Det betyder plupparna

Reportage: Täckning - så funkar det

Studsande signaler, olika frekvenser, ny teknik och skillnaden mellan bra täckning och god kapacitet. Vi förklarar vad som egentligen är bakgrunden till bra och dålig mobiltäckning.

Publicerad:

7 feb 2014 - 13:00

Uppdaterad:

7 feb 2014 - 13:00

När mobilen visar en rad med pluppar går det oftast att ringa – men inte alltid. Ibland fungerar både samtal och data fint med två pluppar. Ibland bryts samtalen trots att skärmen visar fem. Så vad betyder egentligen plupparna? Vi har tittat närmare på vad som krävs för att den trådlösa förbindelsen mellan mobil och mast ska fungera och vad du kan göra för att få bättre täckning.

Per-Simon Kildal, professor, antennexpert och forskargruppsledare på Chalmers Tekniska Högskola, konstaterar att mobilernas antenner får mindre och mindre utrymme när enheterna blir tunnare, men 4G-tekniken gör att prestandan ändå når nya toppnoteringar.

– Radiovågorna studsar, går in i varandra och tar olika vägar till mottagarens antenn. Det kallas multipath och får signalstyrkan att variera oerhört mycket eftersom signalerna både kan släckas ut och förstärkas av reflektionerna. Bara genom att vrida på mobilen eller flytta den ett avstånd som motsvarar en halv våglängd – ungefär 6 cm på de högre 4G-frekvenserna – kan det skilja 100 gånger i signalstyrka, berättar Per-Simon Kildal.

Med 4G kan mobilerna använda flera antenner som samarbetar på samma frekvens – så kallad MIMO och diversitet. MIMO står för multiple-input multiple-output och innebär att man kan använda radioutrymmet mer effektivt och höja kapaciteten utan att behöva öka sändareffekten, använda större antenner eller sprida trafiken över fler frekvenser. Fler sändare/mottagare och antenner ger mer prestandaförbättring sett till det utrymme som krävs jämfört med att använda en ensam antenn med högre förstärkning. 

– Om mobilen och basstationen använder MIMO med dubbla antenner finns det fyra olika vägar för signalerna att gå. Sannolikheten att båda antennerna får in dålig signal samtidigt blir väldigt mycket mindre, förklarar Per-Simon Kildal.

Det är inte bara studsande radiosignaler som gör att täckningen varierar. Även om 800- och 900 MHz-banden generellt täcker större ytor än de högre mobilfrekvenserna får det inte finnas för mycket mellan telefon och mast. Radiovågorna kan inte ta sig runt ett berg eller en byggnad – eller följa jordens krökning. Därför behövs många basstationer med bra antennlägen för att minimera radioskuggorna.

Björn Lindberg, chef för radio- och nätfrågor på Tele2, menar att det är lätt att bygga täckning, men en större utmaning att bygga bra kapacitet.

– Utanför städer, till exempel för att bygga utmed en väg, använder vi ett planeringsverktyg. I verktyget kan vi simulera vad som händer om vi sätter en ny basstation på en viss plats.

För platserna som ser mest lovande ut i simuleringen söks det bygglov.

Björn Lindberg berättar att simuleringen bygger på verkliga mätningar och ger en bra bild av hur det kommer att bli – så länge kartorna är tillräckligt exakta.

– De gamla kartorna från Lantmäteriet hade höjddata från 60- eller 70-talen och en precision på omkring 25 meter. Vi har precis börjat köpa in kartdata som bygger på laserskanningar och har en upplösning på fem meter eller bättre.

Erik Hörnfeldt, ansvarig för PR och kommunikation på Tre, förklarar att olika nät kan komplettera varandra.

– Normalt bygger man två nät, ett lågfrekvent för bra yttäckning och bra huskropps­penetration. Samt ett högfrekvent för bra kapacitet. I glesbygdsområden bygger man oftast bara med lågfrekvensteknik, i tätorter en kombination av båda.

Bygga nytt tar tid

Varje basstation behöver el och en uppkoppling med hög bandbredd – optisk fiber eller radiolänk – som knyter ihop den med resten av operatörens nät. Även om både el- och fiberdragning kan ta tid på vissa platser är den stora utmaningen att placera ut master, antenner och aktiv utrustning. Bygglov kan ta tid i Sverige och operatörerna kan inte räkna med någon gräddfil.

– Har man en plats klar tar det ungefär tre veckor att bygga en basstation och integrera den i nätet, berättar Erik Hörnfeldt på Tre.

I praktiken går det dock sällan fortare än 18 månader på grund av att bygglovsansökningar och miljötillstånd måste behandlas och placeringen blir ofta en kompromiss mellan vad som är bäst ur ett täckningsperspektiv och vad som är möjligt att genomföra.

Några ger stöd och andra bromsar

– Vissa kommuner förstår att mobilnäten är viktiga och ger ett bra stöd när vi söker bygglov. Andra bromsar och ger inga förslag på bra platser. Alla villa ha täckning, men ibland är det någon som överklagar och säger »sätt masten hos grannen«, menar Björn Lindberg.

– Normalt krävs det tre tänkbara platser för att få ett godkänt tillstånd att bygga på en av dem. Sedan finns det andra saker vi måste ta hänsyn till. Master nära järnväg måste godkännas av Banverket för att de inte ska störa deras kontrollsystem och det kan dra ut väldigt på tiden. Det finns några riktiga skräckexempel – till exempel en plats där vi lämnade in första bygglovsansökan 2002 och kunde börja först i somras, säger Erik Hörnfeldt.

En lösning för operatörerna kan vara att tillfälligt gräva ned stridsyxan och dela på masterna. Lagstiftningen om så kallad samlokalisering på mobilmasterna kan tvinga operatörerna att samarbeta, men det sker också på mer frivillig basis.

Björn Lindberg berättar att Tele2 har ett samarbete med Telenor när det gäller GSM 900 och 4G LTE. 

– Vi har sparat de bästa masterna och har idag 20 procent fler basstationer än tidigare. 4G kan använda samma antenner och samma master, så vi kunde snabbt bygga ut nätet genom att sätta in ny utrustning som klarar både GSM och LTE. I början var vi oroliga för vi visste inte vilka frekvenser som skulle gälla på mobiler och modem, men det har fungerat bra, säger Björn Lindberg.

Erik Hörnfeldt menar att lagen om mastdelning borde omfatta fler än bara mobil­operatörerna.

– Det finns en massa andra master som skulle kunna fungera för mobil utrustning, till exempel komradio, militära master och master för teve och radio, men idag är det väldigt svårt att komma in på dem.

.

.

 

.