Grön lur betyder svara och röd lur betyder avsluta samtalet. Just den funktionen kan de flesta förstå eftersom det blivit något av en standard. Nästan lika självklart är det numera att den gröna luren ska sitta till vänster och den röda till höger. Där har det dock funnits tillverkare som gått emot strömmen, men som numera rättat sig i ledet och anammat konkurrenternas knapplacering.
När tillverkarna väljer menysystem och operativsystem är det mycket som finns att ta hänsyn till. I botten ligger operativsystemet som styr de grundläggande funktionerna och till exempel bestämmer vilken typ av program som man senare som användare kan installera på egen hand. Operativsystemet sätter helt enkelt gränserna för vad det senare är möjligt att åstadkomma med hjälp av telefonen. Det man ser i telefonen är gränssnittet, presentationen av de funktionerna som telefonen kan erbjuda. Ofta är kanske gränssnittet en viktig faktor när man ska byta telefon. Det är lätt att välja samma telefonmärke för att vara sker på att hitta rätt bland alla funktioner. Studerar man menyerna noggrant från olika tillverkare är det både mycket som skiljer och en hel del som förenar.
MENYER&PROGRAM
Visst ser många menyer från mobiltelefoner likadana ut, för trots att mobiltelefonen är en relativt ny uppfinning har det uppkommit generella lösningar. Tittar man på de telefoner som finns idag tycks tillverkarna ha en ganska gemensam syn på hur man ska lösa navigationen och i grunden har de flesta menysystem mycket gemensamt. Man börjar ofta med en startskärm där inte särskilt mycket mer än tid och status visas, med en bild som bakgrund. Ofta hittar vi här också någon typ av genvägar till några få eller ett par av de vanligaste funktionerna. Från start har Sony Ericsson här en genväg till menyn och en genväg till samtalslistan. Man kommer till menyn även genom att trycka in joysticken. Det upplägget är man inte ensamma om. Den främsta skillnaden tillverkarna emellan är hur mycket möjligheter man ger direkt i startskärmen. Här har Windows varit något av föregångare med sina Idag-vy där man samlat de senast öppnade programmen och funktionerna, aktuella möten, e-post och annan information. Det har sedan tagits efter av Nokia i deras Series 40 liksom i deras smartphones med Series 60.
Motorola och Samsung har liksom Sony Ericsson valt en avskalad startskärm utan aktuell information. Genvägar till olika program är begränsade till de fyra man kan ange som snabbval i telefonens joystick eller navigationsknapp, men Sony Ericsson har även en genvägsmeny där man kan se aktiva program och skräddarsy egna genvägar. En sådan genvägsmeny hittar man även på startskärmen för företagets P990 som använder Uiq som skal över operativsystemet Symbian som ligger i bakgrunden. Eftersom Uiq används på telefoner med större skärm finns här även en del andra möjligheter eftersom man kan styra telefonen även med hjälp av pennan och den tryckkänsliga skärmen.
Väl framme i huvudmenyn är det påfallande många tillverkare som valt att meddelandeikonen ska vara den som är förvald. Man verkar med andra ord tro att det är den funktion som används flitigast, säkert ett riktigt antagande. Just valet att lägga meddelandeikonen lättåtkomligt visar att man tänkt till lite och att som Motorola lägga ikonen för javaprogram och spel i mitten verkar mera ha att göra med slump än om en tanke om att förenkla för användaren. Hos Motorola finns dock möjligheten att själv sortera ikonerna efter eget tycke, så om man anstränger sig kan man få ikonerna precis som man önskar. Även i Nokias Series 40 och Series 60 finns möjligheten att sortera om ikonerna så du kan placera de du använder oftast lätt åtkomliga.
I huvudmenyn handlar det om att oavsett vilken telefon det är man använder enkelt hitta det program eller funktion man är ute efter. Eftersom huvudmenyn med sina valmöjligheter inte är tillräcklig för att åskådliggöra alla möjligheter i telefonen är därför val i flera steg närmast oundvikliga. När man valt en av ikonerna i huvudmenyn ställs man ofta därför inför flera val och tillverkarna har där en utmaning i att göra vägen till målet så enkel och logisk som möjligt. De flesta gör detta genom att du när du valt en ikon får den ikonens namn högst upp i skärmen och sedan en lista med de val som nu finns tillgängliga. Oftast döljs alltså huvudmenyn helt för att göra plats för undermenyn. Så här gör till exempel Samsung och Nokia i sina Series 40 och 60-telefoner. Microsoft är inne på samma linje i sina mobiler som säljs av bland andra Samsung, HTC och Qtek. Det gör alltså att hela skärmutrymmet används för undermenyn och för att komma tillbaka huvudmenyn får man trycka sig tillbaka.
Hos Motorola hittar man en annan lösning. I till exempel meddelandemenyn kommer en lista med val upp, precis som hos övriga tillverkare. I andra val från huvudmenyn används en annan presentation, till exempel om man väljer ikonen "Inställningar" Då visas ett fönster som döljer större delen av huvudmenyn. I fönstret visas de ikoner som utgör undermenyn och får de inte plats får man bläddra sig neråt i fönstret. Från undermenyn kommer man ofta till en vallista som tar över skärmen, men det förekommer även under till exempel "vidarekoppling" att ytterligare ett fönster poppar upp som även det delvis skymmer det som ligger under.
Sony Ericsson har valt ett annat sätt att hantera de många valmöjligheter som man bjuder på. I inställningsmenyn till exempel finns så många valmöjligheter att de inte ryms i en enda lista. Istället för att dela upp menyn i flera steg har man då kombinerat listan med flikar i överkant. Man kommer först in i fliken allmänt och kan alltså i nästa steg välja en av menyvalen där eller gå vidare till en av de andra flikarna som samlar val inom till exempel Kommunikation och Display. Just när man bläddrar mellan olika flikar använder Sony Ericsson animationer som gör att menyvalen kommer in från höger och försvinner ut till vänster när man bläddrar vidare. Det kan göra att man får enklare att förstå menyns uppbyggnad eftersom förflyttningarna runt i menystrukturen blir tydligare.
Ett annat sätt att ta sig fram till rätt funktion är ett uppgiftsbaserat system istället för det funktionsbaserade med ikoner och program. Windows Mobile använder sig delvis av det här sättet att komma rätt. Där kan man börja med att redan från startskärmen trycka in siffror utan att berätta för telefonen vad det är man vill göra. Börjar jag med att till exempel ange siffran fem får jag upp alla poster i telefonboken med telefonnummer som börjar på just den siffran. Dessutom får jag upp namn som börjar på j, k eller l, alltså de bokstäver som finns på 5-knappen. Den som är bekant med Apples funktion Spotlight i datorer känner igen sig och i telefonen skulle den kunna utvecklas. Att jag skriver siffran fem skulle även kunna betyda att jag vill planera in ett möte den tiden i kalendern, att jag vill starta ett program som börjar på bokstaven j, k eller l. Det här sättet att hitta rätt kan kanske inte helt ersätta dagens menysystem, men det är definitivt en spännande utveckling och ett smidigt komplement om inte annat.
Direkt från startskärmen
Sony Ericsson: Meny och senaste samtal. Snabbval: Navigationsknapp Förvald ikon: meddelanden
Menyn sedan: Lista som tar över skärmen, ibland kombinerat med flikar i toppen.
Series 60: Meddelande och klocka, till menyn via särskild fysisk knapp. Snabbval: Vänteläge eller snabbval i navigationsknappen. Förvald ikon: Galleri.
Menyn sedan: Menygrid i fönster så huvudmenyn syns under, eller direkt till tex adressbok/meddelanden.
Series 40: "Gå till"-snabbmeny och adressbok. Meny i mitten. Snabbval i navigationsknappen. Förvald ikon: Galleri (meddelanden i listvy) går att sortera.
Menyn sedan: Lista som tar över skärmen
Windows Mobile Smartphone: Start och Kontakter. Snabbval i meny på startsidan. Förvald ikon: Meddelanden
Menyn sedan: Lista som tar över skärmen
Samsung: Meny och adressbok. Snabbval: Navigationsknapp Förvald ikon: Meddelanden
Menyn sedan: Lista som tar över skärmen
Motorola: Ringtyper och meddelanden. Snabbval i navigationsknapp (visas). Förvald ikon: Spel och program (kan ändras)
Menyn sedan: Ikoner som delvis skymmer huvudmenyn som då (delvis) döljs
UIQ: Snabbval och senaste samtal. Snabbval även via navigationsknapp och fler möjligheter i helskärmsläge. Förvald ikon: Meddelanden Menyn sedan: Lista som tar över skärmen
MEDDELANDEN
Funktionen för att skicka och ta emot meddelanden är ofta en av de mest använd och det är därför ingen överraskning att den ofta ligger lätt åtkomlig i telefonernas menyer. Först och främst när man ska skriva meddelanden gäller det textinmatningen. Där har de flesta tillverkarna länge använt sig av T9 som gissar vilket ord du vill skriva och gör att antalet knapptryck kan bli betydligt färre. Motorola avviker här med sitt konkurrerande system Itap, men syftet och resultatet är i stort sett detsamma.
Systemet för att förenkla textinmatning heter alltså T9 hos de flesta tillverkare, men de har ändå valt att lägga in systemet i telefonen på olika sätt. Till exempel kan de själva välja hur menyval ska presenteras och om man skriver ett ord får man i Uiq upp en liten lista med möjliga alternativ, så man ska kunna välja ord om det programmet gissar på inte är riktigt. Samma lösning hittar vi hos Sony Ericssons telefoner, de som inte har Uiq utan är utrustade med Sony Ericssons egna system.
Hos övriga tillverkare får man istället trycka på någon knapp för att steg för steg få fram alternativa ord. Som så mycket annat är valet mellan de båda lösningarna mycket en smaksak, men ska man bläddra fram mellan flera möjliga ord kan det vara bra att se flera ord i taget. Det gör att man snabbare kan klicka sig förbi de ord som inte är aktuella.
När meddelandet väl är skrivet ska rätt mottagare hittas. Om man svarar på ett meddelande man fått är detta aldrig något problem. Då finns ju redan mottagarens nummer angivet. Har man däremot skapat ett helt nytt meddelande finns flera sätt att ange mottagare och tillverkarna har valt lite olika sätt för att hjälpa dig hitta rätt. Det mest grundläggande är att du får ange numret till mottagaren. Nästan lika självklar är möjligheten att välja en mottagare från adressboken du har i telefonen. Givetvis erbjuder alla tillverkarna dessa båda möjligheter. Ett smidigt komplement är möjligheten att snabbt välja bland nummer man använt senast. Hos Motorola och Sony Ericsson liksom i Series 40 kommer den möjligheten upp direkt när man ska ange mottagare. Hos Samsung har man istället valt att lägga de senast använda numren i ett menyval man kan välja just när man skickar. Hos de övriga gäller det att man snällt får ange numret manuellt eller från adressboken. Eftersom inmatning oavsett om det gäller text eller siffror är något man helst slipper med sin mobil är förenkling av det viktig. Och det gäller ju särskilt om man skriver in mycket text och siffror. Textinmatning via T9 är därför något man kan se som positivt i mobilen. Möjligheten för mobilen att lära sig vad vi gör är också intressant. Hit kan man räkna möjligheten att välja bland nummer man kontaktar ofta, eller möjligheten att välja bland webbadresser man nyss besökt och vill komma till igen.
Meddelanden
Sony Ericsson: Textinmatning: T9 med synliga ordalternativ. Mottagarval: Ange telefonnummer, sök i adressbok eller välj bland senast använda.
Series 60: Textinmatning: T9 med knapptryck för ordalternativ. Mottagarval: Ange telefonnummer eller sök i adressbok. Ingen lista över senast använda nummer.
Series 40: Textinmatning: T9 med knapptryck för ordalternativ. Mottagarval: Ange telefonnummer eller sök i adressbok och historik.
Windows Mobile Smartphone: Textinmatning: T9 med knapptryck för ordalternativ. Mottagarval: Ange telefonnummer eller sök i adressbok. Ingen lista över senast använda nummer.
Samsung: Textinmatning: T9 med knapptryck för ordalternativ. Mottagarval: Flera fält för att ange nummer eller mottagare från adressboken. Menyval för senast använda nummer.
Motorola: Textinmatning: Itap med knapptryck för ordalternativ. Mottagarval: Ange från senaste nummer och adressbok, ange annat telefonnummer via meny.
UIQ: Textinmatning: T9 med synliga ordalternativ. Mottagarval: Ange telefonnummer, sök i adressbok eller välj bland senast använda.
WEBBLÄSARE
Först och främst är det skillnad på webbläsare och webbläsare när det gäller olika tillverkare. En del kan visa vanliga hemsidor riktigt smidigt medan andra har svårt att klara även många mobilanpassade sidor utan att protestera. Här ska vi dock fokusera på vägen fram till själva surfandet, hur det går att välja länkar, skapa och använda bokmärken och hur man anger adresser.
Från de andra telefonerna är det givetvis Uiq-telefonen som skiljer sig mest. Anledningen är givetvis att vi här har pekskärm och ibland även ett tangentbord, beroende på vilken specifik telefon det gäller. När man startar den inbyggda webbläsaren slussas man direkt till den startsida som är angiven. I de flesta fall är det säkert din operatör. Navigationshjulet som de här telefonerna är utrustade med är nog det smidigaste sättet för att både bläddra sig ner på sidan och för att välja länkar och komma vidare. Visst har en telefon med stor skärm snabbt en fördel här för upplevelsen blir betydligt mer lik den på en dator. Här får man till exempel plats med dedikerade knappar för bokmärken, tillbaka-knapp och annat man förväntar sig i webbläsaren.
I Series 60 finns en särskilt smart funktion när man ska ange sidan man vill besöka. Så fort man börjar skriva adressen plockar telefonen fram adresser som matchar ur historiken över sidor man tidigare besökt. Att knappa in långa webbadresser är aldrig njutbart och det här är därför en välkommen funktion. Även i Series 60 kopplas man automatiskt direkt till hemsidan som är angiven. Series 40 ger dig möjlighet att väölja från Internetmenyn vart du vill. Antingen väljer du att gå till Nokias egen sida, eller till hemsida du angivit. När man själv anger en adress finns även möjlighet att utgå från adresser i historiken. Sony Ericsson har i sina nya telefoner istället valt att visa en sida som i själva verket ligger lagrad på telefonen. Den visar först och främst ett sökfält för sökmotorn Google och ett par länkar. Vill man gå till den angivna hemsidan får man välja den i menyn och vill man gå till ett bokmärke eller till en annan sida finns även det i menyn. Vi ska dock passa på att säga att Internet-delen i telefonen är något som operatörerna när de säljer telefoner ofta har stor makt över. Därför kan de ofta styra hur webbläsaren ska fungera och som exempel skicka dig direkt till deras portal om de anser att det är bäst. Grundfunktionerna med möjligheten att hantera bokmärken och ange adresser brukar däremot inte skilja sig åt oavsett vilken operatör som varit inblandad.
Microsoft har operatörerna haft förhållande vis begränsad inflytande på. Deras ikoner och Windows i mobilen ser likadant ut oavsett vilken operatör som levererar telefonen. Med deras webbläsare hamnar man i bokmärkeslistan från start och väljer man att istället ange en adress manuellt står listan med tidigare besökta sidor redo om man vill välja från den. Windows lyckas flera gånger visa framfötterna när det gäller att anpassa sig till hur du tidigare använt din telefon. Det är inte bara det smidiga sättet att hitta rätt telefonnummer vi nämnt tidigare som sticker ut.
Hos Samsung hamnar man efter ett tryck på internetikonen i telefonens undermeny för webbläsaren. Här väljer man att gå till hemsidan, till bokmärken eller att själv ange en adress manuellt. Telefonen hjälper inte till genom att servera adresserna till sidor du tidigare knappat in, men du kan däremot välja att ange adress och samtidigt se till att sidan sparas som ett bokmärke. Vet du med dig att du vill besöka sidan igen kan ju ett bokmärke snabbt ta dig rätt. Dessutom finns historik du kan gå till för att bläddra igenom sidor du redan besökt och se om du hittar den du söker.
Från internetmenyn i en telefon från Motorola väljer man antingen "Wap-läsare" för att komma direkt till operatörens hemsida, elelr gör ett annat val direkt bland de ikoner som finns. Ikonerna leder exempelvis till bokmärkeslistan eller till formuläret där man anger en adress manuellt. Har man valt en av dessa ikoner kommer man direkt till funktionen. Väl inne i webbläsaren kan man sedan komma åt alla de funktionerna via menyn och slipper därför gå tillbaka ut till internetmenyn för att göra val. En manuell adress anger man som vanligt och där står den senast angivna adressen kvar som standard. Vill man välja en annan adress kan man via menyn se de tio senast inknappade adresserna eller välja ett redan sparat bokmärke. När man anger en adress manuellt kan dock telefonen på ett riktigt smidigt sätt gissa vad du vill skriva. Skriver du till exempel bokstaven m och sedan en punkt kan telefonen gissa att det är m.mobil.se du vill besöka och kompletterar först med "mobil" och sedan med ".se". Det förutsätter dock att du tidigare skrivit in adressen en gång, men är ändå smidigt.
MEDIA
Grundläggande i mobiltelefonens komplexitet är att den numera har så många funktioner. En mp3-spelare som Ipod eller Iriver används bara för att spela upp musik. En videobandspelare eller dvd används bara för att spela in och spela upp tv-program och filmer. Ändå finns många videobandspelare i svenska hem som blinkar med en klocka som visar 0:00. Mobiltelefonen å sin sida ska inte bara ringa samtal och hålla reda på adressboken. I många fall ska den även vara spelmaskin, dator, kalender, radio och mycket annat på en och samma gång.
Det är med andra ord ingen lätt uppgift som gränssnittsutvecklarna har framför sig när man via knappar och ikoner ska göra alla dessa funktioner tillgängliga på ett enkelt sätt.
När vi börjar prata om mediaupplevelsen i telefonerna är det plötsligt en tydlig blandning av systemet i telefonerna och de fysiska knapparna på utsidan. Kamerans intåg i mobiltelefonen gjorde att en speciell knapp för att ta bilder blev nödvändig, eller i alla fall välkommen. Utökade musikfunktioner banade väg för knapparna som styr musikspelaren och gör att man kan byta låt och justera volymen utan att trycka sig fram genom menyerna. Istället hamnade fasta knappar på utsidan av telefonen eller i ett anslutande headset. Visst kan det bli för många knappar på utsidan av telefonen precis som en meny innuti kan bli alltför överbelamrad med valmöjligheter. Liksom alla anpassningar i en särskild riktning är de användbara för den som verkligen använder kameran, musikspelaren eller vad det nu handlar om. Är man en flitig lyssnare på mobil musik lär man därför uppskatta direktknapparna, medan den som inte lyssnar på musik inte har någon nytta av knapparna och kanske till och med kan störa sig på dem.
Som så mycket annat inom gränssnitt är det till stor del en personlig upplevelse, det handlar helt enkelt om att prova sig fram kombinerat med att man kan lyssna på andra och deras erfarenheter. Samtidigt utvecklas mobilerna med fler funktioner och redan har det skett utveckling även i menysystemen. Nokia stod för en utveckling när man i sin sportmobil 5500 införde ett sätt att styra den genom att knacka på skalet. Givetvis smidigare när man springer än att tvingas stanna och ta fram mobilen och trycka i menyerna.
En annan aktuell utveckling kommer från Samsung som anpassat bakgrundsbilden i sina nya telefoner så de anpassar sig till förutsättningarna. Bilden visar först och främst en lokal byggnad, i Sverige är det Stockholms stadshus. Är det dålig täckning så blir bilden molnig och är det natt så blir det mörkt och stadshuset lyses upp. Det ersätter kanske inte helt de meddelanden mobilen ger oss idag, men det är definitivt en utveckling och den lär fortsätta även framöver i samma takt som tillverkarna får in fler och fler funktioner i telefonerna.
Snabbguide operativsystem:
Smartphones:
Symbian UIQ
En variant av Symbian som använts främst av Sony Ericsson i företagets smartphones, men även Motorola har använt Uiq i sina smartphones.
Systemet kan använda javaprogram samt program utvecklade för den aktuella varianten av Uiq. Program för Symbian Series 60 går däremot inte att använda. Numera äger Sony Ericsson bolaget Uiq, men systemet är tillgängligt för fler tillverkare. För synkronisering och annat informationsutbyte med en dator skickar tillverkaren med programvara. Då kan telefonen synkas med till exemepl Outlook och filer kan överföras.
Exempel på telefoner: Sony Ericsson P990, M600, W950
Symbian Series 60
Finns främst i telefoner från Nokia och gör att man kan installera program utvecklade för systemet, men inte till exempel program utvecklade för Symbian Uiq. Nokia skickar med sin programvara för att telefonen ska kunna utbyta information med en PC.
Exempel på telefoner: Nokia N73, N80, N91
Windows Mobile
Microsoft har satsat stort på mobila enheter och hoppas på att likheten med Windows på vanliga datorer ska göra telefonen enkel att förstå. Det handlar dock inte om en nedkrympt version av Windows, utan ett system anpassat helt för mobilen. En styrka är synkroniseringsprogramvaran som utbyter information kontinuerligt i bakgrunden så snart telefonen är ansluten.
Exempel på telefoner: Samsung i320, HTC Mteor
Palm OS
Från början anpassat för handdatorer, men har utvecklats med tiden och används i de flesta av Palms smartphones. Stort programutbud och styrs med pekskärm, penna elelr via knapparna på telefonen. Alla Palms smartphones har fullständigt tangentbord och är därför smidiga att använda för e-post och dokument.
Exempel på telefoner: Palm Treo 650, Treo 750v
Andra:
Motorola
Operativsystemet har sett likadant under lång tid, men utvecklas kontinuerligt med nya funktioner. Har sitt eget textinmatningsystem Itap istället för konkurrenternas T9.
Exempel på telefoner: Motorola Krzr, Razr, Pebl
Sony Ericsson
Utvecklat av svenska Enea och har på sista tiden utvecklats främst med bättre meddelandefunktioner och inbyggd rss-läsare.
Exempel på telefoner: Sony Ericsson K800, W850, Z610
Nokia Series 40
Nokias enklare variant av operativsystem, men har alla vanliga funktioner som andra telefoner är utrustade med. Javaprogram kan installeras för den som vill utöka med funktioner.
Exempel på telefoner: Nokia 8800, 6280, 6111
