https://www.mobil.se/nyheter/google-tvingas-betala-75-miljoner-kronor-for-dalig-rensning
568385
Nyheter
Google åker dit

Google tvingas betala 75 miljoner kronor för dålig rensning

[{ msrc: 'https://www.mobil.se/sites/mobil.se/files/styles/teaser-705/public/mac-459196_1920.jpg?itok=bSUIWo1Z', src: 'https://www.mobil.se/sites/mobil.se/files/styles/retina/public/mac-459196_1920.jpg?itok=p3ZLKtEc', osrc: 'https://www.mobil.se/sites/mobil.se/files/mac-459196_1920.jpg', w: 1920, h: 1188, title: ' ' },]
Efter att inte ha mött Datainspektionens krav får Google nu betala 75 miljoner i sanktionsavgift för att inte ha tagit bort sökresultat.

För tre år sedan granskade Datainspektionen Google för att se hur de hanterade rätten för personer att få sina uppgifter och sökresultat borttagna från deras sökmotor. Oftast handlar det om sökresultat och uppgifter som är felaktiga eller irrelevanta. Efter granskningen bestämde Datainspektionen att Google måste ta bort ett antal sökresultat. 

Efter en ny granskning som gjordes 2018 visade det sig att Google inte hade tagit bort de sökresultat som begärts. Det har nu lett till att Datainspektionen har bestämt att Google ska betala sanktionsavgiften. 

Grunden till beslutet är den stärkta dataskyddsförordningen med GDPR som huvudskäl. GDPR ökar kraven på företag som samlar in uppgifter om människor och ger den enskilde rätten att få oönskade sökresultat borttagna. 

Beslutet överklagas

Google får nu betala 75 miljoner kronor, men meddelar att de kommer att överklaga beslutet. För Mobil berättar Googles kommunikationschef Joakim Larsson att beslutet enligt Google till stor del handlar om meddelanden till de webbansvariga vars sidor tas bort ur Googles index. Google motsätter sig inte själva rätten att bli glömd. Google har enligt egen uppgift agerat på nästan 900 000 förfrågningar sedan rättigheten att bli glömd infördes 2014 och har som praxis att den webbplatsansvariga meddelas om vilka sidor som tas bort. Då anges de länkar som berörs, men Google avslöjar inte några ytterligare personuppgifter om den som gjort begäran. 

– Vi menar att denna praxis är i enlighet med GDPR och att öppenheten är viktig för att skydda exempelvis utgivares rättigheter i borttagningsprocessen, säger Joakim Larsson.