1
1
https://www.mobil.se/tester/produkttester/test-nokia-5710-xpressaudio-vart-tog-du-vagen-ljuva-framtid
572859
Produkttester
falskt
Knappmobil med inbyggt headset

Test: Nokia 5710 XpressAudio – Vart tog du vägen, ljuva framtid?

● BILDSPEL
Nokia 5710 XpressAudio känns som ett 20 år gammalt framtidskoncept som hittat till oss från en alternativ, sämre, verklighet.

Bra att ringa med

Stor
Headsetet låter illa för musik
Plastig

Inget ont om knapptelefoner. Jag längtar inte tillbaka till dem, men det finns många möjliga skäl till att du skulle vilja ha en. Kanske har du behov av en andra telefon, något att bara ringa med, en att ha med sig på strapatser eller för att ta en digital paus.

Nokia håller produktkategorin vid liv. Eller, det är inte Nokia på riktigt, det är det finska företaget HMD Global som i flera led köpt Nokias gamla tillverkning av knapptelefoner och licensierar varumärket. Det är logiskt att det står Nokia på knapptelefonerna. En del av lockelsen i vår del av världen är säkert nostalgi, och vad kan vara mer nostalgiskt än en mobiltelefon det står Nokia på?

HMD Global spelar vidare på det genom att återanvända design och modellnamn från Nokias storhetstid. XpressMusic var Nokias produktnamn för musiktelefoner när det begav sig.

Trådlöst, infällt

Nokia 5710 XpressAudio som jag testat har dock något man bara kunde drömma om på knapptelefonernas storhetstid: Innanför en lucka sitter två trådlösa öronsnäckor, ett bluetooth-headset inbyggt direkt i telefonen! Det känns väldigt futuristiskt, fast på ett retro-vis. För det här är ju inte en smartphone. Det betyder att man inte kan installera appar, och det i sin tur att man inte kan lyssna på streamad musik. I den alternativa verklighet Nokia 5710 XpressAudio kommer från laddar man fortfarande ner MP3:or och för över dem till mobilen när man vill lyssna på musik.

Jag ger det en chans. Det är bökigt. MP3-filer har jag, att få över dem är krångligare. Telefonen har Micro-USB-kontakt. HMD Global skickar med laddare, men sladden är fäst direkt i laddaren (ännu en fläkt från det förflutna) och kan alltså inte användas till att föra över data. Dessutom upptäcker jag att telefonen har 32 MB inbyggt lagringsminne. Varav 464 kB är ledigt. Det finns alltså inte plats för en enda låt, men minneskortplats finns. Minneskortet får dock inte vara större än 32 GB, för det klarar telefonen inte av att hantera, jag har provat.

Hårt jobb

Jag lyckas till sist gräva fram ett gammalt minneskort, sätter i det i datorn för att föra över musik, sedan i mobilen. Här kan tilläggas att man precis som förr i tiden sätter i kort genom att ta bort plastbaksidan och batteriet, sedan pillar man fast korten i en liten metallvagga. Det var inte heller bättre förr.

Sedan måste headsetet paras ihop med telefonen via bluetooth. Det känns lite överraskande att det inte är det direkt ur förpackningen, och att sköta en bluetooth-hopparning via knappmenyer med instruktioner som man definitivt behöver fila på är inte det lättaste det heller. Själva öronsnäckorna, ska sägas, är riktigt små och gulliga. De är av den typen som Airpods är, det vill säga utan gummipluppar men med en öppning som riktar ljudet in i örat.

Till slut kan jag börja lyssna på musik. Det låter förfärligt.

Och jag inser att jag varit ute och cyklat hela tiden. Telefonen heter faktiskt inte XpressMusic utan Xpress Audio, och det är knappast en slump. Detta är helt enkelt inte tänkt att vara en musikmobil.

Headsetet kan användas till att ringa med. Det är ju trots allt en knapptelefons huvudnummer. Ljudet i headsetet är inte fantastiskt för telefonsamtal, men jag får inga klagomål på att jag hörs dåligt i alla fall. Telefonen har FM-radio-också, så jag kan lyssna på pratradio åtminstone. Jag hoppas lite på att även kunna lyssna på poddar, men då blir det genast bökigt igen. Det finns en webbläsare, Opera Mini (ännu en fläkt från det förflutna), men dess hantering av webbsidor gör att jag inte ens lyckas logga in på Patreon för att spela upp podcasten jag hade tänkt prova.

Ja, Nokia 5710 Xpress Audio har Snake. Nej, det är inte samma version av Snake som på din barndoms mobil.

Inte liten

En av de främsta argumenten för en knapptelefon jämfört med en smartphone är att den är liten. Men Nokia 5710 Xpress Audio är inte liten, den är nästan lika stor på höjden som min Samsung Galaxy S22, och att den är smalare kompenserar den med att vara rejält mycket tjockare. Bygget är väldigt plastigt och telefonen känns ömtålig. Särskilt luckan för öronsnäckorna känns som den kan gå sönder med tiden och om telefonen nu inte är en musikmobil undrar jag varför man satt knappar på bägge sidor om skärmen för att spela och pausa samt byta låt.

Det går bra att ringa med Nokia 5710 XpressAudio. Har du kvar knapptrycken i muskelminnet kan du säkert sms:a med siffertangenterna också. Telefonen har 4g, men wifi saknas så det är bökigt att använda den som modem till datorn. Övriga funktioner är få och menyerna i telefonen röriga även för en knapptelefon.

År 2002 hade denna mobil varit tekniskt imponerande men inte bra. Ett bevis på fungerande koncept som gick att bygga vidare på. Här och nu är den varken eller och med den utveckling vår framtid tagit är det svårt att se att det skulle vara telefonen för dig, även om du vill ha en knappmobil.

  • Nokia 5710 Xpress Audio

    Typ: Knappmobil med inbyggt trådlöst headset
    Mått: 138,9 x 57,7 x 16,2 mm
    Vikt: 129,1 g
    Skärm: 2,4 tums LCD, 320 x 240 pixel
    Kamera: 0,3 megapixel
    Lagring: 32 MB
    Uppkopplingar: 4g, Bluetooth
    Pris: 1100 kr

    Betyg:
    4/10

Bra att ringa med

Stor
Headsetet låter illa för musik
Plastig