https://www.mobil.se/nyheter/reportage/vi-bes-ker-utbildning-om-mobiler-och-surfplattor
561333
Reportage: Att våga ta tjuren vid hornen

Vi besöker utbildning om mobiler och surfplattor

På Folkuniversitets Ios-kurs finner vi sju modiga själar som har bestämt sig för att bemästra Ipad och Iphone.

I klassrummet finner jag en aura av nyfikenhet, kryddad med försiktig optimism. Eleverna lyssnar noga, antecknar och trycker på ikonerna, precis som läraren visar på sin projicerade Ipad-skärm. Ibland flikar de in med frågor och de är mer än villiga att hjälpa personen som sitter vid deras sida. Någon prestige verkar det inte finnas överhuvudtaget.

Vad är de största utmaningarna för dig som lärare när det kommer till att utbilda “nybörjare” på Ios?

– Den största utmaningen är alltid tiden. I takt med att tekniken utvecklas och låter oss göra mer blir startsträckan för nybörjare längre och längre och man blir tvungen att välja ut vissa övergripande områden att fokusera på som förhoppningsvis kan fungera som en språngbräda för deltagarna att vilja lära sig mer och ge dem självförtroendet att prova sig fram själva. För även om plattformen i sig är relativt enkel att använda så kan man behöva lära sig och få inspiration kring vad den kan användas till.

– En annan viktig del är att försöka ge deltagarna en bättre förståelse för hur saker och ting hänger ihop, för att inte tala om säkerhetsaspekterna kring detta som många nybörjare ofta känner sig osäkra kring, och som inte sällan är en av huvudanledningarna till att de själva inte vågat testa sig fram på egen hand. 

Den två dagar långa kursen har sammanlagt sju deltagare. Jag räknar snabbt till en Ipad Mini, fem stycken fullskaliga Ipads och en Iphone. En del av Ipad-användarna har även sina Iphone framme, men fokus ligger främst på paddorna.

Läraren André Fredriksson är utbildad webbdesigner och har parallellt med designuppdrag arbetat med utbildning i OS X och Ios för privat-, skol- och företagsanvändare i flera år. Ios-nybörjare har han hållit utbildningar för sedan 2008. För Folkuniversitetet har han gjort det sedan hösten 2012.

Ger eleverna exempel på vad de vill få ut av utbildningen, vilka praktiska delar de är mest intresserade av?

– Ja, det stämmer jag alltid av innan vi börjar första lektionen. Vanligtvis brukar de klassiska ämnena dyka upp - mejla, skicka meddelanden, surfa, hantera bilder, få över kontakter – men ibland dyker även mer ”trendiga” ämnen upp som Spotify, Poddsändningar, Airplay, Facetime, Skype och dylikt. Någon enstaka gång dyker även mer nischade önskemål upp, som att kunna skriva på kinesiska eller registrera jakttorn på en karta, säger läraren André Fredriksson.

– Det handlar i regel om funktioner som är nödvändiga för att klara vardagen nuförtiden, men om man gräver lite grann så är det enkelt att se att de funktioner som har med egna intressen att göra plötsligt blir mer intressanta – matlagning, fotografi, att hålla kontakt med vänner, familj, barn och barnbarn på olika sätt, appar för hantverk, och så vidare. Därför tycker jag att det är viktigt att försöka ge bra exempel och beskriva i vilka situationer olika funktioner eller appar skulle kunna användas, för att både informera och inspirera till att göra sådant man tycker är roligt och inte bara sådant som är nödvändigt.

Under de tre timmar som jag sitter med på lektionen går läraren André Fredriksson igenom grundläggande funktioner, som hur man laddar ner appar, skapar och döper en mapp på hemskärmen, vad ikonerna i statusraden betyder, hur man ser notifikationer och väljer vilka man vill ta emot.

Är det möjligt för elever utan någon större förkunskap att ta till sig all information under en tvådagarskurs och praktiskt kunna utnyttja det i framtiden?

– Ja och nej. Som jag brukar säga till deltagarna på ett tidigt stadium så förväntar jag mig inte av dem att de ska komma ihåg eller kunna allt efter avslutad kurs. Däremot är min förhoppning att de ska känna sig inspirerade och få mod nog att ta sig vidare själva med de hjälpmedel i form av support och dokumentation som finns tillgängliga. Jag brukar också poängtera att det kan vara minst lika viktigt att lära sig vilka funktioner man kan strunta i.

För en van användare kan det tyckas underligt att man måste visa hur man exempelvis skapar en mapp på hemskärmen, men för eleverna i klassrummet så är det en lättnad att någon visar dem hur man gör. 

– Jag var inne på nätet och försökte lära mig men mycket av det är på engelska och så bläddrar det så fort. Jag kunde gå in på Youtube men så bläddrar det så väldigt fort att jag fick titta om och titta om, förklarar 64-årige Bengt när jag senare intervjuar honom och tre andra elever under lunchavbrottet.

– Ja, alltså jag letade efter någon sorts bruksanvisning, det finns ju, men det fanns bara på nätet, alltså man får själv gå in och leta. Sen använder man ett vokabulär som för mig är fullkomligt främmande och som oftast är på engelska dessutom. När jag sen översätter det här engelska ordet så blir det någonting annat än vad det står i den här texten i bruksanvisningen, om ni förstår vad jag menar, säger Gunilla när hon förklarar varför hon valde att gå kursen. 

Just terminologin, de engelska uttrycken och att det är oklart var man ska hitta enkla och lättförståeliga instruktioner är något som alla fyra tar upp. 

Läraren är väldigt bra, för han lägger det på en väldigt grundläggande nivå så att man inte kommer att känna sig främmande för att gå in själv sen och upptäcka det mera. Det tar bort lite rädsla kring det hela, säger Bengt.

En del elever nämnde till mig att de skäms för att de inte förstår, att de exempelvis inte har sagt på jobbet att de går en Ios-kurs. Har du som lärare märkt av denna känsla hos dem när de sitter i klassrummet?

Ja, absolut, säger läraren André och berättar att det är många som säger att de kommit för att barn eller barnbarn tycker att man är ”efter” eller för att arbetskamraterna på jobbet verkar använda alla möjliga olika funktioner som rinnande vatten.

– Väl på plats i klassrummet brukar det dock släppa rätt fort, speciellt eftersom man brukar vara flera som befinner sig i samma situation och då vågar man fråga mer.

Vilka delar av Ios skulle du säga att eleverna har svårast att förstå? Vad är det som väcker flest frågor? 

– För teknikovana användare är det utan tvekan det här med synkronisering och ”molntjänster". Det brukar inte vara några problem att förklara hur exempelvis Icloud fungerar och vilken nytta man kan ha av det, men det är fortfarande något som många upplever som lite abstrakt. För att inte tala om hur det blir om man har flera synkroniseringstjänster igång samtidigt, till exempel Icloud, Gmail och Exchange, oftast helt omedvetet, som skickar runt olika delar av användarens data hit och dit.

En annan sak som enligt läraren André Fredriksson kan vara lite knepigt är de olika typerna av trådlösa funktioner och anslutningarna till internet, som 3G, 4G, wifi och bluetooth. När och till vad används respektive funktion? Kostar de olika mycket att använda? Hur gör man när man åker utomlands? Det är sådant, berättar han, som även mer erfarna användare kan ha svårt att svara på.

Har eleverna visat rädsla för integritetsaspekter, exempelvis som att lagra information i molnet eller att låta en tjänst få tillgång till platsinformation?

Absolut! Detta är något jag får enormt många frågor kring, och många av dem jag träffar säger sig medvetet ha valt just Ios för att man upplever det som en säker plattform, eller poängterar att de inte gillar det här med reklamfinansierade tjänster samt att man tycker att det är obehagligt att "bli spårad”.

Tillbaka i klassrummet efterfrågar Gunilla en pappersmanual på svenska och påpekar att den måste vara användaranpassad, för det tycker hon att långt ifrån alla manualer är. 

– Oftast är den skriven av en ingenjör till den vanliga människan, fyller Bengt i. 

– Ja, och översatt av någon som varken kan engelska eller svenska, fortsätter Gunilla. 

Läraren André har en till synes enkel pedagogik, men den är väldigt effektiv. Han försöker så mycket som möjligt att associera operativsystemets olika funktioner med saker som alla känner igen. 

”Nu sitter de löst kan man säga”, är hans beskrivning av när ikonerna på hemskärmen börja skaka.  

Han fortsätter med att visa hur man organiserar apparna.

– Det kan vara smart att lägga appar man använder ofta på den första hemskärmen. Fast jag har en kompis som har sorterat alla sina appar i färgskala, fråga mig inte varför, säger André. 

– Hon kanske är ordblind men inte färgblind, föreslår en elev.

En elev undrar om man kan få ikonerna i alfabetisk ordning. Till hennes besvikelse är svaret nej. Då frågar en annan om det går att sortera dem automatiskt efter mest använda, och återigen är svaret nekande. Det blir hemskt mycket flyttande konstaterar en tredje, aningen irriterad över tanken att behöva sitta och dra i varenda app-ikon. Själv sitter jag och funderar på om inte Apple borde sitta med i klassrummet och anteckna. 

När André senare går igenom ”stör ej”-inställningarna är de inledande reaktionerna mer positiva. 

– Skulle ha haft det där i morse. Någon idiot ringde och väckte mig klockan 06:00 när jag har sovmorgon, säger kursdeltagaren som tidigare visade missnöje med apparnas möbleringsupplägg.

När läraren berättar att det går att ställa in ”stör ej” så att den inte ignorerar en person som ringer två gånger inom tre minuter, så kommer automatiskt reaktionen att man då måste berätta det för alla som man kan tänka sig behöver nå en akut. 

– Inte nödvändigtvis, om någon verkligen vill nå dig så ringer de väl en gång till på direkten, kontrar André. 

– Svarar man inte så är man ju inte hemma höll jag på att säga, kontrar en elev, innan hon och alla andra börjar skratta när polletten faller ner.

”Till slut är man så långt efter”

Läraren frågar eleverna vad den nedre listen kallas, och tillägger att ”journalisten får inte svara”. Jag ler. Alla tror att det är för att jag kan svaret, men sanningen är att jag inte minns vad den nedre listen heter, frågan är om jag någonsin har vetat det. Jag kanske inte är så överlägsen som man kan tro. 

Skillnaden mellan mig och eleverna är dock att jag vet vad jag kan göra med den nedre listen (som den heter i min vokabulär), eller kontrollcenter, som den tydligen kallas på försvenskat Apple-språk. Även om eleverna någon gång har råkat dra upp den av en olyckshändelse ger de små ikonerna ingen självklar förklaring för en nybörjare. Apples mjukvara är fantastiskt enkel när man har lärt sig den, men någon vägledning på resan mot visdom får man knappast. Visst, det går att ladda ner digitala manualer och kolla in Youtube-klipp men det är inte för alla. Vissa har faktiskt inte vuxit upp i högteknologisk frenesi och evolutionärt gamnackesyndrom. 

Tyvärr är sanningen att teknikens otroliga framfart de senaste 30, och framför allt de sista 10 åren, har skapat ett A-lag och ett B-lag. Ungdomar, och till en stor del även min generation sena 70-talister, har det i blodet – så länge vi har haft turen att växa upp i ett I-land. Min första kontakt med hemelektronik var den klassiska Atari-tevespelskonsolen. Sedan kom Spectrum, Commodore 64, Amiga 500 och Atari ST och så vidare fram till dagens PC-datorer, 100+ megabit-uppkopplingar och kraftfulla konsoler. På mobilsidan var resan en liknande. Först en Motorola-tegelsten med utdragbar antenn, sedan en radda klassiska Eriksson och Nokia, samt en monokrom Palm-handdator. Vi ”insatta” har ofta en historik att luta tillbaka oss på.

Det kan kanske tyckas underligt att det finns personer som hade mobiler på den gamla goda tiden och ändå inte vet hur man använder de senaste smarta enheterna. Det man ska komma ihåg är att steget mellan att ringa och skicka meddelanden till dagens datorer i fickformat är väldigt stort. Men det kanske största problemet är att det idag anses vara en självklarhet att kunna den senaste tekniken, både i vardagen och på arbetsplatsen. Det skapar en press, och en känsla av skam, samtidigt som många arbetsplatser är väldigt dåliga på att erbjuda en vettig utbildning.

– I arbetslivet så har man kollegor som kan jättemycket så man blir utanför liksom. Till slut är man ju så långt efter att man känner sig dum på jobbet om man ställer en fråga, man ser hur de drar på smilbanden, säger Annicka. 

Hon jobbar på en förskola där hon förväntas använda Ipaden i pedagogiskt syfte, men hon säger att hon trots det inte har fått mycket till utbildning när det kommer till hur man ska använda den. Bengt gör en jämförelse med när de introducerade datorer på hans arbetsplats. 

– Jag tycker det är lite konstigt också, när vi fick datorer på min arbetsplats då gick vi en datorkurs. Vi tog ett europeiskt datorkörkort, ECDL. Nuförtiden kommer de ju bara och kastar till dig någon Iphone – ”här har du”, liksom. Egentligen borde man gå någon Iphone- och Ipad-kurs också, särskilt för er som har det som arbetsinstrument på förskolan.

Även läraren André är medveten om problemet.

– Ja, det känns som ett rätt uppenbart problem i stil med när myndigheter, public service och andra institutioner började hänvisa folk till sina hemsidor för mer info under 90-talet, fast i dag är hemsidorna utbytta mot appar. Ett dilemma jag kan skönja nu som kanske inte var lika påtagligt då är hur mycket längre fram mycket unga personer är jämfört med äldre. Redan vid 6–8 års ålder klarar barn av att hantera den här typen av enheter på ett sätt som många personer över 40 eller till och med ännu yngre inte kan, även om det så klart inte gäller alla. 

Dessutom, fortsätter han, har det ju skett en enorm fragmentering av de kommunikationsmedel vi utnyttjar. Från att ha rört sig om post och telefon för 25 år sedan, till telefon, SMS och e-post för 15-20 år sedan, så används i dag telefon, e-post, SMS, Imessage, Facetime, Skype, Whatsapp, Facebook Messenger, Snapchat och så vidare om vartannat.

Eftersom du har sett vad eleverna tycker är svårast, om det är något du skulle vilja råda Apple att ändra på i Ios, för att göra det smidigare eller mer lättförståeligt för användarna, vad skulle det i så fall vara och vilka ändringar skulle du föreslå?

Det är en svår balans det där. Kunniga användare efterfrågar fler och mer avancerade funktioner medan minst lika många eller fler vill ha det så enkelt och lättanvänt som möjligt. Jag tycker personligen att Apple är duktiga på att prioritera vilka funktioner man satsar på och i vilken takt man gör detta, och min enda önskan är att man fortsätter att skynda långsamt och att låta det som är svårt att göra bra få ta sin tid.

Men era barn då, kan de kanske hjälpa er, frågar jag kursdeltagarna eftersom jag ganska ofta får ställa upp som teknisk support åt mina föräldrar. 

– Jag har en son som är jätteduktig på det här men han har ju ingen tid att traggla med mig, säger Bengt innan han får en glimt i ögat och fortsätter:

– Men han får igen när han ska börja övningsköra. Jag ska sätta den jäveln på en traktor! 

Ämnen

Ios

Skapat av Apple. 

Bygger på Apples egna system. Visades upp för första gången 2007 (då hette det Iphone OS), och lanserades senare samma år. Döptes om till Ios 2010.  

Unikt för Apple-produkter. Finns även i Apple TV. 

Senaste ”fullversion” är Ios 9. 

Fördelar som brukar framhävas när det kommer till Ios är att apparna är bättre utvecklade och kontrollerade för operativsystemet än vad de är på Android. Olika Apple-enheter kan också enkelt kommunicera med varandra och enheterna är synkroniserade eftersom enheterna är kopplade till ett och samma användarkonto (Apple ID). Anses ofta som mindre krångligt än huvudkonkurrenten Android, dock har fler och fler funktioner lagts till på senare år vilket har tagit bort en del av enkelheten. Systemuppdateringar sker snabbare på alla enheter eftersom de kommer från samma tillverkare. 

Nackdelar som vanligtvis framhävs är att systemet är väldigt låst i fråga om användaranpassning, och att användaren generellt har lite kontroll. Exempelvis finns det inget traditionellt filsystem, den som letar efter en filutforskare gör det förgäves. Det finns heller inga widgetar till startskärmen.

      

Android

Skapat av företaget Android Inc. som köptes av Google 2005. Visades upp för första gången 2007. Lanserades 2008.  

Bygger på Linux.

Senaste ”fullversion” är Android 6.0, även kallad Marshmallow. 

Används även i spelkonsoller, digitala kameror, teveapparater, bilar, träningsarmband och smarta klockor.  

Det öppnaste av systemen när det gäller källkod och möjligheter att påverka hur det ser ut och vad man vill göra med det. Ur ett tillverkarperspektiv är det på sätt och vis positivt eftersom det innebär att Android kan anpassas till en mängd olika enheter, som har olika hårdvarukonfigurationer. En stor nackdel är dock att anpassningsprocessen måste göras om varje gång Google släpper en uppdatering av systemet.

Ur ett användarperspektiv brukar ett återkommande klagomål vara att mobiltillverkarna fyller deras enheter med en massa onödiga appar som man inte kan ta bort (de brukar kallas för bloatware).  Det som brukar framhävas som positivt är att man till mångt och mycket kan skräddarsy operativsystemet efter eget tycke, särskilt om man väljer någon av de bloatware-mässigt ”renare” Nexus-modellerna. Är man modig (och helst har en del kunskap om hur det fungerar) och vill ta anpassningen till det extrema så går det att roota systemet och installera icke tillverkarspecifika operativsystem.  

Windows 

Skapat av Microsoft.

Bygger på Microsofts egna system. 

Senaste ”fullversion” är Windows 10 Mobile/Windows 10

Windows 10 Mobile finns på mobilerna medan Windows 10 på nyare plattor är samma som man finner i bärbara eller stationära datorer. 

Att man känner igen sig både i datorn och i mobilen är något som Windows 10-anhängare brukar framhäva som en fördel, särskilt när det gäller senare Surface-surfplattor där operativsystemet är identiskt med datorernas. Operativsystemet är mer anpassningsbart än Ios, men inte lika flexibelt som Android. Fungerar utmärkt med Microsoft väl utbredda Office-dokument.   

Akilleshälen är Windows brist på tredjepartsappar, särskilt om man jämför med Ios och Android.