När världens första mobilsamtal kopplades upp över basstationer, växlar och telefoner från Ericsson i april år 1956 var Carl-Henric Svanberg fyra år gammal. Han bodde i Porjus i Lappland, visste knappt vad en telefon var, och hade givetvis ingen aning om att han en dag skulle leda det företag som den där aprildagen skrev historia.
Det var inte självklart, men år 1978 blev ändå Ericssons AXE-växel en del av NMT, världens första kommersiella mobilsystem. Växelns kapacitet blev avgörande för att mobil telefoni kunde växa till en massmarknad. Carl-Henric Svanberg arbetade för Asea i USA, och att ringa över Atlanten var ännu dramatik.
"Vi ringde hem en gång på sex månader. Min frus mamma sa att prata du, så gråter jag", berättar Carl-Henric Svanberg.
År 1991 lanserades GSM, som bygger på idéer från Ericsson. Under 90-talet installerades miljoner och åter miljoner GSM-linjer världen över. Carl-Henric Svanberg var VD för världens största låskoncern Assa Abloy, och mobiltelefonen gjorde honom tillgänglig var helst han befann sig - på gott och på ont.
Sedan några år är Carl-Henric Svanberg vd för Ericsson, och en del av den kommunikationsrevolution han har vuxit upp och levt med.
Och han tvekar inte en sekund.
"Det var stort när vi byggde telefoni. Sedan kom mobiltelefonin som var en enorm förändring i samhället. Nu står vi inför nästa viktiga skifte, mobilt internet", säger han.
"Vi kommer snart att driva mer datatrafik i de mobila näten än vad vi gör i de fasta. Vi kommer att "googla" och söka information överallt. Vi kommer att ladda ner musik och titta på TV i mobilen. Vår uppskattning är att mobil data passerar den mobila rösttrafiken både i volym och i intäkter år 2010."
Han är en synnerligen verbal man, Carl-Henric Svanberg, och han ger uttryck för ett nästan omåttligt engagemang. Det är som att trycka på en knapp att ställa en fråga. Han har sina budskap klara för sig och de formligen flödar fram.
Han talar vidare om Google, och om Apples ipod och musiktjänsten itunes. För fem år sedan fanns de inte, idag har de mångmiljonpublik, säger han, även om han tycker att det hade varit roligare om Sony Ericssons Walkman-lurar hade ipods status hos världens unga.
"Men när man kan ladda ner musik lika lätt och billigt över det mobila nätet kommer ingen att gå omkring med två prylar i fickan", säger han.
Att Ericssons VD pratar om Google är stort. Det är det yttersta tecknet på att något håller på att hända bakom kulisserna av basstationer och mobilmaster. Det betyder att internet på allvar marscherar in i mobil- och telekomindustrin.
Det är en radikal förändring som kan få långtgående konsekvenser inte bara för telekombolag, operatörer och mobiltillverkare, utan också för IT-industrin, hemelektronikföretagen och världens mediebolag.
Konkurrenssituationen för bolag som sysslar med kommunikation är på väg att förändras i grunden, och nya affärsmodeller ersätter gamla. Bolag som Google, Ebay, Apple och Microsoft står numera med ena benet i en bransch som sedan decennier domineras av giganter som Ericsson och Nokia och vice versa. Telekombolagen möter ny konkurrens från IT-företag som inte bara snabbt vräker ut sina produkter över världen, utan även tar fram sina egna trådlösa alternativ. De stora operatörerna ska plötsligt förhålla sig till de medieföretag som äger allt spännande innehåll, och mediebolagen måste fundera över vad bredbands-TV egentligen kommer att innebära.
"När vi får TV i både fasta och mobila nät blir det också interaktiv TV och TV på beställning. Då håller inte den gamla modellen med programtablåer. Jag vill titta på "Så ska det låta" när jag får tid över, inte när SVT vill sända programmet", konstaterar Svanberg.
För Ericsson handlar det om att snabbt anpassa sig till förändringarna. Också världens största mobilkoncern måste vidga sina vyer och tänka media och tjänster.
Ericsson är och förblir en tillverkare av nätverk och mobilsystem, och mobiltelefoner är viktigare än någonsin tidigare, förklarar Carl-Henric Svanberg.
Ericsson ska också fortsätta på den inslagna vägen med det som kallas globala tjänster, det vill säga ta över drift av nätverk, hjälpa till med installation och stödja operatörerna i jakten på nya intäkter.
Men - Ericsson ska också ägna sig åt multimedia. Det vill säga göra det möjligt att till exempel ladda ner musik, spela spel och titta på TV i mobilen.
"I framtiden blir det mer mjukvara och mindre hårdvara", varskor Carl-Henric Svanberg.
Huvudsyftet med den här mjukvaran är givetvis att driva trafik och skapa större behov av infrastruktur och service.
Men med multimedia anammar Ericsson också en helt ny affärsmodell, och man riktar sig till nya kundgrupper. De programvaror Ericsson tar fram är inte bara till för operatörerna, som vanligt, utan till alla som vill leverera mobila tillämpningar.
Här kommer det att dyka upp nya offensiva företag, här finns redan flera internetföretag och troligen kommer varumärken från andra branscher att den här vägen slinka in i den mobila telekomvärlden.
Det enda som egentligen behövs är bredband, fast eller mobilt, sedan är det fritt fram för ett sammelsurium av nya tjänster, precis som på Internet.
Bland annat därför vill Carl-Henric Svanberg också återerövra de fasta näten, som gick förlorade för Ericsson samtidigt som internet slog igenom. Det är i de fasta näten volymerna kommer att finnas, mängder av data redo att laddas ner till datorer och mobiler.
"Det har inte hänt så mycket inom fasta nät på ett tag. Men nu accelererar det kraftigt. Nu kommer konvergenssystemen. I en bransch som inte har haft så mycket aktivitet under en period har vi en god chans att ta en bra position", tror Carl-Henric Svanberg.
Konvergens är magi i telekombranschen just nu. På samma sätt som industrier strålar samman kommer de olika nätverken för fast och mobil kommunikation att löpa ihop till ett enda nät, som ska transportera de miljarder digitala ettor och nollor som genereras när datorer och telefoner används världen över.
Den här marknaden växer i en ryslig hastighet. Ericsson tror att antalet bredbandsuppkopplingar kommer att mer än fyrfaldigas de närmaste fem åren. Trafiken i de mobila näten antas expandera med 400 procent, bland annat tack vare nya tjänster. Bara marknaden för multimedia är värd runt 900 miljarder kronor om fem år, tror Ericsson.
Det är för att kunna ta en beskärd del av dessa pengar som Svanberg stuvar om Ericsson, egentligen till tre bolag i ett.
"Inom till exempel nätverk handlar det om långa cykler. 3g utvecklades ju egentligen för tio år sedan. Inom multimedia handlar det om snabbare cykler. Om det inte går att installera en applikation på en månad är man inte med. Och ordervärdena är betydligt mindre. Även konkurrensen ser helt annorlunda ut", förklarar Carl-Henric Svanberg.
Konkurrensen ja, den kommer inte minst att bestå av en lång rad amerikanska mjukvaruhus med svulstiga ambitioner. Här finns de stora, Microsoft, Sun, HP, IBM, och åtskilliga mindre. I stort sett alla gamla konkurrenter, Nokia, Alcatel-Lucent, Huaewi och allt vad de heter, vill också ha ett ord med i laget. Till det kommer antagligen en uppsjö specialister och snabbfotade nykomlingar.
"Ska vi lyckas inom multimedia måste de som jobbar med det betrakta sin miljö som den avgörande miljön. De ska inte verka i infrastrukturvärlden, de ska bygga en annan kultur för att hitta nerven och närheten. De måste hitta nya sätt umgås med kunder på", säger Carl-Henric Svanberg.
Nej, han gör inga antaganden av framtida omsättning för olika områden. Det gör han aldrig. Det skulle finansmarknaden betrakta som prognoser och omedelbart konsolidera i aktiekursen. Däremot går det att konstatera att multimedia idag är litet. Verksamheten sysselsätter ungefär 4 000 personer, mot globala tjänsters internationella nätverk som består av 23 000 och de runt 21 500 som arbetar med nätverk.
"Det är inget som hindrar att de här tre delarna är lika stora om tio år. Om vi har en marknadsandel på 30 procent för mobilnätverk bland världens operatörer betyder det i praktiken att vi är en betydande leverantör hos varannan operatör. Det är en oerhört stark plattform att sälja både globala tjänster och multimedia på", konstaterar Svanberg.
Exakt när mobila datatjänster får sitt definitiva genomslag är nästan omöjligt att sia om. Liksom vilka tjänster det då kommer att handla om. Men Carl-Henric Svanberg tror att företagen kommer att gå i bräschen.
"I ett telefoninät är en kanske en tiondel av kunderna företag, men de står för runt hälften av trafiken. Och det är klart, företagskunder inom mobil data kommer att bli stort. Vi som åker runt med våra bärbara datorer kommer att bli de viktigaste kunderna", säger han.
Operatörerna på de mogna marknaderna pratar också om att utveckla tjänster i syfte att vinna den här nya företagstrafiken - och för att göra sig oumbärliga också i framtiden. Ska man tro deras marknadsföring är de på väg att bli regelrätta medieföretag. I själva verket ligger det väldigt lite handling bakom all reklam och PR. I och med att operatörerna ännu tjänar gigantiska pengar på vanlig mobil telefoni och samtal över de fasta näten agerar de med extrem försiktighet.
Det har öppnat för kraftigt ökad konkurrens. Till exempel Google och Ebay expanderar snabbt med gratis IP-telefoni, och snart också gratis mobil IP-telefoni, på operatörernas bekostnad. Datatrafik som skulle kunna hamna i operatörernas mobilnät går istället till det billigare wlan. Uppstickare som Skype kan locka till sig miljoner och åter miljoner användare. En växande skara renodlade IP-operatörer, bredbandsbolag och kabel-TV-företag är också på väg att bli mobila och kan sno åt sig allt fler kunder.
"Utvecklingen betyder både hot och möjligheter, men här någonstans famlar operatörerna. Det är inte så lätt att konkurrera i den här djungeln av möjligheter samtidigt som de ganska nyligen tagit steget in i mobil data. De har ett förflutet som gamla telefonbolag, som ganska brutalt kommer in i en fullt utvecklad medievärld", säger Carl-Henric Svanberg.
Men famlandet gör detsamma. Trafiken kommer ändå alltid på ett eller annat sätt att gå i operatörernas nät, säger Svanberg. Han utgår därför ifrån att operatörerna kommer att spela en avgörande roll också i framtiden. Med några kompletterande uppstickare som bjuder på spännande saker.
"Jag tror visserligen att vi måste bli snabbare i branschen, utan att kompromissa om kvaliteten. Men samtidigt ska man inte underskatta kraften i miljoner mobiltelefoner och datakort som kommer rullande när de snabba mobila datanäten är i drift. Och man ska inte underskatta konkurrensfaktorn i ett bra nät. Man vill ju inte få en blurrig bild på mobilen precis när Zlatan ska skjuta den avgörande straffen", säger han.
Hittills går emellertid bara en liten del av den befintliga trådlösa datatrafiken över mobilnäten. Volymerna har som sagt wlan tagit hand om, trots att wlan inte är mobilt, utan sladdlöst, vilket innebär att wlan bara fungerar inom ett väldigt litet område och att användaren inte kan röra på sig i någon nämnvärd utsträckning.
"Självklart kommer man att känna konkurrens i det mobila nätet från alternativ. Men vår verksamhet hänger ju inte bara på mobil infrastruktur. Det kommer att bli mer av annan teknik från oss i framtiden. Vi är välinvesterade forskningsmässigt också i annat. Vi sitter till exempel på fler wimax-patent än nästan någon annan i branschen", säger Carl-Henric Svanberg.
"Men likafullt tror jag att mobilnäten är överlägsna. Mobilitet blir avgörande.", fortsätter han, och talar om att olika alternativ snarare kommer att komplettera snarare än konkurrera med varandra.
Ericsson kommer under alla omständigheter kommer att vara nätledande, menar Svanberg:
"Det kommer alltid att behövas vassa nät och där kommer vi att ha en stark position. De här näten kommer att behöva service, och där kommer vi också ha en stark position. Vi ska se till att ha tryck på radiosidan med hspa och se till att andra tekniker inte blir starkare, och om andra blir starkare måste vi finnas där också. Och sedan är det multimedia."
Det är onekligen ett annat Ericsson han skisserar än det som kopplade upp det första mobilsamtalet på 1950-talet. Då handlade det om ett experiment i samarbete mellan dåvarande Televerket och ett Ericsson som var helt fokuserat på vanliga telefonväxlar. Nu för tiden är mobil telefoni en gigantisk världsindustri som berör hela samhällen.
"Som en politiker i Pakistan sa till mig, en by som inte är uppkopplad finns inte. I Indien eller Nigeria är kommunikation topprioriterat på en regerings agenda. Det är en av de tre viktigaste frågorna", säger Carl-Henric Svanberg.
"Det har varit en våldsam evolution i världen på bara 20 års tid. Tänk, år 1991 sa vi och Telia, att nu har vi nått 7 procents penetration i Sverige och det är nog så högt det går, kanske kan det bli 8 procent."
Om mobilt internet också blir en global företeelse som påverkar nationer återstår att se. Det är som bekant det möjligas konst att sia om framtiden.
"Någon klok person sa någon gång att man ofta överskattar vad som händer på två år och underskattar vad som händer på tio. Jag tror egentligen att det i framtiden kommer att vara fundamentalt annorlunda och att vi kommunicerar på sätt som vi idag inte ens kan föreställa oss", säger Carl-Henric Svanberg.
Teknisk snabbguide
3G - tredje generationens mobiltelefoni, som möjliggör snabb överföring av data. Bygger på standarden wcdma och cdma och stöds av telekomindustrin. NMT var den första generation och GSM den andra.
Hspa - high speed packet access, en vidareutveckling av wcdma som möjliggör högre överföringshastigheter av data till (downlink)
mobiltelefoner, hsdpa, och på sikt från (uplink) mobiltelefoner, hsupa.
Wlan - wireless local area network. Det är en billig och enkel radioteknik som gör det möjligt att föra över data med hög kapacitet över korta sträckor, dock ej om användaren befinner sig i rörelse. Bygger på olika generationer av standarden 802.11.
Wimax - worldwide interoperability for microwave access - är en radioteknik från IT-världen med hög överföringskapacitet för större avstånd.
Ip-telefoni - telefoni med hjälp av överföringstekniken som används på internet, internet protocol.
Fakta Svanberg:
Namn: Carl-Henric Svanberg.
Född: 1952 i Porjus, norr om polcirkeln. Delvis uppvuxen i Norrköping.
Familj: Gift, tre barn.
Bor: Utanför Stockholm.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik, Tekniska Högskolan i Linköping. Civilekonom, Uppsala Universitet.
Karriär: Började på Asea 1977 där han stannade till 1985. Kom till Securitas 1986. På Securitas jobbade han bland annat som vice VD till 1994. När Securitas låsverksamhet knoppades av och blev Assa Abloy 1994 följde han med och blev koncernchef. Sedan 2003 VD och koncernchef i Ericsson.
