Bättre mobiler i Europa med nya regler – Så får du glädje av dem

Den 20 juni 2025 börjar nya regler gälla för mobiltelefoner och surfplattor som säljs inom EU vilket kan komma att få stor betydelse för vilka telefoner som säljs, men också ge oss konsumenter bättre möjligheter att välja rätt mobil. EU-regler kan vara snåriga och vi har därför dykt ned i dem för att du ska slippa.

De nya reglerna i korthet

Reglerna kan sägas bestå av två delar. Dels nya krav som tillverkarna måste rätta sig efter, men också en märkning som ger konsumenten större möjlighet att välja mobil.

De tvingande reglerna ställer krav på telefonens hållbarhet i vid bemärkelse. Mest tydligt för användarna är att alla mobiler som säljs i EU, inklusive knapptelefoner, nu måste vara vattentäta. Men här finns också krav på reptålighet och stöttålighet. Tålighet kan också definieras som hur länge mobilen håller, och därför ställer man dels krav på hur många laddcykler batteriet ska tåla, hur länge telefonen ska få systemuppdateringar och att tillverkaren måste tillhandahålla reservdelar i många år.

I den nya märkningen ska tillverkaren uppge vilken energiklass mobilen eller surfplattan har, vilket är ett relativt mått på telefonens batteritid. Man ska även uppge den faktiska batteritiden enligt ett standardiserat test, en klassning av hur tålig telefonen är och hur lätt den är att reparera. Märkningen kommer du att känna igen då den ser ut som den energiklassning som används till bland annat vitvaror idag.

Märkningen ställer alltså inga krav utöver de som nämns ovan, men genom att du som konsument kan jämföra mobilernas energiklassning, reparerbarhet och tålighet räknar man med att det kommer att sätta press på tillverkarna att utveckla strömsnålare och tåligare mobiler.

Vad är syftet med reglerna?

EU hoppas att reglerna ska gynna både dig som konsument och miljön.

Den främsta drivkraften från EU:s sida för de nya reglerna är att minska unionens koldioxidavtryck, men kan man göra det och samtidigt gynna konsumenterna är det naturligtvis ett plus.

Tanken med att ställa krav på telefonens hållbarhet är att förlänga dess livslängd, så att vi konsumenter kommer att köpa nya mobiler mer sällan. EU räknar alltså med att reglerna kommer att leda till färre mobilköp än om de inte hade införts. De mobiler som därmed inte tillverkats förbrukar heller inte energi och resurser vid tillverkningen.

Energimärkningen i sin tur ska göra att folk väljer mer strömsnåla mobiltelefoner med längre batteritid. De behöver därmed inte laddas lika ofta och det tror man kommer att minska elförbrukningen en smula. Man ställer också på olika vis krav på att telefonerna inte ska ligga och dra ström från laddaren när de är fulladdade. EU räknar med att man kan spara in nästan en procent av regionens elförbrukning fram till 2030 på det här sättet. Då inkluderar man även trådlösa fastnätstelefoner som också berörs av reglerna och fortfarande är populära i vissa delar av Europa. Man räknar också med att man sparar cirka 1000 kr per hushåll och år, huvudsakligen på att man köper ny mobil mer sällan.

Vilka är kraven EU ställer på nya mobiler?

De krav EU ställer är rätt specifika och detaljerade, även om de bara berör ett fåtal områden.

När det gäller tålighet ska alla telefoner som säljs i Europa, även knapptelefoner, vara skyddade mot damm och vatten. Det definieras som att de ska vara certifierade enligt IP-klass 68. Det innebär att de är skyddade mot damm och sand och tål att nedsänkas i vatten, men det går inte nödvändigtvis att bada med mobilerna. Det beror på att när du badar möter telefonen vatten i rörelse som utsätter den för andra krafter än stillastående vatten. De flesta dyrare mobiler har sedan länge IP67-klassning, medan det inte är självklart i mellanprissegmentet och sällsynt för budgetmobiler.

Man ställer också krav på att skärmen ska vara reptålig, vilket definieras som att den ska tåla att skrapas av föremål som är en fyra på Mohs-skalan. Mohs-skalan är en skala från ett till tio som anger olika mineralers hårdhet. Tio är diamant, nio är kvarts, och så vidare. Varje hårdare material kan repa de som har en lägre grad. 1-2 kan repas med en nagel, medan stål har hårdhet 7 och kan repa material med en hårdhet på 1-6. 

Telefonerna ska också tåla upprepade fall från en meters höjd. I de flesta fall utför mobilltillverkarna redan tester som motsvararar dessa krav i tillverkningsprocessen så de blir lätta att uppfylla.

När det gäller batterierna ställs kravet att de efter 800 laddcykler ska ha minst 80 procent av kapaciteten de hade när de var nya. En laddcykel räknas som motsvarande en laddning från 0 till 100 procent, så om du laddar telefonen två gånger från 0 till 50 eller från 50 till 100 procent så räknas det som en laddcykel. Att mobilbatterier klarar detta krav redan idag är inte ovanligt, men förmodligen inte självklart för billigare mobiler.

Du ska också i mobilens system kunna se batteriets skick. Där ska anges när batteriet tillverkats, när det först började användas, hur många laddcykler det genomgått och en uppskattning av dess nuvarande kapacitet. Det här ska underlätta för andrahandsmarknaden.

Det ska också finnas en funktion som gör att mobilen slutar ladda när den laddat fullt och inte börjar ladda igen förrän batteriladdningen fallit till 95 procent. Detta för att förhindra att en fulladdad telefon ligger och drar ström från elnätet.

När det gäller systemuppdateringar finns det som vi tolkar det inte ett krav på att telefonen ska få en viss mängd systemuppdateringar. I stället står det i lagen att de uppdateringar som tillverkaren väljer att göra ska finnas tillgängliga gratis i minst fem år efter att telefonen slutat säljas. Det har ju annars funnits rätt starka signaler från EU om krav på att telefonerna ska få uppdateringar i minst sju år, men om det är på gång så sker det i alla fall inte med den här lagen.

Däremot ställer EU krav på möjligheten att reparera telefonen. Den ska vara ihopmonterad med återanvändbara delar, det vill säga skruvar och inte lim. Tillverkaren ska tillgängliggöra instruktioner för hur du plockar isär mobilen och viktiga reservdelar som skärm, baksida och batteri ska finnas att beställa i sju år efter att telefonen slutat säljas. Man ställer också krav på leveranstiden av reservdelarna. Det hela är en känga åt Apple, som av mobilverkstäder anklagats för att favorisera vissa reparatörer och hålla på reservdelar för andra.

För vikbara mobiler ställer man lite lägre krav. De behöver inte vara lika damm- och stöttåliga och den vikbara skärmen behöver inte vara reptålig på samma sätt. Man undantar också helt mobiler med rullbar skärm från reglerna, kanske för att eventuella sådana över huvud taget ska ha en chans att komma ut på marknaden.

Så fungerar den nya märkningen

Mobiltelefoner och surplattor får en ny obligatorisk energi- och hållbarhetsmärkning.

Alla som någon gång shoppat vitvaror eller TV-apparater känner igen EU-märkningen med den regnbågsfärgade stapeln med pilar från A till G, där A är mest och G är minst energisnål. Nu får även mobiltelefoner en sådan märkning, och den innehåller mer än bara energiklassen. Märkningen ska finnas på förpackningen och i skyltningen i butik samt bland specifikationerna i webbutiken.

Energiklassen beräknas med hjälp av en app som kör en sekvens av typiska uppgifter som samtal, webbsurfande, spelande och videostreaming varvat med pauser med skärmen ställd på 200 cd/m2 ljusstyrka. Sedan mäts hur lång tid telefonen klarar en laddning från fullt till tomt batteri. Förutom bokstaven A-G anges även på märkningen hur länge mobilen klarade batteritestet i timmar och minuter. Surfplattor genomgår en liknande process men förstås med en annan sekvens där det inte rings telefonsamtal. Den här typen av batteritester utförs redan av tillverkarna, om du ser dem uppge att en telefon har två dagars batteritid till exempel, så har det mätts med en liknande metod, men nu blir den alltså standardiserad för alla mobiler och surfplattor som säljs inom EU.

Etiketten innehåller ytterligare fyra informationspunkter. Två av dem är hur stöttålig telefonen är och hur lätt den är att reparera på en skala från A till E. Även dessa beräknas enligt standardiserade metoder, för stöttålighet upprepade fall från en meters höjd, reparerbarheten enligt en komplicerad formel där olika egenskaper för hur lätt telefonen är att plocka isär viktas.

De sista två punkterna är IP-klassningen som anger hur tålig mobilen är för damm och väta, och hur många laddcykler batteriet klarar innan kapaciteten är nere på 80 procent. För bägge ställer ju EU bindande krav på IP67 och 800 laddcykler, men här har tillverkarna en chans att visa att de överträffar baskraven.

Finns det några nackdelar med de nya EU-reglerna?

De nya EU-kraven på mobiltelefonerna kan sägas hota ett segment av mobilmarknaden.

Det är de allra billigaste telefonerna. Kravet på tålighetsklass IP67 kan få en del tillverkare att helt enkelt välja att inte lansera sina billigaste modeller i Europa för att de inte uppfyller kraven. De som gör det kan bli dyrare för att de måste göras vattentäta. Samtidigt har förmodligen EU gjort bedömningen att det är en åtgärd som inte är alltför kostsam eftersom man ställer samma krav på de ännu billigare knapptelefonerna.

Risken att det blir för dyrt för de allra billigaste telefonerna är förmodligen också orsaken till att EU valt att inte ställa krav på minst sju års systemuppdateringar. Det är en efterkostnad för tillverkarna som du förmodligen kan räkna hem på en mobil för 10 000 kronor, men en telefon för 2500 kronor skulle kunna bli en ren förlustaffär för tillverkaren.

De billigaste mobilerna får inte bara nackdelar med de nya reglerna. De långsammare processorerna i billigare mobiler drar ofta mindre ström än toppmodellernas, och de kan ge dessa mobiler en bättre energimärkning som gör att folk väljer dem framför de dyrare modellerna. Bra batteritid är ju trots allt något som väger tungt när du köper en ny mobil.

Här kan du läsa mer om de nya reglerna och hitta länkar till lagtexterna med alla detaljer.