LG: s designavdelning kan det här med att ge sina telefoners yttre en wow-känsla. En första anblick säger mig att den här telefonen är fräck och nyskapande. Telefonen har en aluminiumlook som kompletteras med en mörkblå färg på locket.
Telefonen är inte mycket tyngre än exempelvis en Sony Ericsson 290i. Den är kortare men i gengäld en aning bulkigare. Men så är LG F2100 också en vikbar telefon. Överst på locket ser jag ett skyddat kameraöga, en logga och därefter en liten skärm med det matnyttigaste ifrån den inre skärmen dock modell mindre. När man sedan enkelt och elegant fäller upp locket med en tumrörelse får man en fortsättning på den kvalitet man just fått en provsmakning på. Det uppfällda locket har en ca 3 gånger större skärm på insodan. Skärmen är minst 1,5 gång större än exempelvis hos Nokia 2600 eller en Sony Ericsson 290i.
Personligt bemötande
Direkt möts jag i mitt testexemplar av en filmsnutt på en hundvalp som rör sig mot mig. Det känns trevligt och personligt att kunna lägga in sina egna små filmer som välkomsthälsning istället för opersonliga standardiserade animationer och dylikt.
Skärmen har inbyggd skärmsläckare och även sparlägen när man inte är aktiv. Färgerna i skärmen är skarpa och distinkta och upplösningen är riktigt bra. Jag ser klockslag, datum och laddning samt batteristyrka på första skärmsidan. Att byta simkort på den behöver man absolut inte vara raketforskare för, den vitt färgade knappen på baksidan trycks in och den blanka aluminiumluckan förs bakåt.
Jag saknar dock ett lite mer greppvänligt bakstycke. Här har designen fått gå före funktionaliteten vilket iallafall jag nästan alltid uppfattar som ett minus. Det finns en mjuk fasning för simkortet att glida uppför vid urtagning av simkortet på telefonen. Det är bra.
Knapparna ger både ett lojalt mekaniskt klick ifrån sig och ett inspelat klickljud när jag slår numret. Den är alltså inte helt ljudlös även om den skulle vara i tyst läge om man nu behöver vara helt tyst i exempelvis en mötesmiljö. När man slår nummer dyker de upp med stort och klart typsnitt. Dock gör den stora nummerfonten att numret fortsätter in på andra raden och styckar upp ett längre mobilnummer.
Att ringa med den här telefonen är en trevlig upplevelse. Snabb programvara och bra svarstider vid inmatning gör att man inte känner telefonens snabbhet som ett hinder. Ljudet är för mina öron felfritt, klart och naturligt, men emellanåt uppfattade jag och min samtalspartner mycket svaga störningar som pågick ca 1-2 sekunder. Om det berodde på telefonen, dåligt laddat batteri eller på själva mobiloperatörstjänsten är svårt att säga. Givetvis går det att lägga på luren genom att vika ihop telefonen.
Navigationen i menyerna är intuitiv och självförklarande. Man har navigationsknappar i alla väderstreck och en lagom stor OK knapp i mitten. Sen har man 2 valknappar på vänster respektive höger sida för snabbläddring. Att kunna arbeta med telefonens grundläggande funktioner utan att behöva läsa manualen är ett plus och det skulle jag tro fungerar hyfsat med LG F2100 för de flesta som använt en mobiltelefon.
Fågelsång och klassisk gitarr
Ringsignalens ljudkvalité är enorm. I detta fall rörde det sig om fågelsång och klassisk gitarr om vartannat i 3D stereoljud, som om man befann sig i en fågelrik trädgård med en gitarrspelande trubadur vid sin sida. Imponerande!
När jag ska knappa in ett sms upptäcker jag hur mycket LG har tänkt på detaljer som knappergonomi, knappfunktioner och utrymmen för användarens knubbiga fingrar. Att använda stora bokstäver eller enbart numeriska tecken görs lätt med en enda knapp med en shiftsymbol på. Logiskt och självklart.
För att organisera sig erbjuds en kalender med anteckningar och agendanoteringar Ett aber är att man bara kan ha 20 st agendanoteringar eller anteckningar totalt. Det gör det lite svårt att planera mer än en månad i taget. Här kunde tillverkarna ha varit lite mer generösa. Man får alltså hushålla med sina göromål och anteckningar.
Det gick efter lite omkopplingar OK att synka sina kontakter, ringfiler mm med PC kabeln, även om jag hade önskat mig en smart usb-koppling mellan enheterna. Seriella kopplingar är för otympliga för denna typ av vardagsöverföring och strular ofta. Jag hade hellre sett att LG använde ett enda filöverföringsprogram för alla tänkbara filer istället för olika applikationer för varje filtyp. Lite mer som Microsofts lösning Activesync vore önskvärt.
Bra bilder
Den inbyggda kameran är bra. Den tar autofokusbilder som är klart godkända och lite till. Man kan också ta bild på sig själv och en kompis genom att fokusera med den mindre skärmen på skalet. Alla bilder kan skickas som mms, sparas i album eller som adressboksbilder.
Man kan ta från 640 x 480 format (VGA) ner till adressboksformat på 48 x 48. Med eller utan blixt och bakgrund. Färglägena är Truecolor, sepia och svart/vit. Kvalitetslägena är Hög, normal och basic. I bästa läget, med högsta upplösning och fullt färgläge tar kameran klara och hyfsat skarpa bilder, trots den låga upplösningen. Kameran är lättskött och går att använda till personifiering av sina kontakter och telefonens grafiska utformning. De svartvita bilderna blir riktigt konstnärliga.
Bland verktygen är den finurliga men enkla miniräknaren värd att nämna, även enhetskonverteraren är praktisk och bra att ha.Världstidvisaren är helt grafisk och med enbart hjälp av blädderknapparna kan man smidigt se en specifik världstid. Diktafonen är klart användbar, speciellt som man även kan lägga in en anteckning för varje inspelat memo. Det går tyvärr inte att spela in på avstånd utan man måste prata i den som man gör när man talar i telefonen för att det ska höras tydligt. En ovanligare verktygsfunktion är ficklampsläget, som är riktigt bra att ha till hands och har tillräckligt starkt sken för att faktiskt göra nytta. Bra tänkt LG!
I övrigt är uppskattar jag att LG F2100 har snabbknappar till vibratorläge och för volymkontroll, det är ju ofta man inte har tid att ställa om när det här verkligen behövs. Jag tycker också om robustheten och det allmänna säkerhetstänkandet i telefonen, med skydd för headsetingången och kameralinsen. Den verkar dessutom kunna tåla lite oömt användande och ett och annat fall. Kanske kunde de ha satsat lite mer på underhållning och byggt ut den lite mer vad gäller kommunikation, minne och synkning så hade det varit en fullträff som heter duga.
