Surfa på tåget

Jag sitter i ett av SJ:s X2000-tåg – i ett grårutigt, bekvämt säte med strömuttag i närheten för datorn. Folk mumlar tyst till varandra medan tåget passerar Södertälje. Jag matar datorn med ström. Den hittar SJ:s öppna nätverk med en gång och jag startar webbläsaren som automatiskt för mig till SJ:s ombordportal där jag via en karta kan se var tåget befinner sig och läsa aktuell trafikinformation.

SJ:s trådlösa nätverk är okrypterat vilket gör att vem som helst med en nätverksenhet, exempelvis en mobiltelefon, kan koppla upp sig på det. Men därmed inte sagt att du får tillgång till Internet. Istället möts du av en portal där du kan köpa tid på “riktiga” Internet, alternativt logga in om du har en förstaklassbiljett, eller så kan du surfa runt på portalen där du ser tågtider och annat.

Mitt tåg är på väg till Göteborg där jag ska träffa killarna bakom Icomera, det företag som har tillhandahåller Internet ombord på fordon av olika slag. Framför allt har de utrustat en mängd bussar med Internet - men även tåg finns med på meritlistan.

I stolen bredvid mig sitter SJ:s it-koordinator Petter Essén. Han har nära kontakt med gänget på Icomera eftersom det är han som har ansvaret för SJ:s Internettjänst.

– Min uppgift som it-koordinator är att med alla medel försöka få Internettjänsten så bra som det bara går, och i framtiden även infotainmenttjänsterna ombord, den digitala upplevelsen.

SJ drog igång sitt Internetprojekt 2003 och det kom igång på allvar under 2004. Men då surfade resenärerna bara i ett par kilobit per sekund.

– Vi hade delat upp det så att när du klickade på en länk på en hemsida så skickades frågan via gprs-länken, men svaret gick via satellitlänken. Täckningen var det si och så med, hastigheten var jättelåg, säger Petter Essén.

Lokala tjänster

Jag och Petter sitter i förstaklass och därför ingår Internet, vi behöver bara skriva in en kod. Vårt tåg är speciellt eftersom det är det enda (av 41 stycken) som är utrustat med SJ:s kommande filmtjänst. Än så länge är den hemlig, endast personer med kunskap om hur man kommer åt tjänsten kan testa den. Men tanken är att resenärer under våren och sommaren ska ha gratis tillgång till en betaversion av filmtjänsten som sedan ska dyka upp på de nya SJ3000-tågen som tas i bruk i augusti.

– Vårt mål är att göra en betaversion tillgänglig för kunder på just det här tåget, du kommer inte kunna boka det men det blir en glad överraskning om du kommer på det här tåget. Och så kommer vi öka kommunikationen om det mer och mer. Till att börja med kanske vi bara berättar det för de i förstaklass. På så sätt kan vi smyga igång tjänsten och få den testad hos en mindre grupp människor, säger Petter.

Anledningen till att SJ bygger en lokal filmtjänst i sin ombordportal har att göra med ett bandbreddsproblem. I dagsläget kan du i optimala fall komma upp i 7,2 megabit per sekund när du surfar på tåget, men den uppmätta genomsnittshastigheten ligger mellan 0,5-2 megabit per sekund. Det räcker inte. Resenärerna vill kunna strömma film och se på tv via playtjänsterna. Men gör du det ombord på tåget finns det nästan ingen bandbredd kvar till övriga resenärer. Det beror på att tåget uppfattas som en enda användare, och alla resenärer som surfar på nätet delar på den användarens uppkoppling.

– I varje vagn finns ett trådlöst nätverk och med det så kopplar man upp sig mot det centrala systemet som finns i bistrovagnen. Det centrala systemet har två modem kopplade till antenner på taket så att det tar in alla de omgivande mobilnäten och bakar ihop dem till ett enda. Tåget räknas som en användare men vi har bättre signalstyrka eftersom vi har bättre antenner och antennp>På grund av den begränsade bandbredden vill SJ inte att företagets infotainmenttjänster ska belasta ännu mer, de vill att resenärerna ska kunna nyttja den fullt ut. En lokal filmtjänst gör att det finns underhållning ombord som inte belastar Internet och kanske väljer då ett par av resenärerna att nyttja den istället.

– Vi jobbar på tre spår. Det första är att göra systemet ombord så oberoende som möjligt av Internetuppkoppling, det ska funka med filmer, radio och nyheter ändå. Det andra är att jobba tillsammans med mobiloperatörer och Trafikverket för att öka den totala bandbredden som omger tåget. Det är ju flera hundra personer som brakar in i en mobilcell och sedan försvinner lika fort, för en mobiloperatör är det inte optimalt att bygga för en maxbelastning under 60 sekunder och sedan helt tomt under 30 minuter tills det kommer ett nytt tåg. Det tredje spåret är Icomeras huvudgrej. Det finns ett antal olika mobilnät - det finns gprs, 3g och det kommer 4g. Men hur tar vi de olika näten och bakar ihop dem på bästa sätt? Resenären bryr sig inte om ifall det är Telenor 3g eller Telia 4g, vårt system ska aggregera ihop bandbredden så optimalt det bara går under resan utan att resenärerna märker av det.

Bakom kulisserna

I Sverige idag finns det två 3g-nät: det ena är Telia och Tele2 som har ett gemensamt 3g-nät och det andra är Telenor och Tre som har ett gemensamt nät. SJ kopplar upp sig till bägge två samtidigt. Det ger en fördel gentemot de som sitter med 3g-dongel och bara har tillgång till ett nät. Systemet utvecklas och övervakas av ett företag som heter Icomera.

– Vi har två modem, det ena kopplar upp sig till ena nätet och det andra till det andra. De har två antenner vardera och sitter med ett visst mellanrum för att fånga upp radiovågorna, då kan modemet baka ihop de två signalerna och ta bort störningar och på så sätt gå upp i bandbredd, säger Petter.

När vi anländer till Göteborg ligger Icomeras lokaler på promenadavstånd från stationen. Vi ska träffa en av grundarna till företaget, Martin Bergek.

Icomera har ansvaret för hela SJ:s Internetsystem. Det är dem du ringer till om du får problem med Internet ombord och det är de som uppgraderar mjukvaran och sätter ihop förslag på ny hårdvara.

– Kärnan i SJ:s system är att kunna använda multipla länkar samtidigt, fördelen är att vi kan lägga ihop flera nätverk och dels få större bandbredd och dels bättre täckning. En operatör kan ha olika bra täckning i olika områden, och ofta finns flera operatörer på samma plats. Genom att blanda operatörer får vi ut mer. Det går snabbare att suga saft ur två sugrör än ur ett, säger Martin Bergek.

Han förklarar också att Icomera jobbar mycket med webbcache och komprimering för att förbättra bandbredden ombord:

– Grunden i vårt system är att vi samlar ihop signaler och aggregerar dem över olika länkar för att alla användare ska få ut så mycket råkapacitet som möjligt. Men i detta system har vi också en osynlig webbcache, vi jobbar med upplevelsen av kapacitet. Mycket av trafiken på tåget är vanlig surf på vissa populära sajter, då jobbar vi med webbcache för att snabba upp.

Cachesystemet innebär att delar av en hemsida sparas ner på en server så att sajten laddas snabbare nästa gång du besöker den.

– De flesta stora webbsajterna är duktiga på webbcacheteknologi, de är intresserade av att andra cachar bilder men inte själva html-sidan för de vill ju ha träffarna utan att drunkna i trafik. Vi följer helt enkelt deras inställningar, säger Martin.

Ytterligare ett komplement för att förbättra uppkopplingen är ett wifi-nätverk. Petter berättar att Trafikverket dragit fiber längs hela banvallen eftersom de behöver uppkoppling till varje station.

– Vi för diskussioner med Trafikverket. Det är ju långsiktigt men man kan tänka sig att man skaffar wifi på de sträckor som har hårdast belastning, säger Petter.

Tjänster till flera plattformar

På varannan sittplats på tåget sitter människor med sina datorer och mobiltelefoner och jobbar - de surfar runt på olika sajter och skriver långa texter i sina skrivprogram, ringer samtal och surfar på telefonen.

Någon pratar i sin mobiltelefon och vi åker in i en tillfällig radioskugga, hon säger: ”Nu hör jag dig inte riktigt, mottagningen är dålig. Nu hör jag dig igen, ja det är ju så när man åker tåg”.

– Tåget är ett metallskal som gör att signaler inte kan komma in, egentligen skulle det inte gå att ringa härinne alls. Men vi tar in de signaler som finns utanför via en mobilrepeater på taket, sedan finns det en läckkabel som går genom alla vagnar och släpper lite signaler så att du kan ringa. Längst bort i varje vagn sitter en vit låda med all elektronik för ändamålet, säger Petter och fortsätter:

– Mobilrepeatern är egentligen den största fördelen för konsumenten. Den ser till att du kan ringa eller koppla upp dig med din egen 3g-dongel eller mobil. Vi hade ju kunnat skapa ett eget nätverk så att man bara hade kunnat koppla upp sig på nätet via oss, men så vill vi inte ha det.

När du kopplar upp dig på nätet med mobiltelefonen fungerar det på precis samma vis som om du skulle sitta med en dator. Skillnaden är att du i höst inte kommer kunna komma åt filmtjänsten på SJ3000-tågen, det krävs en dator för att den ska fungera. Men när generation två av tjänsten lanseras blir det andra bullar.

– Det enda som är spikat för generationen två av infotainmenttjänsten är att den har fokus på mobiltelefoner och surfplattor, tanken är att du då ska kunna kolla på film i mobilen. I dagsläget finns det ingen teknisk lösning för att visa drm-skyddat material. Till generation två hoppas vi hitta lösningar på det här, säger Petter.

Sedan berättar han om de möjligheter han ser ännu längre fram, kanske i generation tre. Han pratar om nätverksspel, att kunna tävla vagn två mot vagn tre, olika kunskapsgrejer. För vuxna nämner han vinprovningsfilmer som kombineras med viner som säljs i bistron, cityguider där du kan lära dig mer om de samhällen du passerar eller din destination, playsamarbete med någon tv-kanal och synkronisering av tjänsten via wifi-näten vid varje station – möjligheterna är stora.

– Vi jobbar just nu med en mobilapplikation. Appen ska kunna användas var man än är, man ska kunna kolla trafikinformation och köpa biljetter. Men när man går ombord på ett SJ3000-tåg vill man ju att den appen ska kunna visa möjligheterna man har på just det tåget. SJ-appen varierar i omfång beroende på vilka SJ-tjänster som finns tillgängliga.

Dualcell och 4g

X2000 ska med största sannolikhet också utrustas med infotainmenttjänsten. Men det blir i så fall inte av i år.

– X2000 kommer att uppgraderas totalt sett som fordon för att kunna leva kvar ett antal år till, i samband med det kommer tågen även få de utökade tjänsterna ombord. Det kommer krävas nytt nätverk, hårdvara i form av modem. Det kommer ske stegvis, säger Petter.

Första steget för att förbättra uppkopplingen är dualcell-modem som gör att SJ går från teoretiska 7,2 megabit per sekund (3,6+3,6) till 2x21+2x21 megabit per sekund. Den uppgraderingen bör vara klar i maj. Men det kommer bara medföra förbättringar på de platser där mobiloperatörerna uppgraderat till dualcell-teknik.

Nästa steg är 4g och kanske ett wifi-nät längs spåret. I dagsläget är 4g bara utbyggt i storstäderna och hjälper således inte SJ i någon större utsträckning. Petter berättar att de väntar på att arbetet med 4g-utbyggnaden utanför storstäderna ska börja. Han menar att uppkopplingen då kommer bli mer stabil och dessutom snabbare.

– Det är just det här att vi kan använda flera modem. Idag har vi ett för varje 3g-nät; säg att det kommer två till tre 4g-nät och att vi kan koppla ett modem till varje, och om vi dessutom kan lägga till ett wifi-nät, då har vi fått mycket bandbredd runt tåget samtidigt som vi jobbar med komprimering och cache. Då kan vi få en riktigt bra anslutning. Och när vi nått en viss bandbredd kan det vara intressant med prioriteringar. Det vore exempelvis superkul att kunna ha en kostnadsfri tjänst med låg bandbredd och en betaltjänst med bättre kvalitet, säger Petter.