Första intrycket av Nokia N79

Det är svårt att inte jämföra Nokia N70 med 6220 Classic och den största skillnaden är att de kanske vänder sig till olika målgrupper. Vissa tekniska skillnader finns som exempelvis att N79 har en större skärm och att den saknar xenon-blixt. Med N79 verkar Nokia sikta in sig på en kundgrupp som är ny för N-serien. De svarta och grå mobilerna med sparsmakad design har fått en motpol i N79 med sina utbytbara skal i olika färger.

På insidan är det dock en S60-telefon som utöver det vanliga menysystemet också har Nokias nya mediamenye. Dessa styr man smidigast genom att använda scroll-funktionen i navigeringsknappen. Genom att dra tummen med- eller moturs på navigeringsknappen kan man växla mellan olika flikar i mediamenyn eller förflytta sig i det vanliga menysystemet. När man vant sig går det smidigt och snabbt. En annan praktisk detalj är knappen för att aktivera eller låsa upp knapplåset på telefonens ovansida. Intill den knappen sitter också ett uttag för 3,5-millimeters-kontakter så att man kan ansluta vanliga hörlurar.

Den del av knappsatsen där sifferknapparna finns är nästan helt slät, vilket nog inte lär uppskattas av alla. De har dock bra tryckkänsla, liksom telefonens övriga knappar, vilka har fått en bättre utformning.

Eftersom telefonen är utrustad med gps, turbo-3G, w-lan och en 5-megapixelkamera som kan spela in video i vga-upplösning är det uppenbart att det inte bara är fråga om en telefon med ett yttre som ska vara tilltalande. Faktum är att jag tror dess utseende kan få några att välja bort den här telefonen. Tidigare modeller i N-serien har som sagt haft ett sparsmakat yttre men här är en vit framsida och en blå baksida nog det mest diskreta alternativet. Rosa och gröna bakstycken hör till de andra färgkombinationer som erbjuds.