PLUS
Krönika: Det här behöver Samsung göra för att lyckas 2026
-
PLUS
Så länge håller en mobil, snabbladdningens effekt och mer – Mobil svarar
-
PLUS
Krönika: Tre mobilhändelser som blir mina höjdpunkter 2026
-
PLUS
Mobil förutsäger mobilåret 2026 (del 1)
-
PLUS
Årets bästa produkter och viktigaste händelser – Mobil sammanfattar 2025
-
PLUS
Krönika: Okej, men hur agerar mobiloperatörerna i kaoset?
Efter utestängningen från 5G-auktionen
Huawei stämmer svenska staten
Företaget kräver miljarder i skadestånd för fläckat rykte och skador för bolagets investeringar i Sverige.
Inför auktionen med de svenska 5G-licenser gjorde Post- och telestyrelsen, Försvarsmakten samt Säkerhetspolisen grundliga undersökningar av samtliga intressenter, och en av dessa var Kinesiska Huawei. Redan tidigare hade USA klassat företaget som en säkerhetsrisk, och de var även inblandade i påstått spioneri i Australien. Efter ett flertal omfattande undersökningar ansåg PTS, Försvarsmakten samt Säkerhetspolisen att Huaweis hårdvara skulle innebära en säkerhetsrisk och företaget stängdes därmed ute från att medverka i 5G-auktionerna.
Nu har Huawei valt att stämma den svenska staten på 5,2 miljarder kronor i skadestånd för fläckat rykte och skador för bolagets investeringar i Sverige. Summan kan dock komma att stiga till mellan 30 och 40 miljarder om Huawei vinner.
Stämningen grundar Huawei på ett så kallat bilateralt investeringsskyddsavtal (BIT) som innehåller ett så kallat skiljeförfarande. Det är ett avtal Sverige har med Kina sedan 1982. Det betyder att en tvist kan lösas utanför en allmän domstol, och Huawei begär nu att den internationella skiljedomstolen ICSID (International Centre for Settlement of Investment Disputes) ska hantera ärendet.
För tillfället har varken Post- och telestyrelsen eller Justitiekanslern kommenterat saken.
