Annons

Dags att lära sig om digitalisering och klimat

Internetstiftelsen inleder ny kunskapssatsning

Svenskar måste bli bättre på att känna till vilket klimatpåverkan som digitalisering leder till.

Publicerad Uppdaterad

Internetstiftelsen meddelar att man nu lanserar en kunskapssatsning som ska lära svenskarna mer om internets klimatpåverkan. Satsningen kommer sig bland annat av att rapporten ”Svenskarna och internet” visar att en tredjedel av internetanvändarna tror att digitaliseringen har en övergripande positiv klimatpåverkan - det är mer än dubbelt så många jämfört med antalet som tror att den har en negativ klimatpåverkan. 

Samtidigt är svenskar inte speciellt bra på att återvinna gamla enheter, och hälften av internetanvändarna har inte återvunnit någon av sina avlagda digitala enheter de senaste fem åren. Två vanliga ursäkter är att man har kvar elektroniken som reserv eller att man har personlig information lagrad på sin enhet som man inte vill ska hamna i orätta händer. 

En stor del av digitaliseringens miljöpåverkan handlar om mängden energi som behövs för uppgifterna. Här räknar Internetstiftelsen upp exempel som kryptovaluta och att det för att bryta en enda bitcoin krävs uppskattningsvis 1 449 kWh vilket ska motsvara vad ett genomsnittligt hushåll i USA förbrukar på 13 år. 

Lite mer vardagligt är strömmande video som filmtjänster, Tiktok och videomöten den mest energikrävande aktivitet som många privatpersoner ägnar sig åt på nätet, och cirka 65 procent av världens internettrafik består av strömmande video.