Apparna sänker mobilnäten

Svenskarna köper smartphones som aldrig förr och fyller dem med appar, appar som i många fall kopplar upp sig med täta intervall för att uppdatera information. Tillsammans med de senaste årens ökning av mobilt bredband har den sammantagna belastningen på nätet aldrig varit i närheten av dagens nivåer.

Mobil hälsade på hos Tele2 nätavdelning för att försöka ta reda på hur det går till när operatörerna avgör var nya master och basstationer ska sättas upp, och varför det verkar vara så svårt att få täckning på vissa platser där många människor passerar och som inte ligger ute på landsbygden.

Går man några år tillbaka i tiden så har datatrafiken ökat främst genom att datavolymerna som användarna laddat ner blivit allt större. Det är en utveckling som operatörerna har hanterat genom att införa gränser för hur stora datamängder enskilda användare får ladda ner per månad. På så sätt har man kunnat se till att ett litet antal verkliga storförbrukare inte belastar nätet så hårt att andra användare drabbas av orimligt långsamma uppkopplingar. Men i takt med att fler svenskar skaffar smartphones och mobilanvändandet förändras ställs operatörerna inför nya utmaningar.

Erik Lindkvist förklarar varför simkort som förflyttas snabbt, exempelvis på ett tåg, är svåra att hantera.

- Datavolymen ökar kontinuerligt, men det som ökar lavinartat är signaleringen mellan mobilerna och nätet, den har ökat 100 procent på ett halvår, säger Erik Lindkvist, som är chef för Tele2:s avdelning för radionät.

När apparna tar emot information från servrar någonstans på internet handlar det visserligen om mycket små mängder data för det mesta.. Men även om appen kopplar upp sig och bara får besked om att det inte finns någon ny information så skickas det ändå ettor och nollor i båda riktningarna. Det är de här anropen, så kallade ping, som blivit ett nytt problem för operatörerna.

Särskilt tydligt kan problemet märkas när nya uppkopplade appar blir populära. Att använda Facebook i mobilen har succesivt blivit vanligare under en längre tid. Spridningen av bokstavsspelet Wordfeud har gått snabbare, men är ett annat exempel på hur mobilnäten måste hantera allt mer information.

- Vi tittar på att utöka kapaciteten ofantligt för att klara det här, säger Björn Lindberg, chef för radioplaneringen på Tele2.

Operatörerna brukar oftast kunna kompromissa utan problem, enligt Björn Lindberg.

Operatörerna har alltså fått byta taktik när det gäller utbyggnaden. Nu gäller det inte bara att kunna hantera att en mindre grupp bland användarna laddar ner stora filer eller strömmer film och video till sina datorer och mobiler. Näten måste också klara det tjatter som uppstår när vi vill veta om vi har fått mejl, vad kompisarna skriver på Facebook eller om vår motspelaren har tänkt färdigt och hur många poäng det senaste ordet resulterade i.

En annan aspekt av diskussionen kring operatörernas nät handlar om att vi blir allt mer beroende av våra mobiler, inte bara för att tjänster och appar blivit en del av vardagslivet, utan även för att många valt bort den fasta telefonen till förmån för mobilen. Det finns dessutom de som inte gjort valet själva, utan råkar bo i ett av de områden där Telia inte längre vill driva det fasta telenätet och ersätter det med mobilnät.

När man pratar om ”täckning” brukar de flesta tänka på det som egentligen kallas ”geografisk täckning” och då handlar det om den egna mobiltelefonen har tillräckligt bra kontakt med närmaste basstation för att man ska kunna ringa.

Trots att dagens telefonerna är betydligt smartare och datatrafiken går mycket snabbare idag än för 10 år sedan kan man inte säga att den tekniska utveckligen på samma sätt leder till bättre täckning.

De gamla NMT-telefonerna som använda frekvenser i 450 megahertz-bandet kan framstå som antika idag, men om man enbart ser till den geografiska täckningen var tekniken riktigt bra. Det är också förklaringen till att Net1 idag använder samma frekvenser för sitt mobila bredband och telefoni-tjänst där man ansluter till telefonen till en router för mobilt bredband

Radiovågor med lägre frekvens får bättre spridning och därför behövs det färre basstationer när man  bygger nät som användar lägre frekvenser. Det är också därför som de stora operatörerna varit så angelägna om att få tillgång till det frekvenser som nyligen blivit lediga i 800 megahertz-bandet.

Det är de lägsta frekvenserna som användas i dagens 3G och 4G-nät och därför blir varje basstation som kan utnyttja 800 megahertz-bandet extra värdefull när det handlar om att öka täckningen.

Samtidigt är inte de lägre frekvenserna optimala när det gäller att förmedla mycket data på en gång och därför har utvecklingen generellt gått mot användning av allt högre frekvenser, något som alltså också har en baksida.

- Med 4G har vi fått ytterligare frekvenser som har sämre utbredningsmöjligheter, konstaterar Björn Lindberg.

Den oundvikliga konsekvensen av utvecklingen mot högra frekvenser och mindre områden som täcks av varje basstation är att operatörerna måste sätta upp fler basstationer, något som var särskilt problematiskt under övergången till och utbyggnaden av 3g-nätet. Debattten om mobilstrålning gjorde då att var betydligt vanligare med protester när operatörerna planerade att bygga master eller sätta upp basstationer, men enligt Tele2 har utvecklingen vänt nu.

- När vi bygger ut 4g är det lättare att få avtal, säger Björn. Fastighetsägare och föreningar hör av sig och vill att vi ska bygga.

Men även om operatörerna nu upplever det som lättare att komma överrens med inblandade parter så innebär nätutbyggnad numera att betydligt fler bassstationer måste sättas upp för att täcka in samma område. Enligt Tele2 ska dock totalkostnaden för utbyggnad vara i stort sett oförändrar över tid eftersom utrustningen blivit allt billigare under de senaste åren.

Så vad är det som händer när en mobilanvändare hör av sig till sin operatör och klagar på täckningen på en bestämd plats. Om man är ensam om att klaga på täckningen på en viss plats ska man kanske inte ha allt för stora förväntningar på att operatören genast ska skicka ut personal som monterar upp en ny mast. Men märker operatören att det kommer flera klagomål inom ett område hamnar det på en lista över sådant som kan bli föremål för åtgärder.

-    Då tittar vi på kartan och ser om vi har något inplanerat redan, har vi inte det får vi prioritera det mot andra utbygnader, säger Björn Lindberg.

Att välja var man ska bygga ut och var man ska avstå eller skjuta upp utbyggnaden blir i slutändan avvägningen mellan hur mycket nätet skulle förbättras och kostnaden för att genomföra utbyggnade på den aktuella platsen. 

Det faktum att operatörerna samarbetar och bygger gemensamma nät ser man på Tele2 inte som något problem. 3G-näten byggdes helt eller delvis av Tele2 tillsammans med Telia och av Tre tillsammans med Telenor. Nu pågår utbyggnaden av Tele2 och Telenors gemensamma 4G-nät för fullt, men delade nät brukar inte ge upphov till några konflikter.

När man träffas för att planera den närmaste tidens utbyggand har oftast båda operatörerna ed sig önskemål som bara skulle gynna de egna kunderna och då blir det en form av byteshandel där man som regel snabbt kommer överrens.

Men ibland räcker det inte att sätta upp en mast på rätt ställe för att lösa problemet. Som pendeltågsresenär i Stockholmsområdet kan man undra över de områden utan täckning som finns läng spåren och som aldrig tycks bli åtgärdade, trots att stora mängder människor passerar exakt samma platser varje dag på ett mycket förutsägbart sätt.

På Tele2 säger man att den typen av situationer är mycket svåra att hantera tekniskt. Ett pendeltåg innebär i praktiken att flera hundra sim-kort kommer farande i upp emot 100 kilometer i timmen och på några sekunder kan alla på tåget hamna inom räckhåll för en enda basstation, som då måste hantera väldigt många telefoner samtidigt, telefoner som ett kort ögonblick senare lämnar området och då försöker koppla upp sig mot andra basstationer, något som man idag inte har några riktigt bra lösningar för att hantera.

Färgerna visar vilka områden olika basstationer täcker.

I tunnelbanan har operatörena löst problemet genom en gemensam lösning där man använder en så kallad läckande kabel. Det är ungefär vad det låter som, istället för basstationer går det långa kablar genom tunnlarna som sänder ut och tar emot radiovågor. Lösningen fungerar dock bara för att tunnlarna utgör ett slutet system och att dra läckande kablar längs järnvägsspår som går ovan jord skulle inte fungera.

Liknande problem har också börjat uppstå längs hårt trafikerade vägar, i synnerhet som mobilsurfande eller en uppkopplad dator har blivit ett självklart tidsfördriv för många under bilresan.

Med andra ord återstår en del utmaningar för operatörerna framöver, utmaningar som inte kan lösas enbart genom att placera ut ett antal master och basstationer på strategiska platser.

Utöver utbyggnad av mobilnäten har operatörer och tillverkarna av nätutrustningen börjat titta olika sätt att använda trådlösa nätverk för att avlasta mobilnätet. Med ny teknik i telefonerna och näten skulle telefonerna på egen hand kunna koppla över till trådlösa nätverk automatiskt när det blir trångt i mobilnätet. När telefonen märker att mobilnätet i omgivningen är mindre belastat, kanske för att användaren har flyttat på sig, kopplar den automatiskt tillbaka till mobilnätet från det trådlösa nätverket.