Test: Nokia C6-01

Att hacka på Symbian är som att sparka på den som ligger. Systemet hade sin storhetstid för ett par år sedan, men i dag är det omseglat av de flesta smartphone-alternativ på marknaden. Tyvärr visar Symbian inga tecken på att hinna ikapp, den utlovade uppdateringstakten ger snarare en känsla av att systemet halkar efter än mer.

Visserligen ligger problemet mer i användargränssnittet än i systemets funktionalitet, men exemplet Iphone visar att konsumenterna väljer ett snyggt och enkelt användargränssnitt framför avancerade men krångliga funktioner i nio fall av tio.

Personligen har jag överseende med att systemet är fult och okarismatiskt, men det har andra sidor som är svårare att acceptera. Inställningarna för telefonen är legendariskt krångliga, och sådant som vi har vant oss vid att det bara funkar i Android eller Iphone kan gäcka även en avancerad användare som jag i Symbian.

Krånglig epost

Ett par exempel: När jag konfigurerar min e-post hittar jag inget sätt att välja ett annat lösenord och användarnamn till utgående e-post, ett måste för att jag ska kunna skicka e-post. Det betyder inte att det inte går, jag ger bara upp försöken att hitta denna inställning.

Enligt konstens alla regler så ska jag ha konfigurerat Exchange-kontot så att min Google-kalender synkar mot mobilen, men trots att inga inställningar tyder på det får jag inte in några händelser som är äldre än två veckor. Och varför använder vissa program mobilnätet till att ansluta till Internet trots att jag angivit att mitt wlan alltid ska ha prioritet vid internetuppkoppling?

Startskärmar med Widgets är mer än vad Iphone har, men jämfört med andra alternativ är widgetarna på tok för begränsade. Det är svårt att se vad man har för glädje av en halv statusuppdatering på Facebook, de två senaste e-postrubrikerna eller genvägar till kontakter där inte ens hela deras efternamn får plats. Slutligen har vi det begränsade utbudet av appar. Att det är bättre än utbudet för Windows Phone 7 eller Samsung Bada säger inte så mycket. På tok för många bra program som finns till Iphone och Android saknas.

Trots det har Symbian sina lojala anhängare, vilket inte minst märks på antalet nöjda N8-användare. Vet du med dig att du tillhör denna skara, gjord av starkare virke än jag, finns det ingen anledning till att du skulle bli besviken på C6-01.

Till det yttre är C6-01 en kvalitetsprodukt. Skalet är till största delen i metall (överdelen av baksidan är i plast, förmodligen för mottagningens skull). Det finns en svart plastrand runt sidan som sticker ut på ett sätt som gör att det är lätt att få grepp om telefonen, men också ger en känsla av att man misslyckats med passformen mellan fram- och baksida. Känslan försvinner med tiden.

Utmärkt skärm

Jag gillar Nokias skjutknappar på sidan för skärmlås, även om den på just denna telefon är litet i hårdaste laget. Till formatet är det en rätt liten telefon: Skärmen är på 3,2 tum, samma storlek som på Nokias gamla succémobil 5800 Xpress Music, men jämfört med denna har man skurit ner på de yttre dimensionerna ytterligare. 3,2 tum är mindre än det låter eftersom skärmen är långsmalare än till exempel Iphones. Att man ändå inte upplever skärmen som svårläst eller svår att pricka rätt på när man trycker säger en del om den höga kvalitet den håller. Plus också för den sköna vibratorfeedbacken.

På denna telefon har Nokia använt en teknik de kallar Clearblack, och visst är svärtan fyllig och klar på telefonen, men i gengäld tycker jag att den vita färgen känns litet rökig. Det är en mycket liten anmärkning, skärmen är utmärkt. Som telefon för att ringa eller sms-a med klarar sig C6-01 i stort sett prickfritt. Ljudet i högtalaren är också riktigt bra, men möjligen är maxvolymen litet låg om man vill ha högtalarsamtal eller lyssna på radio.

Musikspelaren och FM-radion är funktionella, men det kan vara värt att investera i ett par bättre lurar för musik än de som följer med, som dock får fullt godkänt för tal. Webbläsaren är definitivt sämre än den i Android och Iphone, men här har Nokia utlovat en ny och bättre webbläsare som mycket väl kan vara ute när du läser detta.

Inte vanlig fokus

Kameran är ett kapitel för sig. Den är på 8 megapixel, vilket signalerar topp-prestanda, men saknar autofokus vilket säger titthålskamera av skräpkvalitet. Verkligheten ligger någonstans däremellan. Nokia har använt en teknik som de kallar fullfokus, vilket går ut på att man jämför skärpeinformationen från de olika exponeringarna för att få en skarpare bild. Jämfört med vanliga kameror utan autofokus har man fått ner närmaste skärpeavståndet från ca 2 meter till 50 cm.

Kameran är snabb, ger fin färgåtergivning, och ja, det blir för det mesta skarpt, men ofta vill man ju just ha fokus på motivet och bakgrunden i oskärpa för att bilden inte ska bli rörig. Det klarar inte C6-01.

Näst efter möjligheten att installera program är det väl möjligheten att läsa e-postbilagor i Office- eller pdf-format som lockar med en Smartphone. Det klarar C6-01 bra, programmet Quickoffice finns förinstallerat i en gratisversion. Uppgraderar man kan man dessutom redigera Office-dokument.

Om man bortser från allt som hänt på resten av mobilmarknaden sedan dess kan man se denna telefon som en värdig uppföljare till Nokia 5800 Xpress Music, med många förbättringar i både system och kvalitetskänsla. Den lär knappast vinna några nya anhängare till systemet, men är du en Symbian-lojalist utan planer på att konvertera kan jag inte annat än rekommendera C6-01.

Testbild

För att sakna autofokus är kameran ändå ovanligt bra, men er inte luras av megapixeltalet, det är en kamera modell enklare.