Mobilt bredband var en av förra årets stora försäljningssuccéer, med drygt en halv miljon sålda modem. Månad efter månad toppade bredbandsmodemen operatörernas försäljningslistor över de populäraste produkterna, före de populäraste telefonmodellerna. Och alla räknar med att försäljningssuccén kommer att fortsätta i år med mer än en miljon mobila bredbandsabonnemang i Sverige innan året är slut.
Men det är skillnad på bredband och bredband. Spannet i månadsavgift mellan det billigaste abonnemanget och det dyraste är tre gånger, och hastighetsskillnaden mellan det billigaste och det dyraste är 19 gånger. Dessutom har operatörerna en förvirrande flora av lockpriser med rabatt på modemet, inträdesavgift som ibland ingår, ibland inte, och kapacitetstak. En guidning bland begreppen kan vara på sin plats.
Hastighet
Annons
Den hastighet som operatörerna brukar ange i sin marknadsföring är nedladdningshastigheten. Det vill säga om man anger någon hastighet över huvud taget. Gör man inte det kan man ana att det är något lurt, och som framgår av tabellen har operatörerna i vissa fall lagt in en hastighetsspärr på 384 kbit/s, även när deras nät klarar högre hastighet.
Annons
Den som är van vid hastighetsangivelserna för fast bredband riskerar att bli besviken på hastigheterna i mobilt bredband. Telenors kundtjänst säger till exempel att deras teoretiska hastighet på 3,6 Mbit/s i praktiken innebär 1 - 1,5 Mbit/s. Vår erfarenhet säger oss att det kan bli ytterligare litet mindre.
Det beror på ett antal saker. I fast bredband har man inte samma problem med nätbelastning och täckning som i mobilt bredband. Dessutom räknar man i hastigheten in den kontrollinformation som krävs för att bekräfta att datapaket kommit fram, är ordentligt krypterad och kommer till rätt adressat. Trådlösa nät kräver betydligt mer av den varan än fasta nät.
Inte heller är 7,2 Mbit/s för den skull dubbelt så snabbt som 3,6 Mbit/s, i alla fall inte enligt vår erfarenhet. Det kan bero på ytterligare en begränsande faktor: uppladdningshastigheten. Denna är alltid betydligt lägre än nedladdningshastigheten, och är densamma för 3,6 och 7,2 Mbit/s mobilt bredband. Eftersom även ren surfning kräver viss utgående trafik kan det mycket väl vara den hastigheten som sätter begränsningen i stället för nedladdningshastigheten.
Tele2 och Tre har bägge abonnemang för så kallad HSUPA, High Speed Uplink Packet Access, där man bättrat på även upphastigheten. NMT har en annan teknisk lösning men med liknande resultat. Dessa tre är genomgångens dyraste abonnemang, men om det är viktigt att det går fort även när du skickar data, eller om du tycker att även 7,2 Mbit/s blir för segt, kan det vara värda pengarna.
Sedan avgörs hastigheten också av operatörernas täckning, i och utanför tätorter. Men det är ett ämne för en annan artikel, nämligen Mobils stora täckningstest, som publiceras i nästa nummer och på webben i juni.
Databegränsning
Många operatörer har satt ett tak på hur mycket data man kan ladda ner per månad med hög hastighet. 5 GB per månad är det vanligaste taket. Om det är mycket eller litet beror på hur du använder nätet. Å ena sidan räcker det till cirka 5000 nedladdningar av webbsidor som mobil.se eller aftonbladet.se. Men om du å andra sidan ägnar dig åt fildelning och konstant laddar ner data är det teoretiskt möjligt att förbruka hela din månadstilldelning på ett dygn.
Så länge du bara surfar och kollar din e-post är 5 GB rätt mycket. Tele2s billigaste abonnemang, som det är lätt att fastna för om man bara tittar efter månadskostnaden, har dock ett tak på 1 GB per månad, och det är lättare att uppfatta som litet för den som tänkte använda sitt mobila bredband mycket.
Även de operatörer som inte anger någon databegränsning förbehåller sig ofta rätten att vidta åtgärder vid extrema trafikmängder. Detta är mest en säkerhetsåtgärd för att förhindra att operatörerna får sitt nät överbelastat av att någon hittat på ett användningsområde för sitt mobila bredband som det inte är tänkt för. På Tre säger man att man aldrig har behövt använda sig av denna rätt.
Den vanligaste åtgärden om man går över sin databegränsning är att datahstigheten stryps till 30 kbit/s, ungefär som ett gammaldags modem, men man kan fortsätta att surfa och ladda ner data så gott det går tills nästa månad, då man återfår den fulla hastigheten. För en del abonnemang tar man i stället ut en avgift per nerladdad megabyte data utöver det datatak man satt. Ibland i kombination med ett pristak. Vi är nu inne på nästa punkt att ta ställning till om man ska skaffa mobilt bredband: fast eller rörligt pris.
Fast eller rörligt pris
Egentligen är detta ingen fråga. Om du använder mobilt bredband så litet att du kan tänka dig att betala per nedladdad megabyte finns det ingen anledning att skaffa ett särskilt bredbandsabonnemang. Köp i stället en 3g-telefon om du inte redan har det och använd telefonen som modem med ditt vanliga mobilabonnemang.
De flesta bredbandsabonnemangen på marknaden är också fastprisabonnemang där man betalar en fast månadskostnad utan ytterlikare trafikkostnad. Men en del abonnemang bjuder på hybridformer, där man betalar en fast månadskostnad, antingen för en viss mängd data och man får sedan betala en megabytekostnad för data utöver detta, eller för att få rabatterat pris på datatrafiken. Ett par abonnemang har också fri datatrafik kvällar och helger, men en megabytekostnad på vardagar.
Om du fastnar för en abonnemangsform där en del av kostnaden är beroende av trafiken kan det vara bra om det finns ett pristak. Flera av abonnemangen med rörlig kostnad har ett pristak på 399 kronor, mer än så behöver du inte betala på en månad oavsett hur mycket du använder modemet.
Telenor är litet originella med att även erbjuda mobilt bredband som kontantkort. Det innebär naturligtvis också en form av pristak, då du inte kan göra av med mer pengar än vad du har på kortet.
Köpa modem
Ett av de lockpriser operatörerna tar till för att vinna mobila bredbandskunder är rabatt på modem. Kampanjpriser där modemen säljs billigare med månadsavbetalning eller till och med ingår i priset om man tecknar viss bindningstid är inte ovanliga.
Här ska det sägas att du inte behöver köpa ett modem när du tecknar ett mobilt bredbandsabonnemang, även om det lätt framstår som det. Går du till exempel in på Telias webbutik kan du välja vilken typ av modem du vill ha, men det går inte att inte välja något modem alls. Ringer man till Telia kan man däremot få ett pris på abonnemanget utan modem.
Om du redan har ett 3g-modem sedan tidigare, eller kanske hittat ett bättre eller billigare modem på nätet, kan det ju kännas onödigt att köpa ett med abonnemanget. Då gäller det bara att se till att modemet klarar de datahastigheter ditt abonnemang har.
Här finns egentligen fyra varianter. Alla 3g-modem klarar vanlig 3g med 384 Kbit/s. Turbo-3g, även kallat HSDPA är inte lika självklart, och här finns dessutom i dagsläget två hastigheter, 3,6 och 7,2 Mbit/s. Modem som klarar den lägre hastigheten stödjer inte automatiskt den högre. Den fjärde parametern är om högre uppladdningshastighet, HSUPA, stöds. En del modem är förberedda för att klara högre hastigheter med en programuppgradering. Kolla med modemtillverkarens hemsida.
Ett modem kan kännas skönt och praktiskt, men om du tycker att det bara blir ännu en pryl man glömmer att ta med sig går det faktiskt precis lika bra att sätta in sim-kortet till sitt mobila bredbandsabonnemang i en vanlig 3g-telefon och använda den som telefon. I dag klarar mer avancerade telefonmodeller från 2007 eller senare turbo-3g med 3,6 Mbit/s, och ett fåtal modeller klarar 7,2 Mbit/s.
Nordisk Mobiltelefon, NMT utgör ett specialfall, då de använder en helt annan nätteknik och andra frekvenser. Funderar du på deras abonnemang kan du inte använda mobilen eller modem från tredje part.
Tilläggsabonnemang till mobilen
Tycker du att det låter attraktivt att använda mobilen som bredbandsmodem men roas inte av tanken på att behöva byta sim-kort? Att använda ditt vanliga mobilabonnemang som internetuppkoppling kan bli dyrt, men flera operatörer erbjuder tilläggsabonnemang till ditt mobilabonnemang som ger bättre priser på mobildata.
I tabellen är det de abonnemang som har som krav att man är mobilkund hos operatören som är tilläggsabonnemang. Man skulle ju kunna tycka att dessa abonnemang borde ha fördelaktiga priser då operatören slipper administrera två abonnemang, men så är oftast inte fallet. Antingen har man satt en begränsning på hastigheten, eller så tar man lika mycket betalt som för ett vanligt abonnemang.
Övrigt
Bindningstiden som anges är oftast inte obligatorisk. Det brukar gå bra att teckna sig för ett mobilt bredbandsabonnemang även utan bindning, men priset blir litet mindre fördelaktigt. Oftast är det då rabatten på modemet eller anslutningsavgiften, eller eventuella fria månader som utgår. Månadspriset brukar däremot vara detsamma, så om du redan har ett modem kan det vara en ide att kolla upp priserna utan bindningstid.
Köper du ett modem med ditt abonnemang är det oftast operatörslåst, precis som en mobiltelefon. Liksom mobilen kan modemet låsas upp, operatörerna brukar ta 250 kronor för besväret.
Klickar du på bilden nedan får du upp en fullständig tabell över operatörernas bredbandsabonnemang.
